Stridssystem:
Det verkar vara den regel som tas upp här oftast. Det finns 1000 varianter. Till alla er som klurar på system. Vad är viktigt för er? Jag kan känna äkta spelglädje i att slå 1T100 under mitt FV och få in en träff på min fiende. Själva attacken rollspelas med "du får in en sån j-la fet träff, schangsas, i fejjan, blodet sprutar från överläppen, han skriker som ett litet barn, du vill bara slå honom mer.... *slå tärnin g*han förlorar 1 SR så du kan slå igen".
Jag tycker (ursäkta blodet) det funkar lika bra som taktikkort (som också har en bra tjusning). Jag vill väl bara säga att alla system som är någolunda realistiska och fungerar är bra system. Vad tycker ni andra? Jo och en sak till. Hit höt också frågan om realism. Hyfsad realism och sann spelgäldje är bättre än tokrealism som går ut över spelglädjen (beror givetvis på spelgruppen). Eller?
Fråga 2
Jag antar att många här skulle vilja försörja sig på rollspelsmakande. Att leva ett targetgames liv i mitten av 80 talet. 1985 ringde jag som 12 åring till dåvarande äventyrsspel och undrade om de ville köpa ett rymdspel av mig. Absolut sa de. Jag skickade dock inte in det och tur var väl det. Så fungerade det då.
DÅ jag var som djupaste inne i min rollspelskonsturktion och bara jobbade och skrev varje dag (stackars flickvännen) så levde ett litet hopp om att kunna leva på det här. Jag tror inte det går. Titta på vårt enda (?) rollspels företag neogames. En stackars herre som sliter som ett djur så vit jag förstår för att få det att gå ihop. Det är ju grymma utgifter man har också. Han anställer frilansare på (vad jag hört) rätt dålig lön där publiciteten är den största betalningen och inget fel i det alls. Men pengarna ligger väl inte i rollspel? Jag tror att det är mycket arbete för lite lön. men man kanske kan ta det om man älskar sitt jobb. Vad vet jag.
Kanske inte riktigt blev en fråga men ni kan väl tycka till kring resonemanget. Jag har itne menat att trampa nån på tårna utan funderar bara lite allmänt. Är det värt allt slit att ge ut ett rollspel som i värsta fall kan leda till förluster. Menar... jag trodde att target games gav ut lite moduler och ävnetryr då och då för att de tyckte det var roligt att göra det. Idag fattar jag att det handlar om överlevnad. Ger man itne ut moduler så stannar produktionen upp och konsumtionen minskar och vi vet vart det leder. VILL man verkligen göra sin hobby till sitt yrke? Jag har varit på väög att göra det i form av manusskrivande. Men kanske var det bäst att jag istället började utbilda mig till något annat... Tyck till...
- Niklas som itne njutit ett dugg av solen pga sjukdom
Det verkar vara den regel som tas upp här oftast. Det finns 1000 varianter. Till alla er som klurar på system. Vad är viktigt för er? Jag kan känna äkta spelglädje i att slå 1T100 under mitt FV och få in en träff på min fiende. Själva attacken rollspelas med "du får in en sån j-la fet träff, schangsas, i fejjan, blodet sprutar från överläppen, han skriker som ett litet barn, du vill bara slå honom mer.... *slå tärnin g*han förlorar 1 SR så du kan slå igen".
Jag tycker (ursäkta blodet) det funkar lika bra som taktikkort (som också har en bra tjusning). Jag vill väl bara säga att alla system som är någolunda realistiska och fungerar är bra system. Vad tycker ni andra? Jo och en sak till. Hit höt också frågan om realism. Hyfsad realism och sann spelgäldje är bättre än tokrealism som går ut över spelglädjen (beror givetvis på spelgruppen). Eller?
Fråga 2
Jag antar att många här skulle vilja försörja sig på rollspelsmakande. Att leva ett targetgames liv i mitten av 80 talet. 1985 ringde jag som 12 åring till dåvarande äventyrsspel och undrade om de ville köpa ett rymdspel av mig. Absolut sa de. Jag skickade dock inte in det och tur var väl det. Så fungerade det då.
DÅ jag var som djupaste inne i min rollspelskonsturktion och bara jobbade och skrev varje dag (stackars flickvännen) så levde ett litet hopp om att kunna leva på det här. Jag tror inte det går. Titta på vårt enda (?) rollspels företag neogames. En stackars herre som sliter som ett djur så vit jag förstår för att få det att gå ihop. Det är ju grymma utgifter man har också. Han anställer frilansare på (vad jag hört) rätt dålig lön där publiciteten är den största betalningen och inget fel i det alls. Men pengarna ligger väl inte i rollspel? Jag tror att det är mycket arbete för lite lön. men man kanske kan ta det om man älskar sitt jobb. Vad vet jag.
Kanske inte riktigt blev en fråga men ni kan väl tycka till kring resonemanget. Jag har itne menat att trampa nån på tårna utan funderar bara lite allmänt. Är det värt allt slit att ge ut ett rollspel som i värsta fall kan leda till förluster. Menar... jag trodde att target games gav ut lite moduler och ävnetryr då och då för att de tyckte det var roligt att göra det. Idag fattar jag att det handlar om överlevnad. Ger man itne ut moduler så stannar produktionen upp och konsumtionen minskar och vi vet vart det leder. VILL man verkligen göra sin hobby till sitt yrke? Jag har varit på väög att göra det i form av manusskrivande. Men kanske var det bäst att jag istället började utbilda mig till något annat... Tyck till...
- Niklas som itne njutit ett dugg av solen pga sjukdom