Till spelbordet tar jag med mig
Labyrinth Lord. Det har flera saker jag gillar: t6 i vapenskada som standard, ras-som-klass med ett färdigt alvpaket, ganska lite detaljregler. Om jag vill kan jag plocka fram
Advanced Edition Companion för lite mer spells, monster och tabeller – även klasser i den mån jag skulle använda dem (främst för alvkrigare och hobbittjyvar skulle jag tro, inte så mycket för lönnmördare, druider och utbygdsjägare).
I hjärtat är det Holmes version av
Dungeons & Dragons som gäller. Där finns det ännu mindre detaljregler (Holmes uppmuntrar rakt av till att man bara greppar en tärning, kommer överens om en lämplig sannolikhet och slår om det är något man behöver lösa), och spelet är skrivet med en väldigt entusiastisk ton. Jämfört med hur moderna spel ser ut så är det väldigt kaotiskt upplagt dock.
Jag har inte läst Swords & Wizardry, ursprungliga D&D från -74, och många av de andra varianterna, men generellt så gillar jag dem nog bättre ju färre sidor de är på.