Man Mountainman
Storsvagåret
(Varning för tråd som kanske kan verka naiv eller hopplöst oinsatt för vissa. Jag har själv ingen verklig koll på de här grejerna, så rätta mig gärna. Men det är ganska få trådar som handlar om rollspelsbranschen i ett vidare perspektiv på det här forumet, så även om mina observationer är helt uppåt väggen kan det här inlägget kanske bli ett avstamp för en mer insatt diskussion av frågorna.)
Man får intrycket av att rollspelsbranschen, internationellt sett, befinner sig i uppsving. Jag lyssnade på senaste avsnittet av Ken and Robin talk about stuff, som är en rapport från GenCon, och det var idel rosiga framtidsvisioner. Som en symptomatisk siffra nämndes det att besökstalen på GenCon ökat med 75% de senaste fem åren.
Några förklaringar som Ken och Robin föreslog:
* Den allmänna nördifieringen av kulturen.
* Det faktum att fler och fler tjejer hittar till hobbyn
* Kickstarter
* Internet, och de möjligheter till marknadsföring det erbjuder.
Men det verkar inte ha nått Sverige. Här tycks branschen, åtminstone från min utsiktsplats, fortfarande kravla sig framåt. De gamla jättarna (Neogames, Riotminds, Järnringen) har antingen dött eller ligger i dvala i väntan på nya editioner, och de nya spel som publicerats eller ligger i pipelinen och som rönt entusiasm (Svavelvinter, Mutant år noll) riktar sig kanske, sanningen att säga, rätt mycket till insiders och gamla rävar. Jag vet inte hur det går för Fantasy!, men det framstår ju som ett spel som är designat för att vara litet och nätt och kanske därför har begränsad potential att lägga under sig en stor marknad.
Har jag fel? Det är mycket möjligt, jag har inte örat nära marken när det gäller bizniz, och någon kan säkert rätta mig. Men om jag har rätt, vad kan det bero på? Varför misslyckas svenska spelutgivare med att rida på vågen?
* Är den svenska marknaden för liten för att folk ska våga eller kunna investera i stora, påkostade produktioner med långsiktig support?
* Är det den ökade utsattheten för konkurrens med utländska spelbolag som driver bort kunderna?
* Har vi varit dåliga på att marknadsföra till folk som har generiskt nördiga intressen men som inte är insiders i rollspelshobbyn?
* Andra förklaringar?
Om vi föreställer oss att det finns en outnyttjad marknadspotential här i hemlandet, vad kan man göra åt saken? Eller behöver vi svenskar kanske helt enkelt fila på vår engelska och delta på den internationella marknaden? Hur har det gått för engelskspråkiga spel skrivna av svenskar, som Operation Fallen Reich, på den utländska marknaden?
Man får intrycket av att rollspelsbranschen, internationellt sett, befinner sig i uppsving. Jag lyssnade på senaste avsnittet av Ken and Robin talk about stuff, som är en rapport från GenCon, och det var idel rosiga framtidsvisioner. Som en symptomatisk siffra nämndes det att besökstalen på GenCon ökat med 75% de senaste fem åren.
Några förklaringar som Ken och Robin föreslog:
* Den allmänna nördifieringen av kulturen.
* Det faktum att fler och fler tjejer hittar till hobbyn
* Kickstarter
* Internet, och de möjligheter till marknadsföring det erbjuder.
Men det verkar inte ha nått Sverige. Här tycks branschen, åtminstone från min utsiktsplats, fortfarande kravla sig framåt. De gamla jättarna (Neogames, Riotminds, Järnringen) har antingen dött eller ligger i dvala i väntan på nya editioner, och de nya spel som publicerats eller ligger i pipelinen och som rönt entusiasm (Svavelvinter, Mutant år noll) riktar sig kanske, sanningen att säga, rätt mycket till insiders och gamla rävar. Jag vet inte hur det går för Fantasy!, men det framstår ju som ett spel som är designat för att vara litet och nätt och kanske därför har begränsad potential att lägga under sig en stor marknad.
Har jag fel? Det är mycket möjligt, jag har inte örat nära marken när det gäller bizniz, och någon kan säkert rätta mig. Men om jag har rätt, vad kan det bero på? Varför misslyckas svenska spelutgivare med att rida på vågen?
* Är den svenska marknaden för liten för att folk ska våga eller kunna investera i stora, påkostade produktioner med långsiktig support?
* Är det den ökade utsattheten för konkurrens med utländska spelbolag som driver bort kunderna?
* Har vi varit dåliga på att marknadsföra till folk som har generiskt nördiga intressen men som inte är insiders i rollspelshobbyn?
* Andra förklaringar?
Om vi föreställer oss att det finns en outnyttjad marknadspotential här i hemlandet, vad kan man göra åt saken? Eller behöver vi svenskar kanske helt enkelt fila på vår engelska och delta på den internationella marknaden? Hur har det gått för engelskspråkiga spel skrivna av svenskar, som Operation Fallen Reich, på den utländska marknaden?