Nekromanti 7:e Advent

[Dilandau]

Nu har jag efter många om och men sett filmen Final Fantasy: Advent Childen, baserad på PlayStation-spelet Final Fantasy VII.

"Eye Candy", är nog det bästa sättet att beskriva filmen. Snygg som fan. Men handlingen är minst sagt undermålig. Eller, den skulle nog kunna ha varit bra, men filmen består till 95% av sjukt överdrivna actionscener, så handlingen spelar egentligen ingen roll.

Ärligt talat är jag inte säker på att jag fattade handlingen. Trots att jag spelade igenom FF7 två gånger, när det begav sig. Något med att jorden håller på att stöta ifrån sig resterna av Jenova, som absorberats upp av livsströmmen och hamnat i barn, och diverse annat pack. Resultat: Slagsmål.

Rollspelsmässigt kan den nog duga som inspiration till, säg, Exalted, eller kanske i någon mening Andra Imperiet.

Minus för att det inte var några nakenscener.

Mminus för att Red inte var med så mycket.

Plus för den sjukt snygga CG:n.

Jag ger filmen i betyg, men mest av nostalgiska skäl.

 

[Ackerfors]

Tja, jag vet inte jag. Egentligen håller jag ju med dig. Det är eye candy och nostalgi och den enda egentliga målgruppen är de som spelat och gillat Final Fantasy 7.

Jag å andra sidan är beredd att ge den av fem möjliga, just för att den är eye candy och nostalgi. Jag älskade den för den råa häftigheten och för att den var så... Så... Final Fantasy 7.

Nackdelen jag kan se är väl att Vincent är med för lite.

Gillar man Final Fantasy 7 kan man även försöka få sig ett kik på Final Fantasy 7: Last Order. En anime på 25 minuter om Zack och Cloud. Också bra, flummigare, men enklare att passa ihop med handlingen i spelet.

 

[Dilandau]

Jorå, Vincent var ganska ball, det lilla han var med. Manteln hans var sjukt läckert gjord. Men ? Är inte det att ta i lite väl? Eye Candy i all ära!

 

[Ackerfors]

Vissa saker är jag på tok för svag för för mitt eget bästa.

 

[Minimoni]

Hej hej. Jag sag filmen pa release dagen men kunde trakigt nog bara se den pa originalspraket. Filmen ar snygg, inget tvivel om den saken. Handlingen ar... Inte fullt lika fangslande tycker jag. Det var en javla uppstandelse nar den slapptes och jag fick brottas med massa japaner for att fa mitt ex av filmen. Var det vart det? Nja, inte direkt. Den far av mig.

MiniMoni

 

[Sodivra]

Nä, den var inte så kul. Jag hade faktiskt gillat den bättre om de inte utgått från att jag redan spelat spelet och kände rollerna, då kanske det hade varit lite karaktärsetablering eller utveckling. Angst i all ära, men bättre etablerat, tack. Clouds osäkerhet hade ju kunnat bli så mycket mer.

Och bara för att en ljushåriga elaking funkar bra första gången så kommer det inte funka tre gånger så bra med tre. Nej, ibland fick jag en svagt pinsam känsla över hur långt filmmakarna verkade gå för att få ursäkter att låta rollerna göra balla saker.

<table><tr><th><font size="-1">Spoiler below:</font></th></tr><tr><td bgcolor="#DDDDDD">Jag är till exempel så cynisk att jag tror att Rufus var med bara för att målgruppen skulle undra om det var Aeris eller Sephiroth som kom tillbaka. (Vilket bägge förstås också gör, vilket jag tyckte var ofantligt trist: Se nästa stycke)</font></td></tr></table>

Nej, jag hade önskat att filmen kunde stå mer på egna ben. Att dra ut på det som avslutades på ett snyggt sätt i spelet förnekar det balla i spelet, och nog hade filmen förtjänat en egen handling, ja, eller en handling överhuvudtaget.

Själv hade jag hade velat se en film om hur vårt gäng försöker komma överens med varandra och sin omgivning, ett överväxt Midgar omgärdat av monster. Och så antagonsiten, förstås. En naturlig fortsättning, inte en ansträngd ursäkt till fortsättning.

Två saker var bra, förstås: Öppningsscenen var toppen, då var fortsättningen på spelet fortfarande naturlig. (av naturliga skäl) Tifas kyrkfight var också bra, det var en scen som inte bara var snygg som allt annat, utan vacker men den hade man ju kunnat lägga in i vilken story som helst ändå.

Den får , eller en och en halv tekopp om halvor är okej. (Eller en trekvarts zeppelinare)
Fast den var också ungefär vad jag väntade mig.

Nu ska jag försöka få tag på Last Order.

 

[Svarte Faraonen]

Det var... öh... häftiga strider. Sjukt häftiga strider. Och lite till. Några avskyvärda försök-till-gulliga barn, träig dialog och en omotiverat religiös slutscen, med den tillagda wtf?-faktorn av "Min döde polare snodde min döda flickvän". Men, som sagt, sjukt snygga stridsscener. för min del.