Generellt så härstammar olika grader ifrån antingen pre-frankiska titlar (svenska, germanska eller romerska) eller från det frankiska riket (pga att frankiska riket var så stort så utnämnde karolingerna och merovingerna en heirarki av olika fursta där makten delades upp så att ingen kunde hota kungen och där alla, idéelt, skulle när det kom till kritan ha sin lojalitet mot kungen.
Till alla titlarna hörde mark som skulle finansera hans förpliktelser mot kungen.
<font size="4"> Monark </font size>
Från latinets monos archein som betyder "En härskare". Boss av guds nåde, högsta hönset, överkukkun etc etc etc.
Kan ha titeln Kung (vilket har religös antydan då titeln kung alltid härstammar från en rang som från början både var världslig och religös härskare), en möjlig emytologisk rot är "kona + ung", alltså "av kvinnan" vilket var titeln på Nerthus (en germanisk fruktbarhetsgudinna) överstepräst.
Andra titlar är Furste (tyskans Fürst, "den förste"), Prins (från latinets Princeps, förste medborgare, alltså romerska senatens överhuvud), Hertig (Dux, eller tyskans Hertzog, Krigsledare) eller Storhertig (Latinets Magnus Dux. I grund och botten alltså Storkrigsledare)
<font size="4">Högadel</font size>
Hertig/Riksjarl: Roten är som sagt Hertzog (germanernas namn på sina härförare medans riksjarl var våran).
I Sverige så var dock riksjarl en reell titel när den existerade med makt medans Hertig (som ersatte titeln Jarl) var en titel som gavs till kungasöner för deras ekonomiska försörjning (i och med att land hörde till titeln). Titeln Marsk ersätte sen Jarl som namnet på krigsledaren (i kungens frånvaro).
Marks var dock endast en ämbetsmanna titel och personen ifråga hade alltid en annan titel ( i vanliga fall Greve).
Utrikiskans (frankrike, Englang, Italien osv) Duke har liknande bakgrund (och ställning), men härstammar från latinets "Dux" vilket betyder samma sak. I utlandet (england, frankrike osv) så var dock Hertigen ofta en reell titel med egen arvsföljd efter frankiska rikets kollaps..
Jarl (som blev till engelskans Earl pga diverse invaderande vikingar): Jarl var en kunglig ämbetsman/hövding och var ungefär likställd med fogde eller Bryte.
Markgreve/Markis (utrikiskans Marquis, Marchese, Marche): Frankisk titel. En greve som härskar över ett "mark" område, alltså ett område som gränsar mot ett annat kungarike. Hade större militära befogenheter (och högre räng) än en greve.
Greve (utrikiskans comte, count eller conte): Frankisk titel som har sitt ursprung i latinets comes, betyder ungefär "militär följeslagare", vilket var en titel i romarriket. Härskar helt enkelt över ett större område än en friherre.
Friherre/baron (tituleras nästan alltid som baron): Den lägsta formen av högadel och en titel som härstammar från Frankiska riket (baron alltså). Härskar över ett baroni eller friherreskap.
Skillnaden mellan en baron/friherre och en lågadlig är dels att baroniet ofta är större men också att en baron är ALLTID utnämnd av monarken och ingen annan.
<font size="2">Specialfall</font size>
En titel som förtjänar ett omnämnande är Patricii eller Patricier vilken var en titel på romerk adel. Det blev senare en titel på en medlem av de härskande familjerna i diverse stadsstater så som t.ex. Venedig eller Genua.
<font size="4">Lågadel</font size>
Lågadel kan vara allt ifrån vassaller till diverse hertigar, baroner och grevar till landlösa adelsmän.
I sverige hade lågadeln ingen titel förutom Herr (vilket har totalt förlorat sin mening). Men om du vill så kan du sätta in titlar så som Riddare (vilket igentligen är en adelsman som är en medlem i en religös eller världslig riddarorden), Vassall,.Kavalier eller liknande.