Re: Adels titlar (en del spoilers)
Hur kunde Thamas genomföra så omfattande utrensningar av adeln utan att de enade sig och slaktade honom? Var har alla avsatta adelsmän tagit vägen? Det känns som motståndet borde vara enormt mot hans styre. Om han alienerat både adeln och folket, vem är då på hans sida?
Det finns flera olika anledningar som jag radar upp här nedanför. Anser ni att de räcker för att förklara Thamas inflytande, eller känns det fortfarande inte trovärdigt?
* Thamas tog makten efter att den förre storfursten, Xarem, dött år 2920 e.D. utan manliga arvingar. I samband med dennes död bröt ett kort men blodigt inbördeskrig ut och flera intressen i Jargien (några av dem riktigt suspekta) beslutade sig för att blanda sig i konflikten och sätta en jargier på tronen. Thamas hade ett stort antal meloriska och jargiska legoknektar på sin sida (många av dem medlemmar av Blodsbröderna) och lyckades besegra sina splittrade motståndare i två framgångsrika fältslag.
* Thamas lyckades alliera sig med van Duncarck av Hammarnäset och med resterna av den gamle storfurstens familj, som styrde området kring Targus och Krylons floddal. Detta gjorde att Thamas från ett tidigt stadium kontrollerade nästan hela södra Damarien.
* Efter kriget gifte han sig med storfurstens dotter Ariandra, varefter han hämtade stora delar av sin familj från jargien och såg till att gifta bort dessa med andra släktingar till Ariandra. Hans släktingar är djupt lojala mot sin patriark.
* Damarien drabbades för runt nittio år sedan av svår missväxt och svältkatastrofer. Framför allt området kring Helm har ännu inte återhämtat sig helt från detta. Folkminskningen ledde till att adelsmännens inkomster och kontroll över bönderna var ganska låga vid tiden för Thamas maktövertagande, och att många adelsmän inte kunde göra så starkt motstånd.
* Bland folket är Thamas intressant nog rätt populär, då han i mångt och mycket är bättre än många av de gamla adelsfamiljerna. Thamas är visserligen väldigt hård, men han har faktiskt lyckats skapa lag och ordning, minskat maktmissbruket och korruptionen och sänkt övergreppen mot vanligt folk till en hyfsat uthärdlig nivå.
* Thamas stöds aktivt av kejsaren och aboraten i det jargiska kejsardömet. Dessa ser honom som en stabiliserande kraft (som dock är på tok för flat mot landets hedningar) och en möjlig allierad i kriget mot soldierna. Thamas spenderar en hel del tid och kraft till att smöra för cirefalierna och Khazim-renk-Ghors dvärgar, och har lyckats rätt väl.
* Thamas är själv Daaktroende, men har tagit till sig den långa damariska traditionen att inte aktivt försöka sprida Daaktron till områden kontrollerade av kristallordern eller Det vita klostret och undvikit att göra sig till ovän med hedningarna. Han har dock lyckats få dessa att trappa ned stridigheterna sinsemellan, vilket gjort honom populär i områden som tidigare brukade hamna emellan de båda religionerna. Han har ett väldigt pragmatiskt synsätt på magi och har Santimarexorderns stöd.
* Sen har Thamas ett verkligt trumfkort, som han dock inte ens själv känner till: Sin hustru och hennes tjänare. Dessa ger storfursten ett enormt övertag när det kommer till sådant som lönnmord, spionage, magisk kunskap och intrigerande. Själv är han dock allt för hårt kontrollerad för att förstå detta.
Så i korthet är svaret: En blandning av militär skicklighet, stöd från inflytelserika grupper både inom och utanför landet, folkligt stöd, god administration, försvagad adel och aktivt stöd från mörka, onda gudar.
Sen finns det en del saker som utmanar hans makt:
* Han saknar fortfarande i stort sett all kontroll över grevskapen i nordöstra Damarien, där ätten van Culnar fortfarande styr som de alltid har gjort, och bergsområdena i öster, där familjen van Duncarcks uppkäftiga östra gren styr. Dessa är en ständig källa till oro för honom.
* En annan fiende till Thamas är vargriddarnas ordern, som till stor del består av adliga exildamarier. Dessa har organiserat sig utomlands och jobbar outtröttligt för att få storfursten avsatt. De är dessutom allierade med Bors van Duncarck, som hjälper dem att hålla kontakten med upproriska krafter inom landet.
* Hans makt är inte fullt så stor som det kan tyckas på ytan. I årtusenden har flera grupper, bland annat Commersium Lamia, Det vita klostret, Daakkyrkan, kristallordern, Santimarexordern och Xinukulten fört ett oupphörligt skuggkrig om kontrollen över rikets makthavare. För tillfället verkar de stödja, eller åtminstone inte motsätta sig, Thamas regim. Detta kan dock ändras om om någon av dessa grupper får för sig att Thamas är ett hot mot dem.