I Legender och hemligheter så nämns det att det förut fanns "alfer" i Mundanas skogar. Hur ser en "alf" ut och vad är skillnaden på en alv och en alf? Som jag har förstått det så är väl alf bara en annan stavning för alv? Eller har jag fel? Btw, alfer nämns på sidan 7.
Nekromanti Alfer?
- Thread starter pingas
- Start date
Ymir
Liten kantbaron
Det vore extremt fattigt om det var någon skillnad på en alf och en alv, så jag skulle helt sonika ignorerat den relevanta passagen. Legender & hemligheter är full av extremt märkliga påståenden som imo inte bör räknas till Eon-canon.
Ymir
Liten kantbaron
nja, alltså, inget hindrar dig ju från att hitta på något spännande om alferna om du vill! Det är mest jag personligen som har en extremistisk övertygelse att älva, alv och alf alltid måste vara samma sak. Och även älvor finns ju omnämnda i Legender & hemligheter med premissen att de är något helt annat än alver, så varför inte alfer också då? Med detta sagt, vad officiella ståndpunkter beträffar verkar det numera finnas ett slags konsesus att Legender & hemligheter inte skall tolkas bokstavligen, då den isåfall är proppfull av väldigt märkliga implikationer. Den ska snarare ses som en samling luddiga legender och myter. Med detta perspektiv är alferna som omnämns i L&H kanske bara okunnigt folks sätt att referera till henéa?
Ymir
Liten kantbaron
Legender och hemlighets referenser till älvor skulle jag personligen välja att tolka som att de i själva verket handlar om den sjunde stammen av alver, som vid någon punkt blev strandade i Skugglandet, bundna till Dimmornas herre. Se mitt inlägg "Alver och tidsresor" eller vad det nu heter (sök på "Kini'an Tevela") på det gamla forumet, för avsevärt mer tankar kring detta. Älvor i bemärkelsen 'små lysande alver med insektsvingar' har jag valt att kalla 'Dansare' i allt material jag skrivit kring Skugglanden. I mitt Mundana används begreppet 'älva' helt sonika som femininum för alv, men Neogames är inte ok med att jag använder begreppet på det sättet i officiella texter, så när jag skriver officiellt material undviker jag älva-begreppet helt och hållet.
Jag vill också passa på att tillägga for the record att så mycket som jag rasat mot Legender och hemligheter genom åren, och så mycket som det är en av de Eonmoduler jag tycker minst om, så finns det trots allt en del spännande och fantasieggande texter i den.
Jag vill också passa på att tillägga for the record att så mycket som jag rasat mot Legender och hemligheter genom åren, och så mycket som det är en av de Eonmoduler jag tycker minst om, så finns det trots allt en del spännande och fantasieggande texter i den.
Men det kommer senare. Men det här borde du ha skrivit som en kommentar på mitt inlägg, istället för som ett separat svar, tycker jag.
Purgatid
Warrior
Jag resonerar som följer:pingas;n2110 said:
EONs kampanjmaterial benämner älvfolk som alver, inte alfer. Dessa två ting är alltså inte samma sak. Om det var samma sak så finns det ingen funktion med att använda ordet alf i stället för alv eftersom man ändå talar med spelledaren off game och inte in game. Eventuell mytbildning och lokala begrepp som är annorlunda än de gängse förekommande hör inte hemma i (någorlunda) objektiva beskrivningar av varelser, i min mening. Således menar jag att Legender & Hemligheter inte syftar på de alver som vi i övrigt känner till i EON, utan på en annan typ av varelse.
Så vilken är denna varelse?
Eftersom EON inte beskriver alfer närmare tycker jag att man får gå till den mest ursprungliga betydelsen man kan finna, och denna tycker jag finns i beskrivningen av de älvfolk som den nordiska mytologin har. Alfer i den nordiska mytiologin är väldigt annorlunda jämfört med EONs alver, vilket är alldeles utmärkt.
I wikipedia står det såhär om alfer:
"Enligt Snorres Edda finns det dels ljusalver (ljósálfar) som bor i himlen och är fagrare än solen, dels mörkalver (døkkálfar) som bor nere i jorden och är svartare än beck. Senare i samma verk talas det om Svartálfaheimr och svartálfar på ett sätt som gör det troligt att Snorre med svartalver menar, vad som annars i den nordiska mytologin kallas för dvärgar (dvergar). Det kan också ha varit en influens från kristendomen med en god och en ond sida. Kopplingen mellan alver och ljus stärks av kenningen Alfrödul (Álfr?ðull), som användes om solen, samt av den förmodade etymologin (se nedan).
I den Poetiska Eddan förekommer formeln ása ok álfa (asar och alver) och förefaller betyda "alla gudarna". Eftersom asar och vaner annars tillsamman utgör den fornnordiska gudavärlden har det föreslagits att álfr åtminstone delvis är en synom till vanr (van). Man har även på grund av detta försökt att, liksom med vanerna, koppla ihop dem med fruktbarhet. Enligt Grímnismál (Grimnersmål) är Álfheimr namnet på vanen Frejs boning, men samma namn används i litteraturen även om flera andra orter eller områden, bland annat om ett rike vid Göta älv i nuvarande Bohuslän. "Alvernas furste" (vísi alfa) kallas för övrigt Völund i V?lundarkviða, vilket är särskilt besynnerligt med tanke på att denne även beskrivs som son till en samisk härskare (Finnakonungr).
I ett par sagor erhåller högt uppsatta män titeln "alv" efter att de dött. På grund av detta har man velat läsa in en förfaderskult i alverna. Det har föreslagits att diserna skulle vara kvinnliga förfädersandar och alver manliga sådana; detta är dock huvudsakligen spekulativt. Ofta återgiven är den episod i dikten Austrfaravísur (Österfaravisor) där en man vid namn Sigvat försöker få husrum i Värmland eller Västergötland sent på hösten, men nekas av kvinnan som svarar i dörren, som förklarar att de håller ett blot till alverna (alvablot, álfablót) och att kristna inte är välkomna.
I Kormáks saga beskrivs hur kämpen Torvard får ett svårt sår som inte vill läka, varpå hans hustru föreslår att han ska stryka blod på en sten under vilken alverna bor. Denna beskrivning är mera i linje med senare tiders isländska folktro, där alverna (álfafólk) närmast liknar vättarna i svensk folktro."
Jag skulle alltså, om jag överhuvudtaget skulle ha med alfer, använda mig av ovanstående text för att spela ut dessa alfer.
pingas;n2233 said:
Älvakonungen är ju ett relativt gammalt begrepp och jag vidhåller att det är just människorna som kallar honom för älvakonungen av gammalt hederligt okunnande ifrån folks sida. I min kampanj benämns han som Frostkonungen utav skugglandsfolk.
Jag sållar mig såldes till den ligan som anser att alv, älva och alf är samma grej och i Mundana skulle jag säga att alf möjligen är en dialektal grej, en språklig skillnad eller någonting sådant såsom det är i verkligheten.
Purgatid
Warrior
För att expandera tankarna om alfer, en ras som liknar alver och människor, men inte är det, så finns det material i L&H om att det skall ha funnits mer än en sådan typ. För att hämta lite från nordisk mytologi så bör det alltså finnas en ljus (i betydelsen moral som liknar vår) alfras, och en mörk (i betydelsen moral som inte liknar vår).
Vilka dessa ljusalfer skulle vara kan man fråga sig. De är inte alls lika intressanta för min del som deras motpart. Därför fokuserar jag mer på mörkalfer.
De mörkare verkar det redan finnas inspiration för i L&H. Det finns bland annat ett förslag till äventyr där en alvliknande semotropidyrkande alvras ställer till med bekymmer för RPna. Om vi nu antar att det är modellen för mörkalfer och spinner vidare på det så kan vi vaska fram flertalet idéer.
Till att börja med - är detta alver? Svaret är troligen nej, men de liknar alver såpass mycket att det är lätt att blanda samman de två raserna. Alver ser trots allt identiska ut med människor, bortsett från en något slankare kroppsbyggnad, och spetsiga öron. Dessa mörkalfer har/kan ha ytterligare drag som alver inte har. Bland annat vill jag minnas att äventyrsförslaget i L&H talar om vassa tänder och kattliknande pupill. Så vi har en blek alvliknande varelse, med vassa tänder, kattögon och dyrkan av semotropi.
Tycker man kan undvika att göra ännu en typ drow där allting är så fasligt ondeskefullt hela tiden, och i stället skapa en struktur som för oss ser ogin ut, men som från deras perspektiv ser rimlig ut. Ett exempel vore att spinna vidare på semotropin, göra detta till stadsreligion, och göra rasen till överdrivet och extremt hedersamma individer, vars heder är så känslig och så stark att den övergår allt annat (alltså kommer de framstå som onda för oss som betraktare eftersom alla oförätter hämnas gruvligt, och hämnden står inte nödvänddigtvis i proportion till oförätten).
Det skrivna ordet är för dessa mörkalfer precis allting. Allting i deras samhälle är beskrivet i skrift. Kläder är för alltid rikt broderade med tecken och symboler, pelare i salar är täckta av skrift, dörrar, golv, ja allting som kan dekoreras med skrift dekoreras också med skrift. Man kan t.om förklara varför dessa inte spridit sig till andra delar av mundana med att deras äldsta skrifter definitivt förbjuder dem att lämna skogar. Likt alver lever de väldigt länge, men kontakt med omvärlden är förbjuden.
Av förklarliga skäl är de inte mångtaliga i de flesta skogar, de kanske t.om är helt frånvarande, förutom i stora orörda skogar som Mitheraskogen. De kanske inte ens är speciellt många där, utan har helt enkelt existerat väldigt länge i åtskildhet.
Tycker gott man kan spinna vidare på sådana här idéer och göra något av dem. L&H beskriver i världens historia att det finns överlevande fickor med raser som levde under andra peripetier, och att dessa i praktiken väntar på en chans att få dominera igen. Den tiden kanske är här nu. ett större krig mellan två stormakter med enorma manskapsförluster på båda sidor kanske skapar grunden för en återinvasion av mundana?
Vilka dessa ljusalfer skulle vara kan man fråga sig. De är inte alls lika intressanta för min del som deras motpart. Därför fokuserar jag mer på mörkalfer.
De mörkare verkar det redan finnas inspiration för i L&H. Det finns bland annat ett förslag till äventyr där en alvliknande semotropidyrkande alvras ställer till med bekymmer för RPna. Om vi nu antar att det är modellen för mörkalfer och spinner vidare på det så kan vi vaska fram flertalet idéer.
Till att börja med - är detta alver? Svaret är troligen nej, men de liknar alver såpass mycket att det är lätt att blanda samman de två raserna. Alver ser trots allt identiska ut med människor, bortsett från en något slankare kroppsbyggnad, och spetsiga öron. Dessa mörkalfer har/kan ha ytterligare drag som alver inte har. Bland annat vill jag minnas att äventyrsförslaget i L&H talar om vassa tänder och kattliknande pupill. Så vi har en blek alvliknande varelse, med vassa tänder, kattögon och dyrkan av semotropi.
Tycker man kan undvika att göra ännu en typ drow där allting är så fasligt ondeskefullt hela tiden, och i stället skapa en struktur som för oss ser ogin ut, men som från deras perspektiv ser rimlig ut. Ett exempel vore att spinna vidare på semotropin, göra detta till stadsreligion, och göra rasen till överdrivet och extremt hedersamma individer, vars heder är så känslig och så stark att den övergår allt annat (alltså kommer de framstå som onda för oss som betraktare eftersom alla oförätter hämnas gruvligt, och hämnden står inte nödvänddigtvis i proportion till oförätten).
Det skrivna ordet är för dessa mörkalfer precis allting. Allting i deras samhälle är beskrivet i skrift. Kläder är för alltid rikt broderade med tecken och symboler, pelare i salar är täckta av skrift, dörrar, golv, ja allting som kan dekoreras med skrift dekoreras också med skrift. Man kan t.om förklara varför dessa inte spridit sig till andra delar av mundana med att deras äldsta skrifter definitivt förbjuder dem att lämna skogar. Likt alver lever de väldigt länge, men kontakt med omvärlden är förbjuden.
Av förklarliga skäl är de inte mångtaliga i de flesta skogar, de kanske t.om är helt frånvarande, förutom i stora orörda skogar som Mitheraskogen. De kanske inte ens är speciellt många där, utan har helt enkelt existerat väldigt länge i åtskildhet.
Tycker gott man kan spinna vidare på sådana här idéer och göra något av dem. L&H beskriver i världens historia att det finns överlevande fickor med raser som levde under andra peripetier, och att dessa i praktiken väntar på en chans att få dominera igen. Den tiden kanske är här nu. ett större krig mellan två stormakter med enorma manskapsförluster på båda sidor kanske skapar grunden för en återinvasion av mundana?