Jo, det är såhär - som en extrauppgift i Engelska C (högskola) ska jag analysera två 1800-talsböcker, helst kanoniserade sådana, och analysera dem ur marxistiskt respektive feministiskt perspektiv. Den marxistiska är i stort sett färdig (Jekyll & Hyde), nu grunnar jag på den feministiska.
Jag vill analysera Alice i Underlandet. Det fina med den boken är såklart att den tack vare sitt rika symbolinnehåll kan analyseras ur alla möjliga synvinklar.
Nå - uppsatsen är en mesig liten 800-ordstingest, så det rör sig inte om något mastodontjobb. Jag planerar att fokusera dels på Dodgson's egen besatthet vad gäller små flickor, och dels på det nitporträtt av den bestämmande kvinnan som utgörs av Drottningen. Dodgson var ju en konservativ skit, trots allt.
Vad jag funderar på är vad annat man kan ta fasta på just ur feministisk synvinkel - att alla karaktärer förutom The Duchess och Drottningen är män är ju lätt påpekat, likaså det lätt groteska leendet hos Dodgson/cheshirekatten. Det mesta jag hittar känns i mitt sinne som att det mera spretar iväg mot en analys av boken som en berättelse om puberteten (kroppsdelar som växer, den vuxna världens underliga konventioner som speglas i tebjudningar och domstolar etc). Jag har svårt att samla mina intryck till just ett samlat perspektiv.
Någon som har några idéer eller tips?
Jag vill analysera Alice i Underlandet. Det fina med den boken är såklart att den tack vare sitt rika symbolinnehåll kan analyseras ur alla möjliga synvinklar.
Nå - uppsatsen är en mesig liten 800-ordstingest, så det rör sig inte om något mastodontjobb. Jag planerar att fokusera dels på Dodgson's egen besatthet vad gäller små flickor, och dels på det nitporträtt av den bestämmande kvinnan som utgörs av Drottningen. Dodgson var ju en konservativ skit, trots allt.
Vad jag funderar på är vad annat man kan ta fasta på just ur feministisk synvinkel - att alla karaktärer förutom The Duchess och Drottningen är män är ju lätt påpekat, likaså det lätt groteska leendet hos Dodgson/cheshirekatten. Det mesta jag hittar känns i mitt sinne som att det mera spretar iväg mot en analys av boken som en berättelse om puberteten (kroppsdelar som växer, den vuxna världens underliga konventioner som speglas i tebjudningar och domstolar etc). Jag har svårt att samla mina intryck till just ett samlat perspektiv.
Någon som har några idéer eller tips?