Här är pitchen för mitt nuvarande projekt Anatman. En liten regel jag tänkte prova förklaras nedan.
Anatman utspelar sig i en nära framtid där mobiltelefonerna har opererats in i huvudet. De kallas för "neuralinterface" eller bara "face" och alla har ett. Ett face är ständigt uppkopplat mot din hjärna och mot internets alla olika sociala nätverk. Du kan dela med dig av en upplevelse, ett minne eller en känsla och facen har revolutionerat vårt sätt att kommunicera.
Den mörkare sidan är att de öppnat vägen för en helt ny sorts integritetsintrång. Neurohackers, statliga agenter och terrorister kan bryta sig in i din hjärna och stjäla dina minnen, bygga om din personlighet eller plantera radikala ideologier.
Rollpersonerna är i centrum för allt det här. De är personer som byggt om sina hjärnor till verktyg i kampen mot terrorismen, i kampen för en ny världsordning eller i kampen för rikedom och makt. Rollpersonerna laddar sina hjärnor med de färdigheter de behöver för att klara sina uppdrag och de stjäl hemlig information, konverterar senatorer, söker efter förlorade minnen och försöker desperat hålla ihop en fragmenterad och kaotisk hjärna och en än mer kaotisk identitet. När din hjärna är sammansatt av andra människor minnen och dina kunskaper och din personlighet byts ut med jämna mellanrum; när du till och med kan föra över din neurologiska karta på en annan hjärna, när upphör du att vara du och blir någon annan?
Temat i spelet är lätt transhumanistiskt och tanken är att luckra upp begreppet "identitet".
----
Nedan en liten regel jag tänkte prova för Anatman. Förkunskapskrav: Varje spelare är spelledare för spelaren till höger, så varje spelare har en egen spelledare. En "nod" här är en färdighet, ett minne, ett begär eller lite vad som helst som kan finnas i hjärnan.
Ladda
Varje spelare börjar spelet med en plupp. Pluppen används för att "ladda" noder. Man laddar en nod genom att introducera den i berättelsen genom en av följande tekniker:
* Monolog: Narrera rollpersonens tankar just nu. Ex: "Här är min chans att hjälpa Billie! Om jag bara kan få tag på den där maskinen!"
* Fantasiscen: Beskriv en scen som utspelar sig i rollpersonens fantasi.Ex: "Jag går fram till honom, trycker upp honom mot väggen och flinar. Sedan drar jag en pistol och blåser skallen av honom."
* Flashback: Beskriv en scen från ditt förflutna. Om du vill kan du be andra spelare att spela personer i ditt minne. Ex: "Tio år sedan, i Kyoto. En stekhet sommardag. Jag står i parken med Natasha. Ida, du får spela Natasha."
* Handling: Beskriv helt enkelt en handling som demonstrerar noden. Du behöver inte slå ett slag för handlingen. Ex: "Jag plockar fram min dator och kopplar in mig på nätverket. En halv minut senare går brandlarmet. Ha! Lätt som en plätt."
När man laddar en nod håller man först upp pluppen så att alla kan se att man laddar. Därefter använder man någon av teknikerna ovan och placerar pluppen på noden på rollformuläret.
Under spel kan din spelledare eller någon annan dra in noden i spel, göra den viktig. En person från ditt minne dyker upp igen, någon stjäl din färdighet, mannen du älskar förändras plötsligt, etc. När du tycker att noden blivit uppmärksammad ger du pluppen till din spelledare (oavsett vem det var som uppmärksammade noden). Hon kan därefter själv använda pluppen för att ladda en av sina egna noder.
---
Tanken med regeln är naturligtvis att skapa ett system för flaggor. Spelaren laddar en av sina noder som hon tycker är intressant och vill se mer av. Spelledaren belönas för att uppmärksamma flaggan och ta in den i spelet. Jag och Rickard (Han) har snackat ett bra tag om hur mekaniska belöningssystem kan riskera att funka på fel sätt, och det här är ett försök att skapa ett belöningssystem som inte belönar med mekanisk framgång, utan istället belönar med extra screentime (mindre ekonomiskt och mer socialt), eftersom spelledarens belöning blir att få göra samma sak med sin egen rollperson. Jag inbillar mig att det här är bättre än att belöna med framgång i konflikter, men jag är inte säker.
Det är också tänkt att funka som ett verktyg för kommunikation och spridning av spotlight. Om plupparna samlas på ett visst ställe blir det tydligt att den rollpersonen behöver uppmärksammas mer.
---
Vad tycks?
Anatman utspelar sig i en nära framtid där mobiltelefonerna har opererats in i huvudet. De kallas för "neuralinterface" eller bara "face" och alla har ett. Ett face är ständigt uppkopplat mot din hjärna och mot internets alla olika sociala nätverk. Du kan dela med dig av en upplevelse, ett minne eller en känsla och facen har revolutionerat vårt sätt att kommunicera.
Den mörkare sidan är att de öppnat vägen för en helt ny sorts integritetsintrång. Neurohackers, statliga agenter och terrorister kan bryta sig in i din hjärna och stjäla dina minnen, bygga om din personlighet eller plantera radikala ideologier.
Rollpersonerna är i centrum för allt det här. De är personer som byggt om sina hjärnor till verktyg i kampen mot terrorismen, i kampen för en ny världsordning eller i kampen för rikedom och makt. Rollpersonerna laddar sina hjärnor med de färdigheter de behöver för att klara sina uppdrag och de stjäl hemlig information, konverterar senatorer, söker efter förlorade minnen och försöker desperat hålla ihop en fragmenterad och kaotisk hjärna och en än mer kaotisk identitet. När din hjärna är sammansatt av andra människor minnen och dina kunskaper och din personlighet byts ut med jämna mellanrum; när du till och med kan föra över din neurologiska karta på en annan hjärna, när upphör du att vara du och blir någon annan?
Temat i spelet är lätt transhumanistiskt och tanken är att luckra upp begreppet "identitet".
----
Nedan en liten regel jag tänkte prova för Anatman. Förkunskapskrav: Varje spelare är spelledare för spelaren till höger, så varje spelare har en egen spelledare. En "nod" här är en färdighet, ett minne, ett begär eller lite vad som helst som kan finnas i hjärnan.
Ladda
Varje spelare börjar spelet med en plupp. Pluppen används för att "ladda" noder. Man laddar en nod genom att introducera den i berättelsen genom en av följande tekniker:
* Monolog: Narrera rollpersonens tankar just nu. Ex: "Här är min chans att hjälpa Billie! Om jag bara kan få tag på den där maskinen!"
* Fantasiscen: Beskriv en scen som utspelar sig i rollpersonens fantasi.Ex: "Jag går fram till honom, trycker upp honom mot väggen och flinar. Sedan drar jag en pistol och blåser skallen av honom."
* Flashback: Beskriv en scen från ditt förflutna. Om du vill kan du be andra spelare att spela personer i ditt minne. Ex: "Tio år sedan, i Kyoto. En stekhet sommardag. Jag står i parken med Natasha. Ida, du får spela Natasha."
* Handling: Beskriv helt enkelt en handling som demonstrerar noden. Du behöver inte slå ett slag för handlingen. Ex: "Jag plockar fram min dator och kopplar in mig på nätverket. En halv minut senare går brandlarmet. Ha! Lätt som en plätt."
När man laddar en nod håller man först upp pluppen så att alla kan se att man laddar. Därefter använder man någon av teknikerna ovan och placerar pluppen på noden på rollformuläret.
Under spel kan din spelledare eller någon annan dra in noden i spel, göra den viktig. En person från ditt minne dyker upp igen, någon stjäl din färdighet, mannen du älskar förändras plötsligt, etc. När du tycker att noden blivit uppmärksammad ger du pluppen till din spelledare (oavsett vem det var som uppmärksammade noden). Hon kan därefter själv använda pluppen för att ladda en av sina egna noder.
---
Tanken med regeln är naturligtvis att skapa ett system för flaggor. Spelaren laddar en av sina noder som hon tycker är intressant och vill se mer av. Spelledaren belönas för att uppmärksamma flaggan och ta in den i spelet. Jag och Rickard (Han) har snackat ett bra tag om hur mekaniska belöningssystem kan riskera att funka på fel sätt, och det här är ett försök att skapa ett belöningssystem som inte belönar med mekanisk framgång, utan istället belönar med extra screentime (mindre ekonomiskt och mer socialt), eftersom spelledarens belöning blir att få göra samma sak med sin egen rollperson. Jag inbillar mig att det här är bättre än att belöna med framgång i konflikter, men jag är inte säker.
Det är också tänkt att funka som ett verktyg för kommunikation och spridning av spotlight. Om plupparna samlas på ett visst ställe blir det tydligt att den rollpersonen behöver uppmärksammas mer.
---
Vad tycks?