Nekromanti Anime: Japanska-Engelska

[anth]

Efter att tillfälligt ha gått ner mig i animeträsket har jag upptäckt ett par lustigheter.

1. När japansk anime utspelar sig i något västerland använder de ofta japaniserade engelska ord.
Ex 1: när de har med (europeiska) drakar säger de inte ry?, utan doragon (från engelskans dragon).
Ex 2: McDonalds blir Makudonarudo.
Någon som har koll på när/var/hur de japaniserar? (normalt brukar det fungera så att de stoppar in en bunt extra vokaler)

2. När man översätter japanska till engelska verkar översättarna ha jättesvårt att bestämma sig för om man ska använda L eller R, samt B eller V.
detta blir väldigt tydligt om man ser anime med japanskt tal och engelsk text. Man hör att de säger R på japanska, men den engelska översättningen är L.
Ex: Bezarius/Vessalius (som är samma namn) från Pandora Hearts.
Någon som har koll på vilka regler som gäller när man ska översätta från japanska till engelska?

 

[Sereg]

ja, det verkar som japanskan har många låneord från engelskan. Jag har hört några roliga varianter som tabelu/taberu (från engelskans table, fanns det inte bord innan engelskan kom till japan kan man ju undra?) och spagetti meatusausu (spagetti köttfärssås).

 

[wilper]

http://www.primitivestate.com/Personalised_T-Shirts/Japanese_Katakana


Kika på den och se om du har fler frågor efter det.

 

[chrull]

L och V saknas helt enkelt.

Teberu kommer enligt wiktionary från engelskans table. Kanske tyckte man att det var vettigt att ha ett ord specifikt för bord och slutade använda Taku som kan betyda både bord, hem, stor bronsklocka och korsfästning...

Spoiler: kommentarer

Om man vill ha ett tydligt v-ljud kan man slå ihop ett katakana "wa" med valfri vokal, samma om man ex vill ha ett tydligt "tu" istället för "tsu".

"U" + vokal funkar också.

Mao: de är inte så noga utan tar utländskan som bas och gör något eget av det. Frågan är kanske om man när man går tillbaka till utrikiskan ska se på ursprung eller uttal? Vad är att föredra som subbare?

 

[Krille]

Efter att tillfälligt ha gått ner mig i animeträsket har jag upptäckt ett par lustigheter.

1. När japansk anime utspelar sig i något västerland använder de ofta japaniserade engelska ord.
Ex 1: när de har med (europeiska) drakar säger de inte ry?, utan doragon (från engelskans dragon).
Ex 2: McDonalds blir Makudonarudo.
Någon som har koll på när/var/hur de japaniserar? (normalt brukar det fungera så att de stoppar in en bunt extra vokaler)

Katakana och hiragana är stavelsealfabet, där varje tecken är en stavelse (konsonant plus vokal). Det gör att det blir skitmeckigt att skriva saker som "MacDonalds" med katakana som används för låneord (svåra kombosar i rött).

Vad man gör är att man använder att i flertalet japanska dialekter så undertrycks ofta (men inte alltid) u- och i-ljuden så att de nästan men inte riktigt inte uttalas alls, tillsammans med praktiskt skippande av jobbiga konsonanter som inte känns viktiga. Så man väljer passande kana med vokalljud som man kan undertrycka, så att det blir "ma-k[SUB]u[/SUB]-do-na-r[SUB]u[/SUB]-d[SUB]u[/SUB]" av det.

2. När man översätter japanska till engelska verkar översättarna ha jättesvårt att bestämma sig för om man ska använda L eller R, samt B eller V.
detta blir väldigt tydligt om man ser anime med japanskt tal och engelsk text. Man hör att de säger R på japanska, men den engelska översättningen är L.
Ex: Bezarius/Vessalius (som är samma namn) från Pandora Hearts.
Någon som har koll på vilka regler som gäller när man ska översätta från japanska till engelska?

Det andra problemet är att japanska ljud skiljer sig från engelska ljud, så alla överföringar till japanska är en approximation. Japaner tycker till exempel att engelska R och engelska L ligger väldigt nära varandra. Så de bakas ihop.

 

[krank]

Det andra problemet är att japanska ljud skiljer sig från engelska ljud, så alla överföringar till japanska är en approximation. Japaner tycker till exempel att engelska R och engelska L ligger väldigt nära varandra. Så de bakas ihop.

Jupp. När jag läste lingvistik pratade vi om "betydelsebärande ljud". Alltså, vilka ljud i ett ord man kan byta ut mot andra ljud utan att betydelsen ändras. Svenskan håller till exempel för att man byter ur vanliga "r" mot mer skorrande sådana (skånska). Japanskan gör då inte betydelseskillnad mellan l-ljud och r-ljud på motsvarande sätt. Om jag minns rätt.

(Sånt här tycker jag är väldigt intressant, för det gäller ju andra områden också, som det här med ord på färger till exempel; har för mig att Genesis sagt nån gång att vi tidigare använde ordet "brunt" om både lila och brunt, eller hur det var... Och att man då ansåg att det var "samma färg" lite som att ljusbrunt och mörkbrunt är samma färg...)

 

[anth]

(Sånt här tycker jag är väldigt intressant, för det gäller ju andra områden också, som det här med ord på färger till exempel; har för mig att Genesis sagt nån gång att vi tidigare använde ordet "brunt" om både lila och brunt, eller hur det var... Och att man då ansåg att det var "samma färg" lite som att ljusbrunt och mörkbrunt är samma färg...)

Det är väl svart och blått? Vikingarna kallade t.ex. afrikaner för blåmän.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Blåman

Spoiler: kommentarer

Ordet »lila« kom från franskan nån gång 1600–1700-tal. Innan dess hade vi inget eget ord för den färgen. Den klumpades ihop med brun, blå eller röd, beroende på nyans.

Och ryssarna gör tvärtom. De betraktar mörkblått och ljusblått som två helt olika färger för att de har två helt olika namn på dem.

Jag har aldrig någonsin fattat vad Indigo är för färg.