Användande av logotyper i icke-kommersiella sammanhang

[Rymdhamster]

De kan också vara om de anses vara vinstdrivande för annan veverksamhet. Men då kräver det att man iaf på någon omväg tjänar pengar på det.

Haha! Ligan kan ju hävda att det är vinstdrivande för dem med livligt och produktivt fanskapande. Det är ju inte ens särskilt långsökt =D

 

[Rymdhamster]

Min google-fu sviker mig (och all legalesiska får det att gå runt i huvudet).

Definieras det någonstans vad en "vara eller tjänst" är? Jag hittar förklaringar till vad som är skillnaden mellan en vara och en tjänst, men det jag grunnade på är om de måste erbjudas till försäljning för att räknas som varor och tjänster i det här sammanhanget, eller om det räcker att de är "tillgängliga"?

Alltså, har någon en länk till en trovärdig källa (typ PRV) där det står svart på vitt?

 

[Rickard]

TLDR: användning av varumärken för kundupplysning är alltid tillåtet.

Dina källor handlar heller inte om det jag skrev om (alltså DoD-logotypen) utan varumärken i allmänhet. Som jag skrev har vi absolut inget emot att folk gör olika grejer till DoD, utan licensen, så länge det sker på hobbybasis och utan vinstsyfte. Dock drar vi en gräns vid användning av våra bilder, logotyper och andra grafiska element, liksom våra texter utöver korta citat.

Gilette-fallet har utgjort ett prejudikat i Sverige där en tredjepartstillverkare använde varumärkesnamnet för att säga att deras rakblad var kompatibla med Gillettes hyvlar. Även BMW-fallet har skapat ett prejudikat för EU-domstolen, där det inte bara gällde att använda namnet utan även logotypen:

”Domstolen fastslår vidare att det är nödvändigt att använda varumärket i fråga för att ange​

ändamålet med tjänsten.”​

​

”En återförsäljare som säljer begagnade bilar av märket BMW och som verkligen är​

specialist eller specialiserad på försäljning av sådana bilar, kan i praktiken inte upplysa sina​

kunder om detta utan att använda varumärket BMW.​

CURIA - List of results

curia.europa.eu

(texten ovan är översatt)

​

Så du har absolut INGEN som helst rätt att sitta och hävda att folk inte får göra tredjepartssaker och att tjäna pengar, eftersom det är enligt lagen är helt OK så länge det är uppenbart att det inte är publicerat av de som äger rätten Drakar och demoner, utan att tredjepartstillverkaren skriver något i stil med "modulen går att använda till Drakar och Demoner". Även förutsatt att användningen av varumärket/logotyp inte skadar varumärket i sig, exempelvis har olämpligt innehåll. Logotypen får inte heller vara placerad på ett sådant sätt att en konsument tror att modulen är till Drakar och demoner (typ på framsidan), men det är upp till varje specifikt fall att avgöra.

Det är detta jag blir så förbannad på: hur en spelskapare kan sitta och hävda saker för att anspela på andras rädsla och okunskap inför lagen.

Detta gör att jag blir förbannad varje gång det pratas spellicens, för spelmakaren sitter och tillåter en massa saker som redan är lagligt.

 

[TomasFriaLigan]

TLDR: användning av varumärken för kundupplysning är alltid tillåtet.


Gilette-fallet har utgjort ett prejudikat i Sverige där en tredjepartstillverkare använde varumärkesnamnet för att säga att deras rakblad var kompatibla med Gillettes hyvlar. Även BMW-fallet har skapat ett prejudikat för EU-domstolen, där det inte bara gällde att använda namnet utan även logotypen:

”Domstolen fastslår vidare att det är nödvändigt att använda varumärket i fråga för att ange​

ändamålet med tjänsten.”​

​

”En återförsäljare som säljer begagnade bilar av märket BMW och som verkligen är​

specialist eller specialiserad på försäljning av sådana bilar, kan i praktiken inte upplysa sina​

kunder om detta utan att använda varumärket BMW.​

CURIA - List of results

curia.europa.eu

(texten ovan är översatt)

​

Så du har absolut INGEN som helst rätt att sitta och hävda att folk inte får göra tredjepartssaker och att tjäna pengar, eftersom det är enligt lagen är helt OK så länge det är uppenbart att det inte är publicerat av de som äger rätten Drakar och demoner, utan att tredjepartstillverkaren skriver något i stil med "modulen går att använda till Drakar och Demoner". Även förutsatt att användningen av varumärket/logotyp inte skadar varumärket i sig, exempelvis har olämpligt innehåll. Logotypen får inte heller vara placerad på ett sådant sätt att en konsument tror att modulen är till Drakar och demoner (typ på framsidan), men det är upp till varje specifikt fall att avgöra.

Det är detta jag blir så förbannad på: hur en spelskapare kan sitta och hävda saker för att anspela på andras rädsla och okunskap inför lagen.

Detta gör att jag blir förbannad varje gång det pratas spellicens, för spelmakaren sitter och tillåter en massa saker som redan är lagligt.

Lite oklar över var denna plötsliga ilska kommer ifrån, fyra månader efter mitt inlägg, men ok.

Du är förstås fri att göra vilken tolkning du av lagen du vill. Så vitt jag vet är du inte jurist, och även om du vore det är detta komplicerade saker som även jurister kan tvista om. De prejudikat du nämner (reparatörer av BMW-bilar) tycks mig rätt långt från vad vi pratar om här, och du blandar återigen ihop varumärket i sig (alltså orden Drakar och Demoner) med den grafiska logotypen - det är två olika saker.

Om någon börjar sälja produkter med med vår Drakar och Demoner-logotyp på (utan att använda sig av licensen) kommer vi definitivt att ha invändningar mot det, och se det som ett varumärkesintråg. Precis som jag tror att GW skulle göra i fallet Warhammer, eller WotC i fallet D&D. (Det är ju mer jämförbart med att någon skulle börja sälja bilar med BMW-logotypen på än någon som reparerar BMW-bilar.) Det är förstås teoretiskt möjligt att det är en felaktig tolkning av lagen, men jag tror inte det. Och det är i så fall något som skulle behöva prövas av faktiska jurister.

Att göra en annan tolkning av lagen än du är inte att "anspela på andras rädsla och okunskap". Att försvara vårt varumärke är inte heller något vi gör av illvilja eller girighet - vi vill värna om vad varumärket Drakar och Demoner står för, för lång tid framöver. Om vem som helst kan sätta varumärket Drakar och Demoner på vad som helst och sälja det kommer varumärket till slut att bli meningslöst.

Det tredjepartslicensen gör är att erbjuda ett ramverk där man kan publicera tillbehör till Drakar och Demoner, även kommersiellt, under villkor som vi tycker är schyssta för båda parter, utan att vi gör anspråk på materialet på något vis, och som gör det tydligt att det rör sig om just tredjepartprodukter. Vill man inte använda sig av licensen är det självfallet fritt fram att avstå.

 

[Rickard]

De prejudikat du nämner (reparatörer av BMW-bilar) tycks mig rätt långt från vad vi pratar om här, och du blandar återigen ihop varumärket i sig (alltså orden Drakar och Demoner) med den grafiska logotypen - det är två olika saker.

BMW-målet handlar just om logotypen, vilket jag skrev i inlägget.

Jag är ingen jurist, men min utbildning inkluderade bland annat upphovsrätt och varumärkeslagen och mitt senaste arbete var fokuserat på just varumärken. Utöver det jag läst på fritiden, eftersom jag har släppt rollspel och har ett intresse i lagarna kring detta.

Att göra en annan tolkning av lagen än du är inte att "anspela på andras rädsla och okunskap". Att försvara vårt varumärke är inte heller något vi gör av illvilja eller girighet - vi vill värna om vad varumärket Drakar och Demoner står för, för lång tid framöver. Om vem som helst kan sätta varumärket Drakar och Demoner på vad som helst och sälja det kommer varumärket till slut att bli meningslöst.

Har inget med saken att göra eftersom jag skrev redan detta i inlägget: "Även förutsatt att användningen av varumärket/logotyp inte skadar varumärket i sig"

 

[TomasFriaLigan]

BMW-målet handlar just om logotypen, vilket jag skrev i inlägget.

Det må så vara, men BMW-reparatörsfallet känns rätt väsensskilt från rollspelsutgivning och ändrar inte vår tolkning av det hela. Det står dig fritt att göra din.

Har inget med saken att göra eftersom jag skrev redan detta i inlägget: "Även förutsatt att användningen av varumärket/logotyp inte skadar varumärket i sig"

Och det är exakt det som är syftet med licensen - att klargöra från vår sida hur vi anser att andra får använda vårt varumärke och logotyp utan att vi anser att dessa tar skada av användningen. På det viset blir det tydligt för alla som är intresserade av att ge ut tillbehör till Drakar och Demoner var vi anser att denna gräns går.

 

[Rickard]

Det må så vara, men BMW-reparatörsfallet känns rätt väsensskilt från rollspelsutgivning och ändrar inte vår tolkning av det hela. Det står dig fritt att göra din.

BMW-domen är ett prejudikat för varumärkeslagen som säger att man får använda logotypen i form av konsumentupplysning. Vilken branch det handlar om spelar föga roll i varumärkeslagen, annat än när man ska registrera sitt varumärke.

Summa summarum för tråden:

1. Varumärkeslagen innefattar namn och logotyp.
2. Privatpersoner innefattas inte av varumärkeslagen, bara näringsverksamhet.
3. Hobbyverksamhet är inte näringsverksamhet och innefattas därmed inte heller av varumärkeslagen.
4. Tredjepartstillverkare får använda logotyp och varumärkesnamn om de gör det på ett sätt som är konsumentupplysning, alltså inte missvisande om att det har något som helst stöd från varumärkesinnehavaren.
5. Varumärket får inte smutskastas.

...eller för att citera vad jag skrev i trådstarten: "fans kan använda DoD-logotypen bäst de vill". Med korrigering av punkt 5.

 

[TomasFriaLigan]

BMW-domen är ett prejudikat för varumärkeslagen som säger att man får använda logotypen i form av konsumentupplysning. Vilken branch det handlar om spelar föga roll i varumärkeslagen, annat än när man ska registrera sitt varumärke.

Summa summarum för tråden:

1. Varumärkeslagen innefattar namn och logotyp.
2. Privatpersoner innefattas inte av varumärkeslagen, bara näringsverksamhet.
3. Hobbyverksamhet är inte näringsverksamhet och innefattas därmed inte heller av varumärkeslagen.
4. Tredjepartstillverkare får använda logotyp och varumärkesnamn om de gör det på ett sätt som är konsumentupplysning, alltså inte missvisande om att det har något som helst stöd från varumärkesinnehavaren.
5. Varumärket får inte smutskastas.

...eller för att citera vad jag skrev i trådstarten: "fans kan använda DoD-logotypen bäst de vill". Med korrigering av punkt 5.

Som sagt, du får göra vilka tolkningar du vill. Vi gör en annan. Jag har försökt förklara hur vi ser på saken, men du är ju uppenbarligen inte intresserad av det, så jag tror att vi sätter punkt här.

 

[ceruleanfive]

TLDR: användning av varumärken för kundupplysning är alltid tillåtet.


Gilette-fallet har utgjort ett prejudikat i Sverige där en tredjepartstillverkare använde varumärkesnamnet för att säga att deras rakblad var kompatibla med Gillettes hyvlar. Även BMW-fallet har skapat ett prejudikat för EU-domstolen, där det inte bara gällde att använda namnet utan även logotypen:

”Domstolen fastslår vidare att det är nödvändigt att använda varumärket i fråga för att ange​

ändamålet med tjänsten.”​

​

”En återförsäljare som säljer begagnade bilar av märket BMW och som verkligen är​

specialist eller specialiserad på försäljning av sådana bilar, kan i praktiken inte upplysa sina​

kunder om detta utan att använda varumärket BMW.​

Fast en återförsäljare av begagnade bilar säljer ju originalprodukten? Det handlar ju inte om att återförsäljaren sätter BMW-loggor på sina egentilllverkade bilar. Så det känns som en ganska annorlunda kontext.

Då känns Gillette-fallet mer motsvarande tredjepartsmaterial i mina öron. Men jag har svårt att se hur en logotyp skulle vara nödvändig för att ange ändamålet/upplysa kunder?

 

[Oldtimer]

Utifrån det jag lärde mig om Varumärkeslagen på den tiden vi (Titan) verkligen behövde veta sådant (i och för sig den från 1960, så det kan ha ändrats i den nya från 2010) är att dess syfte i första hand är att skydda konsumenten från att bli lurad, inte att skydda ägaren av ett varumärke.

Så jag håller, i huvudsak, med Rickard här. Det finns ett stort utrymme för att använda ett varumärke (textmärke eller bildmärke) utan tillstånd från ägaren av varumärket.

Om det är värt besväret (och bad-will från ägaren) eller inte är en annan fråga.

 

[Badmojo]

Utifrån det jag lärde mig om Varumärkeslagen på den tiden vi (Titan) verkligen behövde veta sådant (i och för sig den från 1960, så det kan ha ändrats i den nya från 2010) är att dess syfte i första hand är att skydda konsumenten från att bli lurad, inte att skydda ägaren av ett varumärke.

Njae, det finns det snarare andra lagar för, som konsumentköplagen, marknadsföringslagen m fl. Varumärkeslagen är primärt till för rättighetshavaren, dvs ägaren av ett varumärke.

 

[Oldtimer]

Njae, det finns det snarare andra lagar för, som konsumentköplagen, marknadsföringslagen m fl. Varumärkeslagen är primärt till för rättighetshavaren, dvs ägaren av ett varumärke.

Nej, det är den inte. Åtminstone inte den från 1960. Kanske är det annorlunda med den nya. Men den gamla hade som främsta syfte att ge konsumenten information för att kunna göra ett korrekt val av produkt. Att det finns fler lagar som skyddar konsumenten förändrar inte det.

 

[Badmojo]

Nej, det är den inte. Åtminstone inte den från 1960. Kanske är det annorlunda med den nya. Men den gamla hade som främsta syfte att ge konsumenten information för att kunna göra ett korrekt val av produkt. Att det finns fler lagar som skyddar konsumenten förändrar inte det.

Du hittar ingenting om konsumentinformation som det påstådda främsta syftet, vare sig i 1960-års lag eller i nuvarande lag. Lagen reglerar varumärken och andra varukännetecken för varor eller tjänster som tillhandahålls i en näringsverksamhet och hur man kan förvärva ensamrätt till ett varumärke. Lagen och tillämpningen leder dock i vissa fall att varumärken som kan förväxlas med redan existerande märken kan stoppas, vilket så klart indirekt gagnar en konsument som annars kunde bli vilseledd om en produkt/tjänst.
Att dra generella slutsatser om tillåten varumärkesanvändning utifrån två specifika rättsfall eller hur man själv tolkar lagen riskerar att leda fel.

 

[Oldtimer]

Du hittar ingenting om konsumentinformation som det påstådda främsta syftet, vare sig i 1960-års lag eller i nuvarande lag. Lagen reglerar varumärken och andra varukännetecken för varor eller tjänster som tillhandahålls i en näringsverksamhet och hur man kan förvärva ensamrätt till ett varumärke. Lagen och tillämpningen leder dock i vissa fall att varumärken som kan förväxlas med redan existerande märken kan stoppas, vilket så klart indirekt gagnar en konsument som annars kunde bli vilseledd om en produkt/tjänst.
Att dra generella slutsatser om tillåten varumärkesanvändning utifrån två specifika rättsfall eller hur man själv tolkar lagen riskerar att leda fel.

Okej, om du säger det så. Jag fick det förklarat så (givetvis grovt förenklat för att passa en lekman) av en immaterialrättjurist en gång för länge sedan. Men jag kanske missförstod honom. Jag har ju inte själv läst igenom förarbetena till 1960 års lag. Eller den nuvarande.

 

[Mogger]

Överlag bör undvika att tvärsäkert hävda att det ena eller andra gäller. Juridik handlar om bedömning. Det finns få fasta ramar.

Själv hade jag absolut undvikit att använda annans varumärke alldeles oavsett hur jag tolkar lagen. Hade min affärsidé byggt på sånt användare hade jag kontaktat företaget och diskuterat tänkbara upplägg. Om det rör ett småskaligt internt hobbyprojekt hade jag dock inte brytt mig. Men det finns en ocean av gråskala där emellan.

 

[Rickard]

Hade min affärsidé byggt på sånt användare hade jag kontaktat företaget och diskuterat tänkbara upplägg.

Ja, det brukar vara praxis.

 

[Gabrielle de Bourg]

Jag tänker också att det handlar om sammanhang. Tycker att @Mogger just tog upp det viktiga, nämligen att det är rätt mycket "fall till fall". Det som är lätt att säga tydligt inom juridik är ju vad man inte får göra, men frågan om man får är alltid svårare. Blir det risk för tolkningsdiskussion brukar min grund vara "undvik helst"

Att då skriva något som är ett icke-kommersiellt tillbehör så är det ändå typ säkrast att följa eventuella tredjepartslicenser om man har någon tanke på att tillgängliggöra det, även om du gör det helt som hobby och det är gratis. Även om saken är gratis kan det ju ändå bli problem när det publiceras, även om det inte görs av vinstintresse. T ex kan det ju bli upphovsrättsintrång.

Skulle du dessutom få för dig att ge ur det kan det också bli jobbigt om en tidigare version finns med ”intrång”, även om den inte är den utgivna; därför försöker ju t ex många verk som börjar som fan fics få bort de gamla ficsen.

Sedan är det ju också skillnad på hur det används. Har ju t ex sett föreningar som använder loggor från spel man spelar ganska friskt, för att locka folk. Vilket känns mer som "BMW-expemlet", där det man trots allt gör reklam för är att man spelar andras spel, men det kan inte förväxlas med en utgiven produkt.

 

[Badmojo]

BMW-målet handlar just om logotypen, vilket jag skrev i inlägget.

Jag skulle nog mildra de mer kategoriska påståendena något. BMW-fallet handlar inte just om logotypen eller en generell rätt att använda logotyper, utan om följande användning var tillåten eller inte: "Repairs and maintenance of BMWs", "BMW specialist" och "Specialised in BMWs". Det var det för ordmärken, dock inte med BMW som logotyp. Jag tror att missförståndet kommer från att bland BMW:s åberopade rättigheter så fanns även två varianter av den figurativa logotypen (dvs kombinerade ord/figurmärken), och att domstolen sedan kallar allt "the BMW mark".

Det förelåg ett så kallat nödvändighetskriterium, dvs det var nödvändigt att kunna använda varumärket BMW för att ange ändamålet med de tjänster som verkstaden tillhandahöll. Domstolen ansåg att en oberoende näringsidkare som utför reparationer och underhåll av BMW-bilar inte kan upplysa sina kunder om att denne utför tjänsten utan att använda "BMW".

Domstolen konstaterar också att kravet på användning måste ske i enlighet med god affärssed (det finns en lojalitetsplikt gentemot varumärkesinnehavarens berättigade intressen, som anseendeskydd och garantifunktion etc). Det här följer även av svensk och europeisk rättslig praxis (flera fall efter BMW), dvs du kan inte använda logotyper/figurmärken hur som helst, men om det tydligt framgår att en produkt/tjänst fungerar är kompatibel etc med ett ordvarumärke så anses det normalt som ok. Det gäller även spelbranschens "affärssed" dvs att man inte utan tillstånd använder andras figurativa varumärken efter eget huvud. De här frågorna är mer komplexa än som de presenterats här i tråden.

Alla bör kolla med företaget i fråga, spelets licens eller en specialiserad jurist innan de kör igång något projekt som inbegriper andras rättigheter.

 

[Rymdhamster]

Ja, jag undrar om domen i BMW-målet sett ut på samma sätt om de hade byggt sina egna bilar från scratch (eller möjligen baserade på valda BMW-komponenter) och sen satt BMW-loggan på dem =D

Vilket väl vore en mer närliggande liknelse till att skriva ett eget äventyr och sätta DoD-loggan på.

Sen ska vi ju hålla i åtanke: allt Ligan sagt än så länge är att de inte tänker gnälla så länge det är gratis och inte använder loggan. Det betyder ju inte nödvändigtvis att de tänker gnälla även om de två vilkoren inte är uppfyllda, och även om de gör det så är ju gnäll inte nödvändigtvis liktydigt med rättsliga åtgärder.

Och även om de bestämmer sig för att ta rättsliga åtgärder så är det ju inget som säger att de faktiskt måste stå på stadig mark i frågan. Det är ju det domstolar är tillför. Se bara på alla möjliga copyrightkrav på youtube som skickas ut till höger och vänster, ibland till och med på låtar som släpptes tidigare än låten de hävdar att den inkräktar på =D

Slutligen grunnar jag på om det blir extra komplicerat i och med att spelet även släppts på engelska i USA. Där finns det väl lite andra krav på att "försvara" sitt varumärke än vad vi har i Sverige.