Argaste 5e D&D spelet

Okej. Så DnD 5e är lapptäcksfantasy, heroisk fantasy, i princip noll verktyg för socialt och politiskt spel och vancian magic (spellslots). Det är i princip bara en våld-enabler. Det här måste sedan kopplats till någon setting som jag dels bryr mig om, och dels fokuserar på alla de här sakerna som DnD5e är värdelöst för (och helst nästan helt sakna våld).

The Wire har redan nämnts, så mitt svar får bli "What We Do In the Shadows 5e".

Runner ups:
  • Spirited Away
  • Three flavours of Cornetto
  • Bladerunner

P.S: Idiocracy 5e hade fått mig att skratta maniskt.
 
Vilket källmaterial hade gjort dig argast om de använde D&D 5e som spelmotor för det officiella spelet?

Jag tänker öppna med:

-The Wire.
Förutsätter vi core classes, folkslag och bakgrunden (kan hända med unika subklasser), eller kan allt sånt förutsättas vara settingspecifikt vid behov?
 
Förutsätter vi core classes, folkslag och bakgrunden (kan hända med unika subklasser), eller kan allt sånt förutsättas vara settingspecifikt vid behov?

Jag tänker att det kan ändras på samma sätt som folk gjort i redan existerande 5e baserade spel.
 
Jag blir inte arg så lätt och det finns få franchises jag bryr mig tillräckligt om ändå, plus att jag ändå ogillar typ alla regelsystem som används i alla spel, och det inkluderar D&D.

Men, med det sagt så har nog de franchises jag mest hoppats på bra spel till redan fått D&D eller D&D-ish regelsystem, vilket gjort mig väldigt trött och less. Transformers, Stargate, Hellboy till exempel. Jag skulle bli rätt trött ifall det kom ett typ X-filesrollspel som var D&D till exempel, eller ett Buffyrollspel som var det.
 
För eller senare exploderar jag (eller liknande YA-litteratur)
One day (som kanske räknas till YA, men om inte)
Björnstadstrilogin
Mumindalen
(bara tänk om det skall göras monsterstats för hattifnattar etc...)
 
Om jag ska tänka brett utifrån annan media... Requiem for a dream. Hade det hänt hade jag slutat spela rollspel för att jag hade blivit så besviken på hobbyn. Och hade jag spelat något hade jag vägrat kallat det rollspel och sagt "nej, det här är samberättarspel med fokus på drama. Rollspel har tärningar".

Om jag ska tänka utifrån befintliga rollspel: Polaris av Ben Lehman, eller Aliatra.
 
Jag tänker att det kan ändras på samma sätt som folk gjort i redan existerande 5e baserade spel.
Okej, så om de bara ser till att göra _bra_ klasser (Till skillnad från core classes), så finns det typ ingen IP som skulle göra mig arg.

Men jag skulle antagligen rynka förvånat på ögonbrynen om de gjorde ett Det susar i säven-rollspel på temat.
 
Jag tänker nog att franchise-spel oftast är en kombination av amerikansk film/litteratur och ett traditionellt regelsystem, så jag har redan svårt att se att det skulle kunna komma ett franchisespel i min smak. Om de sedan använder 5e eller Fria ligans motor är lite hugget som stucket för mig.

Och även när det gäller andra saker blir det lite svårt att bry sig. Att någon gör Amélie från Montmartre eller ett spel om peruanska potatisbönder med 5e-regler påverkar ju inte mig alls, och hindrar mig inte från att spela samma sak med regler som passar mig bättre.
 
Back
Top