God45
#PrayersForBahakan
- Joined
- 23 Oct 2012
- Messages
- 18,547
Arketyper i äventyrargrupper: Gränsöverskridaren
Det här är på många sätt en fokustråd av typen jag har gjort tidigare. Men den här trådserien kommer fokusera på arketyper som är vanligt förekommande i äventyrargrupperna som vi spelar medlemar av i rollspel. Dessa arketyper är bredare och djupare än nästan alla klasser eller raser som jag tidigare skrivit fokustrådar om och därför tror jag att en öppnare approach som mer bygger på en diskussion i tråden är bättre.
Med det ur vägen, i den här tråden kommer vi diskutera gränsöverskridarna i äventyrargrupper:
Jag tänkte länge på vad jag skulle döpa den här arketypen till eftersom den är något svår att sätta fingret på men samtidigt är väldigt vanlig i rollspel. Men låt mig förklara hur jag tänkte med den här arketypen och sedan kan vi diskutera vad den faktiskt är.
Som en art tror jag vi älskar kategorier, man ska kunna peka på något och säga vad det är. Saker som bryter sig ur kategorierna är obekväma eller obehagliga och detta är något vi har bearbetat i vår fiction. Människor som beter sig eller är som djur och djur som är som eller beter sig som människor är nog det uppenbaraste exemplet på när vi finner ett obehag inför gränsöverskridandet. King Kong är när djuret är för mänskligt, Varulvar när människan är för djurisk och Dr. Moreau är lite både och. Men samma sak kan ses med människa och maskin i filmer som Blade runner, Metropolis eller till och med Terminator. Detta gör att personer som är gränsöverskridande är obehagliga och obekväma samtidigt som de är fascinerande.
Och det här är något som vi älskar att vältra oss i när det kommer till rollspel och vad gränsöverskridaren som arketyp handlar om. Jag har tidigare inte talat om bilderna i de här trådarna men nu ska jag det. Vår första bild är på Bishop, rangern från Neverwinter nights 2 (som jag råkar spela just nu, därför exemplet) och ett exempel på när just djur och människa eller djur och vildmarks blandningen blir gränsöverskridande. Bishop är en Chaotic evil ranger som låter det vilda styra honom och som ger efter till sin animalistiska sida när det kommer till att döda, spåra och jaga. Han är på många sätt motsatsen till Aragon som är så extremt mänsklig att han tämjt vildmarken och därför inte är gränsöverskridande alls. Det här är vanligt återkommande i karaktärer som är druider, barbarer eller vildmarksjägare. En blandning av mänsklig intelligens och djuriska instinkter som korsar gränserna för vad som är vad. Vår andra bild är på Conner från Angel, en halv-demon som blandar friskt mellan att använda mänsklig teknologi och intelligens och demoniska superkrafter. Istället att för att vara mänsklig och byta form till något annat är han båda och inget. Den tredje bilden är på Cassie Hack, en seriemördare mördare från serien Hack/Slash som är vad hon jagar... men inte. Här är frågan en om överskrivande av moral och samhällets regler, är man en seriemördare själv om man mördar seriemördare?
Alla de här är olika aspekter av samma grundläggande arketyp i det att överskridandet av gränser av olika slag ligger i kärnan av det som gör dem till intressanta karaktärer.
Odjuret
If you aren't willing to kill for it, how important can it be?
Man och vild best i samma kropp. Metaforiskt eller faktiskt, allt från druider och varulvar som tar formen av ett djur och är påverkade av djurets instinkter till de som bara tänker och beteer sig som djur fungerar som den här arketypen. I fantasy rollspel är de oftast rangers som har en koppling till jakt medan de i moderna eller sci-fi rollspel ofta är prickskjutar av någon form. Är nästan alltid en som bäst moraliskt neutral arketyp men det förekommer undantag.
Jag är vad jag dödar
Cancer in the system
Personen som stirrat in för länge i avgrunden och blivit det de hatar och slåss mot. Kan vara en frivilig process för att bättre kunna föra kampen, en sidoeffekt som drabbat karaktären eller något som karaktärerna blivit utan att ens märka det längs vägen. Nietzsche citat om agrunder brukar passa in rätt bra. Monsterjägaren som moraliskt är lika illa än värre än sitt byte och magikern som använder mörk magi för att bekämpa annan mörk magi är klassiska exempel som brukar dyka upp som äventyrare.
Det här är på många sätt en fokustråd av typen jag har gjort tidigare. Men den här trådserien kommer fokusera på arketyper som är vanligt förekommande i äventyrargrupperna som vi spelar medlemar av i rollspel. Dessa arketyper är bredare och djupare än nästan alla klasser eller raser som jag tidigare skrivit fokustrådar om och därför tror jag att en öppnare approach som mer bygger på en diskussion i tråden är bättre.
Med det ur vägen, i den här tråden kommer vi diskutera gränsöverskridarna i äventyrargrupper:
Jag tänkte länge på vad jag skulle döpa den här arketypen till eftersom den är något svår att sätta fingret på men samtidigt är väldigt vanlig i rollspel. Men låt mig förklara hur jag tänkte med den här arketypen och sedan kan vi diskutera vad den faktiskt är.
Som en art tror jag vi älskar kategorier, man ska kunna peka på något och säga vad det är. Saker som bryter sig ur kategorierna är obekväma eller obehagliga och detta är något vi har bearbetat i vår fiction. Människor som beter sig eller är som djur och djur som är som eller beter sig som människor är nog det uppenbaraste exemplet på när vi finner ett obehag inför gränsöverskridandet. King Kong är när djuret är för mänskligt, Varulvar när människan är för djurisk och Dr. Moreau är lite både och. Men samma sak kan ses med människa och maskin i filmer som Blade runner, Metropolis eller till och med Terminator. Detta gör att personer som är gränsöverskridande är obehagliga och obekväma samtidigt som de är fascinerande.
Och det här är något som vi älskar att vältra oss i när det kommer till rollspel och vad gränsöverskridaren som arketyp handlar om. Jag har tidigare inte talat om bilderna i de här trådarna men nu ska jag det. Vår första bild är på Bishop, rangern från Neverwinter nights 2 (som jag råkar spela just nu, därför exemplet) och ett exempel på när just djur och människa eller djur och vildmarks blandningen blir gränsöverskridande. Bishop är en Chaotic evil ranger som låter det vilda styra honom och som ger efter till sin animalistiska sida när det kommer till att döda, spåra och jaga. Han är på många sätt motsatsen till Aragon som är så extremt mänsklig att han tämjt vildmarken och därför inte är gränsöverskridande alls. Det här är vanligt återkommande i karaktärer som är druider, barbarer eller vildmarksjägare. En blandning av mänsklig intelligens och djuriska instinkter som korsar gränserna för vad som är vad. Vår andra bild är på Conner från Angel, en halv-demon som blandar friskt mellan att använda mänsklig teknologi och intelligens och demoniska superkrafter. Istället att för att vara mänsklig och byta form till något annat är han båda och inget. Den tredje bilden är på Cassie Hack, en seriemördare mördare från serien Hack/Slash som är vad hon jagar... men inte. Här är frågan en om överskrivande av moral och samhällets regler, är man en seriemördare själv om man mördar seriemördare?
Alla de här är olika aspekter av samma grundläggande arketyp i det att överskridandet av gränser av olika slag ligger i kärnan av det som gör dem till intressanta karaktärer.
Odjuret
If you aren't willing to kill for it, how important can it be?
Man och vild best i samma kropp. Metaforiskt eller faktiskt, allt från druider och varulvar som tar formen av ett djur och är påverkade av djurets instinkter till de som bara tänker och beteer sig som djur fungerar som den här arketypen. I fantasy rollspel är de oftast rangers som har en koppling till jakt medan de i moderna eller sci-fi rollspel ofta är prickskjutar av någon form. Är nästan alltid en som bäst moraliskt neutral arketyp men det förekommer undantag.
Jag är vad jag dödar
Cancer in the system
Personen som stirrat in för länge i avgrunden och blivit det de hatar och slåss mot. Kan vara en frivilig process för att bättre kunna föra kampen, en sidoeffekt som drabbat karaktären eller något som karaktärerna blivit utan att ens märka det längs vägen. Nietzsche citat om agrunder brukar passa in rätt bra. Monsterjägaren som moraliskt är lika illa än värre än sitt byte och magikern som använder mörk magi för att bekämpa annan mörk magi är klassiska exempel som brukar dyka upp som äventyrare.
) och jag håller med till 100%. Ett mycket bättre exempel än de jag gav.
