Rymdhamster
ɹǝʇsɯɐɥpɯʎɹ
I en galax långt, långt borta, för länge, länge sedan…
… finns det en planet. På den planeten finns det väldiga syravulkaner, som regelbundet spyr ut grön, frätande syra som förintar allt liv i sin väg och lämnar efter sig en svart, glittrande aska. Men i de många dalgångarna längst med kusterna, som är i alla fall delvis skyddade kommer livet snart åter.
I en sån dalgång finns det en urgammal civilisation, grundad av överlevarna från ett skepp (de är alla chisser, de där med blå hy och röda ögon) som kraschade på planeten för tusen år sedan. De har lyckats hålla vulkanen som dominerar dalgången sovande hela denna tid, och har kommit att se den som levande väsen (vilket är delvis sant).
För en del av chisserna har detta istället övergått i en slags gudadyrkan, och de riktigt fantatiska har börjat äta askan från den vida asköken som omger dalgången. Kemikalierna och gifterna i askan driver dem långsamt till vansinne. I slutet av sina liv är de nästan zombieliknande, utmärglade och askgråa. Ofta infesterade av parasitmaskar som lägger sina ägg i askan, och ”exploderar” ut ur magen på dem när de kläckts.
Detta är premissen för min lilla star wars-kampanj som pågår. Rollpersonerna har kommit till dalgången via en mystisk portal i ett sith tempel, som på något sätt är knutet till vulkanen. Hitills har de bara fått en kort glimpt av de zombieliknande askätarna när de anlände hit, men nu har rollpersonerna bestämt sig för att ge sig ut i asköknen, och kan sålunda få sig en närmare titt på dessa askätare.
Så vad kan askätarna hålla på med ute i öknen? Kan de tänkas ha nån form av organisation eller irrar de bara runt på måfå? Vad kan de ha för ritualer?
Rollpersonerna vet i princip ingenting om asköknen förutom att det finns uråldriga ruiner där ute som vinden ibland frilägger, och enorma ormar som gräver sig fram genom askan (tänk Dune).
Har ni några coola idéer (framför allt om askätarna, men också om asköknen i stort)?
… finns det en planet. På den planeten finns det väldiga syravulkaner, som regelbundet spyr ut grön, frätande syra som förintar allt liv i sin väg och lämnar efter sig en svart, glittrande aska. Men i de många dalgångarna längst med kusterna, som är i alla fall delvis skyddade kommer livet snart åter.
I en sån dalgång finns det en urgammal civilisation, grundad av överlevarna från ett skepp (de är alla chisser, de där med blå hy och röda ögon) som kraschade på planeten för tusen år sedan. De har lyckats hålla vulkanen som dominerar dalgången sovande hela denna tid, och har kommit att se den som levande väsen (vilket är delvis sant).
För en del av chisserna har detta istället övergått i en slags gudadyrkan, och de riktigt fantatiska har börjat äta askan från den vida asköken som omger dalgången. Kemikalierna och gifterna i askan driver dem långsamt till vansinne. I slutet av sina liv är de nästan zombieliknande, utmärglade och askgråa. Ofta infesterade av parasitmaskar som lägger sina ägg i askan, och ”exploderar” ut ur magen på dem när de kläckts.
Detta är premissen för min lilla star wars-kampanj som pågår. Rollpersonerna har kommit till dalgången via en mystisk portal i ett sith tempel, som på något sätt är knutet till vulkanen. Hitills har de bara fått en kort glimpt av de zombieliknande askätarna när de anlände hit, men nu har rollpersonerna bestämt sig för att ge sig ut i asköknen, och kan sålunda få sig en närmare titt på dessa askätare.
Så vad kan askätarna hålla på med ute i öknen? Kan de tänkas ha nån form av organisation eller irrar de bara runt på måfå? Vad kan de ha för ritualer?
Rollpersonerna vet i princip ingenting om asköknen förutom att det finns uråldriga ruiner där ute som vinden ibland frilägger, och enorma ormar som gräver sig fram genom askan (tänk Dune).
Har ni några coola idéer (framför allt om askätarna, men också om asköknen i stort)?
