Nekromanti Att ändra eller inte ändra

[Troberg]

För ett tag sedan presenterade jag början på min Buffy-kampanj (Razor Ridge).

Jag hade där behållit mytologin och konceptet, med slayers, vampyrer, demoner, attityd och så vidare (även om jag drog den lite mer åt Angel-hållet, men det är ju samma värld).

Jag hade dock gjort vissa ändringar också. Den utspelar sig inte i Sunnyvale, Buffy och den andra existerar inte (för att ge plats åt en annan slayer i kampanjen). Kort sagt har jag dumpat handlingen från Buffy/Angel men behållit världen, vilken dessutom fått en liten nypa Twin Peaks.

Reaktionerna var blandade. En del tyckte det var OK, andra tyckte att det då inte längre var Buffy. För mig är det självklart att man inte ska inkludera handlingen från Buffy, det ger spelare som sett den för stor fördel gentemot de som inte sett den, dessutom blir man lite låst i vad man kan göra.

Nu vet jag inte riktigt vart jag är på väg med det här inlägget, jag vill nog mest ha en diskussion om fenomenet. Hur mycket kan/bör/får man ändra när man baserar en kampanj på en befintlig värld (om det sedan är Buffy, Star Trek, B5, Dune, LotR, James Bond, Mad Max, Star Wars eller Alien spelar inte så stor roll)? Vad väntar ni er om ni ska spela i en befintlig värld (främst då med avseende på bevarande av koncept kontra handling)?

Nu vet jag inte hur jag ska dra igång diskussionen, men det kan säkert någon av flum-ministrarna här fixa.

 

[hraufnir]

Tja... jag gillade konceptet i grund även om jag itne gillar vampyrerna i buffy alls... springa in i väggar och pajja panbenen sådär. Ett tips från min sida är väl att man gör dessa vampyrer lite mer utbredda över hela världen och detsamma med slayers (inte för att någon av dem behöver ha ngn form av "worldwide network")... och då kunna göra denna Buffy till en legend som man refererar till om man alls vill ha med henne. Kanske man kan tillfredställa båda behoven?

 

[Robert Jonsson]

Ingen flumminister...

... men jag kan klämma ur mig en fundering ändå.

Jag har (på senare tid) kommit i kontakt med två sådana här rollspel dels Buffy/Angel (spelleder), dels Wheel of Time-rollspelet (spelar).

I inget fall förväntar jag mig att den helt skall knyta an till det redan beskrivna, utan jag ser hellre att den utvecklas på egen hand. Därför jag ogärna placerar Karaktärer i Buffy i Sunnydale eller låter dem spela folk från serierna.

Men... Å andra sidan vill jag inte att man helt skall förlora kontakten med förlagan. I Wheel of Time hade vår grupp ett intermezzo med Padan Fain, vilket vi inte förstod förrän efter ett tag. I Buffy-kampanjen kommer de i framtiden knyta an till händelser i seriefinalen och även ha gästinhopp av seriens roller. Med andra ord så vill jag helst ha någon slags återkoppling till förlagan - gärna på ett mer subtilt sätt.

Dock inte sagt att jag skrikande kommer attackera SL om han väljer att låta bli det - trots allt är det kanske viktigaste att få förlagans stämning att genomsyra spelmötet. Det ser jag nämligen som skälet till att främsta spela ett rollspel baserad på en annan förlaga.

 

[Pom]

Om man väl gör sig besväret att kungöra att man kör i Buffy-världen, i Tolkiens Midgård eller i någon annan namngiven redan existerande miljö tycker jag det blir roligast om man försöker vara så trogen som möjligt fram till det ögonblick då kampanjen startar.

Däremot förekommer det väl hela tiden i rollspel att man låter sig inspireras av större eller mindre sjok av den ena eller andra världen och presenterar dessa sjok med den förklädnad som ens skambegrepp kräver.

 

[Storuggla]

"För mig är det självklart att man inte ska inkludera handlingen från Buffy, det ger spelare som sett den för stor fördel gentemot de som inte sett den, dessutom blir man lite låst i vad man kan göra."

Det där är jobbigt. Antingen så blir det ett spel i samma universum men där man hela tiden... ja, inte gör något för att spelledaren är paniskt rädd att gå emot storyn som manusförfattarna plitat ner, eller så spelar man vilket annat spel som helst fast med andra namn på saker.
Jag gillar inte att spela i andras universum. Okej för publicerade världsböcker, men sådant som är baserat på redan utgivna böcker, filmer eller tvserier ser jag ingen mening med förutom att någon hoppas sälja lite extra än om de gjort ett eget lir. Det man gör är att man får några som läst boken / sett filmen / glott på filmen och som tycker att även den sämsta beskrivning spelledaren gör är superbra eftersom de minns hur det såg ut, men de andra sitter bara där och ritar getter på sina karaktärsblad.


Storugggla, nej till astrologi

 

[Johan K]

Jag ser inga hinder med att du plockar bort Buffy & co... Konceptet är ju i stort sett desamma ju... Så, som du säger, tro att det kan lätta lite att man inte har med sådana arketyper.
har lite känsla de gånger som vi lirar SW, har inte plockat med Luke & co, utan lämat de någon annan stanns..

 

[Krille]

Det finns ändra och det finns ändra

Orsaken till att jag skaffar ett "licensspel" (dvs ett spel som bygger på en licens från lämplig förebild) så är det för att jag vill spela i licensens miljö. Skaffar jag Dune så är det för att jag vill spela i Frank Herberts Dune-miljö, så som den beskrivs i Frank Herberts Dune-böcker. Möjligen kan jag köpa att rollspelet innehåller bilder från David Lynchs eller John Harrisons tolkningar av Dune, men då som illustrationer.

Däremot är jag inte det minsta intresserad av att spela i Anders Trobergs Dune-miljö. Jag kan vara intresserad av att spela i Anders Trobergs Really Big Desert, dvs hans Dune-inspirerade miljö, eller Fading Suns, Holistic Designs Dune-inspirerade miljö.

Är jag för snäv? Kanske. Kanske inte. Poängen med licensspel är att jag vill spela i den officiella miljön, eftersom jag råkade gilla den i ett annat medium. Den spelledare som bygger om miljön sabbar ju den möjligheten för mig.

"Men hur ska man då kunna göra ett rollspel på Dark City?" hör jag er vråla. Tja, det är ju det som är poängen: Dark City är väldigt person- och stårybaserat. Om någon annan gör samma saker så kommer det att sabba världen, och om man inte gör de sakerna alls så kommer man att flumma runt i miljön utan att egentligen göra något och därmed tappa vad Dark City egentligen handlar om. Det är svårt att byta ut huvudpersonen i Dark City mot någon annan utan att tappa hela den ståryn som rör honom och som är kärnan i hela Dark City-konceptet. I det fallet är Dark City helt enkelt inte en bra film att bygga ett rollspel på. Däremot kan det vara ett coolt koncept att sno idéer från och bli inspirerad av för att bygga något helt eget. Men Dark City lär jag faktiskt inte kunna rollspela alls.

Tar man Star Wars däremot så är det klart mycket mer arketyp- och ståryidébaserat. Star Wars bygger inte så mycket på att Luke Skywalker växer upp och piskar Kejsaren, utan att någon växer upp och piskar sin motståndare i samma miljö som Luke Skywalker gjorde det i. Det är dessutom en stor galax, så det finns gott om utrymme för en hel hord med hjältar med tusen ansikten, bara de inte nödvändigtvis smiskar just Kejsaren. Jag kan göra det och fortfarande rollspela Star Wars.

 

[Staffan]

Personligen tycker jag att det är helt OK att ändra på saker eller fokusera på helt andra saker än förlagan. I just Buffyversat tycker jag dessutom att det framstår ganska klart att det händer mysko grejer på andra håll än i Sunnydale - i ett par avsnitt nämns t ex en annan Hellmouth i Cleveland.

Om man vill vara petnoga med att inte strida mot förlagan så kan man ju köra sin kampanj efter TV-seriens slut.
<table><tr><th><font size="-1">Spoiler below:</font></th></tr><tr><td bgcolor="#DDDDDD">[color:"#DDDDDD"]Då lär det inte vara några problem med att motivera andra slayers än Buffy och Faith, eftersom samtliga potentiella slayers blev riktiga sådana i det sista avsnittet - detta fördes sedan vidare till ett eller två avsnitt av Angel, bl a ett där Angel & Co konfronterades med kanske tjugo slayers på en gång.</font></td></tr></table>

Sedan finns det ju förlagor som är mer eller mindre lämpade för att stoppa in sitt eget jox i. Buffy är ett av de öppnare universa jag sett - då och då så stöter man på referenser till övernaturliga saker annorstädes, och det står klart att Wolfram & Hart t ex har kontor lite varstans i världen och inte bara i LA. Star Wars är också rätt öppet, i och med att man har en hel galax att leka med, och filmerna visar kanske tolv planeter (Tatooine, Naboo, Coruscant, vattenplaneten-med-klonerna, stenplaneten-med-insekterna, Alderaan, Yavin, Hoth, Dagobah, Bespin, Endor) - det finns liksom mycket utrymme för att stoppa in sina egna grejer. Sagan om Ringen ger mig intrycket av att vara mer "låst" - efter böckerna är det fantastiska på väg utför, och innan så är historien rätt definierad.

 

[Troberg]

Jag ser inga hinder med att du plockar bort Buffy & co... Konceptet är ju i stort sett desamma ju... Så, som du säger, tro att det kan lätta lite att man inte har med sådana arketyper.
har lite känsla de gånger som vi lirar SW, har inte plockat med Luke & co, utan lämat de någon annan stanns..

Jo, jag tror att det är stor skillnad mellan olika kampanjer. Star Wars utan Vader är Star Wars utan imperiet och det är inte Star Wars. Vader är en del av världen. Highlander kan man däremot lätt köra utan någon av de kända personerna, man behöver bara låna konceptet med odödliga som choppar huvudet av varandra genom århundradena. McLeod och gänget är inte lika formande för världen.

Det var ungefär så jag tänkte i Buffy. Buffy och gänget har haft minimalt inflytande utanför Sunnyvale och Los Angeles (OK, de har räddat världen ett par gånger, men sett utifrån så är det marginell skillnad på att världen räddats och att den aldrig varit i allvarlig fara.). Man kan utan att påverka grundkonceptet (vampyrer finns, demoner finns sedan långt innan människan, slayers slår dem osv) ersätta Sunnyval eller LA med en annan stad, Buffy med en annan slayer och så vidare. Samma värld, men en egen handling.

 

[Olle Linge]

Dune

Skaffar jag Dune så är det för att jag vill spela i Frank Herberts Dune-miljö, så som den beskrivs i Frank Herberts Dune-böcker.

Finns det ett sådant och i så fall: är det bra?

 

[Svarte Faraonen]

Så länge det finns utrymme för rollpersonerna att agera som de vill ser jag inga problem med att behålla den etablerade historien, men jag ser absolut inga problem med att slänga ut den helt heller. Man får helt enkelt ha fingertoppskänsla för vad som är passande. I vissa fall är det rent utav nödvändigt att behålla de existerande karaktärerna, om man till exempel spelar i Tolkiens Midgård och vill ha en Sauron-fri värld efter Ringens Krig men inte har spelare som vill göra hela ring-historien själva.

Visserligen gör jag det enkelt för mig genom att de enda kampanjer baserade på befintliga världar jag spelar är förlagda i Moorcocks multiversum, där till och med hjältarna i böckerna hamnar i världar där saker och ting inte gick till på samma vis som i den ursprungliga historien.

 

[Troberg]

Re: Det finns ändra och det finns ändra

Poängen med licensspel är att jag vill spela i den officiella miljön, eftersom jag råkade gilla den i ett annat medium. Den spelledare som bygger om miljön sabbar ju den möjligheten för mig.

Jo, men frågan gällde snarare distinktionen mellan värld och handling. Måste man komma på en anledning till att ha en slayer i gruppen trots att Buffy finns i Sunnyvale eller kan man bara konstatera att det är oviktigt och säga att slayern i gruppen är den enda och att Buffy inte funnits? Man spelar i samma värld som den som beskrivs i TV-serierna, men skapar en annan handling.

Vilket för mig in på en annan fråga. Många licenser har för lite värld för att funka som bakgrund om man inte kompletterar.

Vad vet vi om Alien? Att man har stora skitiga rymdskepp, giriga företag, marines och slemmiga monster. Punkt. Det måste kompletteras om det ska räcka för att göra mer än att upprepa varianter på filmerna. Alien innehåller för lite värld för att vara spelbar om man kör strikt stock.

Om vi i stället tittar på Babylon 5 så finns det så mycket mer. Vi har historia, massor av raser, övergripande handling, mycket info om organisationer, teknik och liknande. En sådan värld har tillräckligt med innehåll för att köras stock, även om man kanske bör låta kampanjen avvika från tidslinjen i serien från och med kampanjens startpunkt.

Vissa koncept är naturligt ganska stora för att de är utökningar av vår värld, tex Buffy och Highlander. Får man för lite armbågsrum där så kan man alltid sno lite från verkligheten.

Det här är något att beakta när man gör en värld. Hur många historier bär den? Hur mycket håller den att spelas i?

 

[Storuggla]

Re: Dune

"Finns det ett sådant och i så fall: är det bra?"
Det fanns ett som kom ut i... tusen exemplar (rätt siffra någon?) som sålde slut omedelbums. Det dyker upp då och då på eBay och ger hiskeliga summor. Last Unicorn Games, liksom. Om det är bra... vete tusan. PseudoDune finns också. Fading Suns, mestadels då. Om det nu finns fortfarande.


Storuggla, dregla inte i öknen

 

[Lambi]

Star Wars - Ändra

Jag gillar Star Wars i sin ändrade form. Finns ju en uppsjö böcker som handlar om tiden efter filmerna. Luke, Rogue squadron och Co finns men syns inte. Knappt i alla fall.

Likaså tycker jag att det går alldeles utmärkt att skapa Star Wars-känsla. Räcker oftast med att en rollperson gör ett enda wookie-growlande som ligger hyfsat bra på trumhinnorna för att spelarna ska hålla stämningen ett par äventyr. Bara skymten av ett ljussvärd (eller lasersvärd eller ljussabel eller vad ni nu vill kalla den där jedi-pinnen) kan ofta ha samma effekt (men slår självklart inte ett väloljat wookie-growl).

Ang. Buffy så tycker jag att det borde gå att ändra på liknande sätt. Man kanske borde ta ett gäng high school-kompisar som gäng, en av dom är slayer och en är varulv etc. Man kan ju göra det väldigt likt, men samtidigt utarbeta helt egna rollpersoner och SLP. Det tror jag kan ge tillräckligt med krydda för en Buffy-känsla. Beror ju iofs på hur "gnälliga" spelarna är om att det ska vara just Buffy och inte Buffy-med-en-twist.

 

[Krille]

Re: Dune

Har du för mycket pengar så kan du hitta det på eBay. Det skapades av Last Unicorn, som köptes upp av Wizards of the Coast. WotC tryckte upp Dune: Chronicles of the Imperium i en liten upplaga inför GenCon, och det är den som du kan hitta på eBay. Sedan tappade WotC licensen, och priset på licensen gick också upp drastiskt i och med den plötsligt ökade populariteten hos Dune (tack vare TV-miniserien). Så numera har ingen råd att köpa licensen och ge ut ett rollspel, och de få tryckta rollspel som finns kostar också snormycket.

Och nej, jag har inte spelat det.

 

[Johan K]

Iof, du har väll en poäng där med Vader. Han är nog imperie personifierad..
Men säkert så skulle det funka, dock skulle det kanske vara LITE mer omformulerat.

 

[Basenanji]

Re: Det finns ändra och det finns ändra

Jag fattar inte hur du menar med den där "Dark City" kontra "Star wars"-jämförelsen.
Vaddå "sabba"? Åtminstone jag kan tänka mig att rollspela i "Dark City"-världen, utan att det skulle förstöra upplevelsen av själva spelvärlden. Eller missförstår jag dig?

Kan det inte vara så att det finns ett större material till SW än till dark City och att det därför är enbklare att föreställa sig vad som skulle kunna hända och hur, om någon ska smiska imperitrupper á la Luke Gå-på-moln?

/Bas

 

[Krille]

Re: Det finns ändra och det finns ändra

"Åtminstone jag kan tänka mig att rollspela i "Dark City"-världen, utan att det skulle förstöra upplevelsen av själva spelvärlden. Eller missförstår jag dig?"

Eller så är jag mer kräsen.

Men poängen som jag ser med Dark City är inte att den ändras då och då, eller ens att ens rollperson ändras, eller att det är mörkt. Poängen är att en person lär sig att "trimma" världen och att det totalt skruvar upp balansen i den. Man får ett slags konfliktpaket som kan kollapsa till två möjliga utgångar: slempropparna vinner och ingenting ändras, eller hjälten (observera singular) vinner och alla konflikter upphör. Det skulle funka som konventscenario för en spelare (eller kanske en plus tre, som upptäcker att de är onödiga framemot slutet), men inte som rollspel. För spelar man Dark City-rollspelet som ståryn och stämningen i Dark City är så kommer man efter ett äventyr ha gjort alla vidare äventyr omöjliga.

Poängen med Star Wars är att en protagonist genomgår en viss manbarhetsresa och kort sagt erövrar sig själv och sina fiender och växer upp (därav den lilla referensen till Joseph Campbell och hans "Hero with a thousand faces"). Den ståryn är inte specifikt beroende av att protagonisten är Luke Skywalker eller att antagonisten är Darth Vader och Kejsaren. Man kan lika gärna använda lady Kalia som protagonist och hus Fodorev som antagonist, och man kan göra detta utan att behöva ändra universat en centimeter.

Så det handlar inte så mycket som att det finns mer i Star Wars som att konceptet i Dark City är mycket, mycket hårdare knutet till en enda protagonist, en enda antagonist och konflikten dem emellan. Jag kan lägga till en konflikt av samma sort som Luke-Kejsaren i Star Wars utan att förändra universat. Jag kan inte lägga till en konflikt av samma sort som Murdoch-Slempropparna i Dark City utan att förändra universat. Och förändrar jag universat i Dark City så spelar jag inte Dark City. Jag spelar möjligen ett Dark City-inspirerat rollspel.

Alternativet är förstås att inte spela en Murdoch-Slempropparna-konflikt alls, utan bara nöja mig med att spela vanliga människor som får sina minnen ändrade då och då utan att veta om det. Men det vore inte heller Dark City, emedan det inte är det som Dark City handlar om. Dark City handlar om att bryta sig ur fängelset, inte att vara instoppad i det.

 

[Basenanji]

Du är, lätt, kräsen!

...det är inte jag- vilket jag inser gör det lättare för mig att spela nostalgiska grottröjaräventyr vs. den Onde Nekromantikern.

Ehh...jag går inte hem hos dig va?

Hursomhelst, nu fattar jag din poäng och även om jag skulle behöva se filmen en gång till, så slår der mig att:

Poängen är att en person lär sig att "trimma" världen och att det totalt skruvar upp balansen i den. Man får ett slags konfliktpaket som kan kollapsa till två möjliga utgångar: slempropparna vinner och ingenting ändras, eller hjälten (observera singular) vinner och alla konflikter upphör.
..jo jo, om man följer filmen, men jag tänkte mig alternativ till den strikta formen som står i manuset. Kanske kan rollpersonerna påverka en mindre del av världen?

Skulle det inte kunna funka med en sorts paranoid "det-finns-en-sanning-som-bara-vi-känner-till!" -setting? Där möjligheten att knäppa skurkarna på näsan fördröjs? jag skulle definitivt gilla ett sånt spel.
Jag drumlar med termerna här nu, men vad jag menar i korthet är att om man bara vill så kan man väl göra vissa ändringar, men fortfarande förlägga spelet i den miljö man minns från filmen.

Men visst, du har en poäng- det är inte "äkta" Dark City, enligt din måttstock.
Det är det inte. Men sådana okultiverade rollspelsbarbarer som jag gillar ju tom spindelkonungens pyramid.


/Basenanji

 

[Krille]

Re: Du är, lätt, kräsen!

"Men visst, du har en poäng- det är inte "äkta" Dark City, enligt din måttstock."

Precis, och det är ju äkta Dark City jag vill spela, inte Kult.