Det finns fler fördelar än nackdelar med att använda faktiska platser.
Fördelarna är att det går mycket snabbare att improvisera fram detaljer i miljön, eftersom man redan i bakhuvudet har alla huvuddragen av platsen.
Min erfarenhet är att det också går snabbt att ändra från den verkliga miljön, just eftersom man vet vad man ändrar från. Jag hittar inte på en ny pizzeria som råkar ligga i grannhuset, jag ändrar grannhuset till en pizzeria.
En annan fördel är att du vet hur både den närmaste och mer fjärran omgivningen ska beskrivas, om den ens syns. Kanske vet du att det endast är i smala vinklar man kan skymta saker mellan de närmaste husen, eller att det är utsikt över flera kvarter åt ett håll.
Nackdelarna går ganska enkelt att stävja. Att spelarna skulle bli låsta vid att miljön "ska" se ut på ett visst sätt är nog sällan ett problem, för i allmänhet förväntar sig inte folk att de ska känna till miljön på förhand. Om de inser att de varit på platsen irl köper de förmodligen premissen att detta inte är irl-platsen, utan en plats i spelvärlden, om du ändrar något.
Samma förhållningssätt hjälper spelledaren – detta är en irl-plats som är instoppad i spelvärlden, och spelledaren bestämmer över spelvärlden, alltså går det att ändra hur mycket som helst.
Men ofta är det enklare att ändra än att skapa helt nytt.
Jag brukar framför allt använd mig av kända platser i skogen, för att göra dessa mer intressanta. Annars har jag oftast fastnat i att det går en rak stig över platt yta där det växer en gran varannan meter. I verkligheten finns det kullar, klippblock, rotvältor, sankmarker, åsryggar, och många fler växtarter, varav många går att klättra i.