För det första är det metaresurser; det är alltså verktyg som kräver att beslut fattas utifrån. Jag tycker mycket mer om resurser och beslut som behöver tas av rollpersonen, i fiktionen. För mig stör metaresurser inlevelsen och upplevelen.
För det andra innebär sådana mekaniker, som jag skrev i den andra tråden, inte till roliga saker. Man sitter och hoardar dem i oro över vad man kommer att behöva dem till i framtiden - alternativt använder dem direkt, och får sedan sota för den saken.
Det betyder att de beslut jag tvingas ta inte bara ät trista för att de sker på en metanivå, utan trista för att de tvingar mig att ta beslut jag inte tycker är intressanta.
Jag kan förstå att de som uppskattar "vad är viktigt för dig?"- frågor i rollspel gillar poängen. Själv är jag mer intresserad av att undersöka plots, mysterier och spelvärld än av att undersöka rollpersonen. I den mån jag uppskattar att få prioritera ur rollpersonens synvinkel föredrar jag att göra det utan meta =)
).
