DoD Att behandla onda magiker som monster snarare än spelledarpersoner

[Gurgeh]

(Jag tänker på DoD23 när jag skriver nu, bara så ni vet!)

Om ett äventyr innehåller en ond trollkarl eller trollpacka som rollpersonerna ska slåss mot, då vill man ju att det ska bli en episk strid där rollpersonerna får anstränga sig för att nedgöra den fruktansvärda fienden.

I praktiken har magikern 12 Kroppspoäng och en handling per runda, och hinner kanske kasta en besvärjelse innan rollpersonerna reducerat hen till köttfärs. Fria Ligan har upptäckt det och steroidpumpat magikerna i Ärans väg med förmågan Tålig tills de fått så många Kroppspoäng att de troligen överlever minst två rundor. Kanske tre.

Vore det inte enklare att låta dem fungera som monster, trots att de i grunden är människor (eller alver, eller ankor, eller vad de nu är)? Ge dem en godtycklig mängd Kroppspoäng, flera handlingar per runda och låt deras besvärjelser vara monsterattacker. Då kan man dessutom hitta på precis vilka besvärjelser som helst åt dem, och slipper vara begränsad av de besvärjelser som finns i regelboken, och som spelarna redan känner till.

 

[Tarsus]

Enkel lösning: onda magiker har oundvikligen gjort pakter med demoner som de kallar på för att besätta deras kroppar och ge dem mer kroppspoäng när äventyrare knackar på dörren. Ju starkare magiker, desto starkare demon.

 

[Brödbane]

Låter superrimligt!
Utifrån mitt filosofiska perspektiv om att människor är de enda riktiga monstren och det lilla jag vet om Ligans DoD, så är jag lite förvånad att inte fler personer räknas som monster spelmekaniskt. Skulle väl gå toppenbra att göra något liknande med en kastrullfull barbar-boss eller en lurig natt-ninja-tjuv.

 

[TomasFriaLigan]

(Jag tänker på DoD23 när jag skriver nu, bara så ni vet!)

Om ett äventyr innehåller en ond trollkarl eller trollpacka som rollpersonerna ska slåss mot, då vill man ju att det ska bli en episk strid där rollpersonerna får anstränga sig för att nedgöra den fruktansvärda fienden.

I praktiken har magikern 12 Kroppspoäng och en handling per runda, och hinner kanske kasta en besvärjelse innan rollpersonerna reducerat hen till köttfärs. Fria Ligan har upptäckt det och steroidpumpat magikerna i Ärans väg med förmågan Tålig tills de fått så många Kroppspoäng att de troligen överlever minst två rundor. Kanske tre.

Vore det inte enklare att låta dem fungera som monster, trots att de i grunden är människor (eller alver, eller ankor, eller vad de nu är)? Ge dem en godtycklig mängd Kroppspoäng, flera handlingar per runda och låt deras besvärjelser vara monsterattacker. Då kan man dessutom hitta på precis vilka besvärjelser som helst åt dem, och slipper vara begränsad av de besvärjelser som finns i regelboken, och som spelarna redan känner till.

Vi har klurat på det där (som du redan noterat) och givit mäktiga magiker hög KP och VP (via talangerna Tålig och fokuserad), talangen Mästermagiker (som gör det möjligt att lägga två besvärjelser i samma runda) och defensiva besvärjelser som Stenhud, Stensköld och Antimagi (de två sista är defensiva och kan läggas hur många gånger som helst på en runda så länge det finns VP). Under våra speltest har mäktiga magiker (som Dakoth) absolut varit tuffa motståndare. Vår princip har varit att mänskliga motståndare ska följa samma regler som rollpersoner, inte monster. Men det går förstås att göra undantag och det finns gränsfall - som den odöda magikern Azrael Koth i Drakkejsarens hemlighet, som fungerar enligt monsterreglerna.

 

[Rangertheman]

Jag gjorde så med Telach i Svart duell.

 

[Arrikir]

Jag gillar denna idé! Det är lite såhär som "lair actions" fungerar i Dnd 5e. Kortfattat så händer speciella saker runt väldigt farliga monster (eller bossar) på annat initiativ än bossen själv.

Ett exempel: Hjältarna slåss i Den onda Trollkarlens Alkemiska laboratorium. Trollkarlen ageras som vanligt, men på ett eget initiativ kommen alla kokande brygder och trolldrycker som faller av hyllorna pga strid och kaos, att orsaka ett slag på en tabell och att hjältarna får en slumpmässig effekt som del av striden. typ runda 3 rullar spelledaren 3 på tabellen, och alla i rummet blir nedskvätta med mjukglass (kemiaklier blandas på ett skumt sätt) nästa runda kommer en ny effket etc.

Hittade en beskriving av lair actions här (man får scrolla ner lite)

 

[TomasFriaLigan]

Jag gillar denna idé! Det är lite såhär som "lair actions" fungerar i Dnd 5e. Kortfattat så händer speciella saker runt väldigt farliga monster (eller bossar) på annat initiativ än bossen själv.

Ett exempel: Hjältarna slåss i Den onda Trollkarlens Alkemiska laboratorium. Trollkarlen ageras som vanligt, men på ett eget initiativ kommen alla kokande brygder och trolldrycker som faller av hyllorna pga strid och kaos, att orsaka ett slag på en tabell och att hjältarna får en slumpmässig effekt som del av striden. typ runda 3 rullar spelledaren 3 på tabellen, och alla i rummet blir nedskvätta med mjukglass (kemiaklier blandas på ett skumt sätt) nästa runda kommer en ny effket etc.

Hittade en beskriving av lair actions här (man får scrolla ner lite)

Yes, det i princip så Azrael Koth funkar i Drakkejsarens hemlighet, när man möter honom i hans krypta.

 

[Gurgeh]

Vi har klurat på det där (som du redan noterat) och givit mäktiga magiker hög KP och VP (via talangerna Tålig och fokuserad), talangen Mästermagiker (som gör det möjligt att lägga två besvärjelser i samma runda) och defensiva besvärjelser som Stenhud, Stensköld och Antimagi (de två sista är defensiva och kan läggas hur många gånger som helst på en runda så länge det finns VP). Under våra speltest har mäktiga magiker (som Dakoth) absolut varit tuffa motståndare. Vår princip har varit att mänskliga motståndare ska följa samma regler som rollpersoner, inte monster. Men det går förstås att göra undantag och det finns gränsfall - som den odöda magikern Azrael Koth i Drakkejsarens hemlighet, som fungerar enligt monsterreglerna.

Jag erkänner att jag inte har testat hur tufft motstånd en magiker erbjuder i praktiken, utan förde ett helt teoretiskt resonemang. Men som du säger kan ju en ond magiker vara halvvägs till att vara en demon eller odöd, och då är det helt rimligt med monsterregler.

 

[Dimfrost]

En annan lösning är ju att gömma den lite ömtåliga men mäktiga magikern bakom ett gäng biffiga livvakter, typ skelettkrigare, stenelementarer eller köttgolemar, som då även kan ha lämpliga monsterattacker för att blockera rollpersonerna. Det känns dessutom som en fullt rimlig taktik av magikern.

 

[Theo]

En annan lösning är ju att gömma den lite ömtåliga men mäktiga magikern bakom ett gäng biffiga livvakter, typ skelettkrigare, stenelementarer eller köttgolemar, som då även kan ha lämpliga monsterattacker för att blockera rollpersonerna. Det känns dessutom som en fullt rimlig taktik av magikern.

Ja, exakt. Alltså, det rimliga är väl helt enkelt att ge magikern mooks?

Det är väl inte nödvändigtvis så att en ensam magiker ska behöva leva upp till att vara en bossfight för en hel grupp?

 

[Professor T]

Jag gjorde så med Telach i Svart duell.

Spelade ju detta nyligen - och det slutade med att min Blodsmärkte Råttperson greppade Telach och försökte bita ihjäl honom - i ett sista desperat försök. Det var en utmanande strid helt klart - en massa fällande och avväpningar efter vi började förstå vad han sysslade med.

 

[erikt]

Ja, exakt. Alltså, det rimliga är väl helt enkelt att ge magikern mooks?

Det är väl inte nödvändigtvis så att en ensam magiker ska behöva leva upp till att vara en bossfight för en hel grupp?

Just så.
Den stora nackdelen för en ensam motståndare är att de är just ensamma. Med få undantag så kan de bara göra en sak i taget, vilket begränsar dem rätt mycket jämfört med en grupp av motståndare.

Men med en massa underhuggare som håller rollpersonerna på avstånd medan magikern kan kasta besvärjelser ostört så blir situationen genast väldigt annorlunda.
Har magikern sedan haft lite tid att förbereda sig, buffa sig själv och underhuggarna, sätta upp lite magiska fällor och/eller barriärer på strategiska platser, och sånt, så kan rollpersonerna snabbt få stora problem.

 

[Professor T]

Mycket praktiskt ge magikern Stensköld eller andra reaktiva förmågor som Tomas var inne på, Ynkrygg+ett gäng underhuggare. Alternativt underhuggare med defensiv et c.

 

[Rymdhamster]

Ja! Jag avskyr normalt sett magiker som SLP:er för plötsligt måste jag hålla koll på hur magi fungerar. Hade varit så mycket skönare om de funkat som monster och jag bara behövt läsa innantill.