Nekromanti Att gestalta Jargien! (Tänkbara alternativ inför releasen)

Kärlekscraft

Swordsman
Joined
31 Oct 2013
Messages
773
Inför releasen av modulen Jargien har vår grupp varit tvungna att spåna fram själva hur livet i Jargien egentligen ser ut. Iochmed att boken kanske släpps snart(år 2020), kan den här tråden också ses som alternativ till den officiella modulen som man kan modda lite som man vill och välja själv - såvida man blir lite besviken på den officiella versionen.

Ett problem med gestaltningen är den givna formeln: Jargien är lika med Romarriket.
Allright, men?

"Resten" av det intiliggande Mundana baserar ju sig främst på en mer avancerad medeltid - och hur ska då det Augustus-liknande samhällets legionärer kunna mäta sig mot vissa medeltidssoldater som (i dyrare fall) hade bättre vapen & rustningar, tillsammans med massa annat från medeltiden. Som att det(i Jargien) finns riddare(med medeltida riddarhjälmar) och gotiska katedraler med mera.
Svaret för oss har varit att Kombinera det Senromerska samhället med drag av den Västeuropeiska medeltiden.
Den senromerska tiden hade bl.a. mer utvecklade kläder - togorna var mer avancerade, med fler detaljer, accesorer och annat. OCH legionärerna påminde mera om senare tiders soldater;
http://upload.wikimedia.org/wikipedi...n_province.jpg
http://img214.imageshack.us/img214/7...eromanarm1.jpg
http://upload.wikimedia.org/wikipedi...n_province.jpg

Inte såhär alltså: http://www.primaryhomeworkhelp.co.uk...ers/shield.jpg /Så kan de jargiska soldaterna ha sett ut tidigare i den jargiska historien.
Ge de nuvarande jargiska soldaterna hjälmar med nässkydd, boots istället för sandaler, stridssvärd istället för gladius.

Ett problem som bara modulen kan lösa är hur armén är uppbyggd. VÄLDIGT många missar att romarrikets arméer inte bara bestod utav legionerna(som inte hade mycket kavalleri/bågskyttar - mest infanteri) utan också utav Auxilia http://en.wikipedia.org/wiki/Auxilia
Auxilia var hjälp- eller stödtrupper som kunde utgöra 50-60% av den romerska militären tillsammans med de ordinarie legionerna som oftast bestod av 25-30 legioner utplacerade i imperiet. Och där bland auxilia fann vi bl.a. legionärsliknande soldater, tillsammans med kavalleri, tungt infanteri, bågskyttar, kameltrupper, ingenjörstrupper för krigsmaskiner, barbarer etc. Auxilia bestod oftast utav erövrade folk som sedan placerades i en annan provins/land. Likt vissa härskare som håller sig med utländska trupper som livvakter/torpeder. Kommer Jargien att också ha uppbyggnaden Legionerna + Auxilia eller kommer en senare utformning att skrivas?

Att blanda senromartiden(192 e.Kr - 476 e.Kr) med det resterande medeltida är den enda lösningen så vitt vi kan se(innan modulen kan granskas och kritiseras), för där kan vi också blanda in element som den medeltida Kristna kyrkan(Daaktron) tillsammans med andra faktorer som inventioner som kom efter romarrikets fall som byggnandskonst, mer avancerat jordbruk, metallurgi, glashantverk. http://en.wikipedia.org/wiki/Late_Antiquity

Simpel Snabbfakta
http://answers.yahoo.com/question/in...1042205AAN8yJP
http://listverse.com/2008/06/09/top-...were-not-dark/
http://answers.yahoo.com/question/in...5135904AAD0Onc
 

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
11,292
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
Bra tankar, men Jargien i modulen är mer medeltida Byzans än antika Västrom, vilket också löser nästan hela problematiken. Dock har ju cirefalierna redan snott byzantinarnas dräktkultur, och jag har ingen aning om hur illustrationerna till Jargien kommer bli. Jargiska armén as written är onekligen problematiskt skriven, jag och Pendragon har jobbat (helt inofficiellt, dock) på att fixa den på olika vis baserat på primärt medeltida byzantinska modeller.
Kärlekscraft said:
Ännu mera Byzans,,,Klagades en del på det gamla forumet att Byzantium var överrepresenterat(Cirefaliska Samväldet + Thalamur som kommer sig av Coloniska Imperiet - gamle Grekland/föregångare till Romaioi/Byzantium). Antar det är för att det lilla Jargien länge var granne med storbror Colonan. Löser väl iochförsig en del av problematiken - men lite senromartid kan kanske smygas in.
Ymir said:
mjo, den problematiken håller jag med om...men om man tänker sig Colonan som mer typ forngrekiskt/hellenistiskt så funkar det åtminstone lite grann. Och hos cirefalierna är det mest kläderna som är Byzans, resten känns mer som typ nazi-Venedig... ^_^
Lite senantik kan väl definitivt smygas in, det fanns ju även intressanta perioder då Byzans kontrollerade mycket av de gamla västromerska territorierna. Jag tror mest det är de riktiga slitna romarklischéerna som med fördel borde undvikas, och de kulturella attribut som i popkulturminnet får folk att omedelbart associera till Västrom, cirka Julius Caesar.
Kärlekscraft said:
Det är därför man tar in den senromerska perioden, de mest välkända härskarperioderna är ju 1) Julius Caesar/Markus Antonius/Augustus + 2) Caligula + 3) Nero + 4) Commudus - och alla är de före 200-talet e.Kr.
Därtill kommer vi till det här med soldaterna: genom att medeltidisera de senromerska soldaterna(som redan är lite åt medeltidshållet), de senantika kläderna och arkitekturen löser man problemet med tidsförskjutande utvecklingar/underutvecklingar och drar iväg från populärkulturella föreställningar.

Ett alternativ är att det tidiga Jargien var mer åt Etruskerna-hållet/någon till närliggande kultur som låg norr om det upsprungliga Rom(kungarike på 700-talet f.Kr - Republik 500-talet f.Kr och Kejsardöme 27 f.Kr), sedan blev de starkt inspirerade av Colonerna(greker) för att sedan spira iväg till byzantiserade senantiksromare med medeltidssáutering.
Ymir said:
Yep, håller med!
Kärlekscraft said:
Ja, det skulle nog funka. Eftersom det grekiskt-betonande Byzantium kom ju sig av det östromerska - som byggde på det latin-baserade Västrom som kabommade 476 e.Kr. Grekiska användes också i de östra delarna av Romarriket som lingua franca medan latin regerade i det västra. Latinet försvann också från de högre administrationer på 600-talet(?) för att ersättas med byzantinskgrekiska.

Och mycket av det gamla Grekland övertogs ju av Rom, och efter dem kommer ju Byzans som är en utveckling av dem. Men Cirefalierna/Thalamur har ju aldrig legat under jargiskt styre och därför, arguably, kan de ju inte ha romaniserats. Då skulle man kunna köra en omvänd process där etruskerna/(+nåt mer) har coloniserats(grekiserats som det gamla Rom) men där istället utvecklats till något Västromerskt med medeltidsdetaljer.
/Det gamla Colonan var då en gång, som det har diskuterats på det gamla forumet, någon typ av romariserade Greker - det gamla Grekland fastän större, pampigare och mäktigare - som romarriket, men greker trots allt!/

Legionera + Auxilia kan ju smälta samman till något som liknar mer den byzantinska/persiska arméstrukturen med en viss mängd infanteri(stor majoritet), bågskyttar, kavalleri + tungt kavalleri. Övriga Mundana kör ju mest med feodalherre-principen där det högsta hönset måste kalla på sina bannermen som var för sig skrapar ihop en viss minimängd trupper + så mycket länsherren har råd/lust med - sen gäller det att de håller sig lojala; hela vägen från baron till greve till hertig till självaste konungen.
Kärlekscraft said:
Man får heller inte glömma att ta en titt på Visigoterna & Ostrogoterna som härjade och sedan styrde Italien/Spanien. Iallafall Visigoterna var starkt influerade av de tidigare romarna och upprätthöll mycket av detta arv. Ostrogoterna åkte på spö efter ett tag av Byzans som utökade sina territorier från att äga landområden i syditalien till att hålla självaste Rom. Sedan kan man titta på kulturella företeelser - som gotiska smycken/kläder. https://www.google.se/search?q=visi...Ho4QS71IDgBA&ved=0CAkQ_AUoAQ&biw=1366&bih=597 Influenser, kulturer emellan?
 

Telephalsion

Swordsman
Joined
13 Jun 2009
Messages
681
Anakronism be damned, jag vill att mina jargiska legionärer ska ha romarsköldar. Testudo!
Kärlekscraft said:
Och det kan dom också få ha! Byt bara ut deras sticksvärd - gladius, mot stridssvärd, nya ringbrynjor och nya hjälmar. Att de enbart ska ha rundsköldar är en fäbless jag inte förstår mig på. För de rektangelformade kan ju skydda hela kroppen och sen kan man också göra sköldpaddsmanövrer med - levande tanks.
Ymir said:
Jag personligen hade helst sett att de körde droppformade sköldar a'la högmedeltida byzantinska soldater (man kunde forma testudo med sådana med: http://img22.imageshack.us/img22/1064/infantrymeneasternroma.jpg), men jag känner mig även helt fine med att de har pseudoromerska välvda sköldar så länge de inte har de klyschigaste tänkbara romerska symbolerna på dem. Lite research kring vad tusan som egentligen hände med romarskölden (alltså, var är alla irl-medeltida fyrkantiga sköldar, liksom?) visade för övrigt att den utvecklades till pavisen, den stora bågskytteskölden. Ett sätt att göra den välvda skölden i Eon mindre uppenbart romersk och mer 'medeltida' vore alltså att ge dess övre kant en viss rundning, så att den är formad mer som ett portvalv än som en rektangel. IIRC var det den approachen jag och Pendragon körde i vår strikt inofficiella Jargiens armé-modd.
 

Kärlekscraft

Swordsman
Joined
31 Oct 2013
Messages
773
Ymir;n5609 said:
Bra tankar, men Jargien i modulen är mer medeltida Byzans än antika Västrom, vilket också löser nästan hela problematiken. Dock har ju cirefalierna redan snott byzantinarnas dräktkultur, och jag har ingen aning om hur illustrationerna till Jargien kommer bli. Jargiska armén as written är onekligen problematiskt skriven, jag och Pendragon har jobbat (helt inofficiellt, dock) på att fixa den på olika vis baserat på primärt medeltida byzantinska modeller.
Ett problem med att allt har sin härstamning i Byzans blir att de Europeiskt-ättade staterna blir lite lidande då de i stora drag bygger på det Västromerska arvet, latinseringen och katolska kyrkan. Ska Abboraten i Tibara plötsligt bli en ortodox patriark medans han är grovt förankrad som en katolsk påve i den latinska världen. Och de västliga påvarna låg ofta i fejd med de värdsliga härskarna som Frankrikes kung och den Tyskromerske kejsaren.

Tron blir också annorlunda, eftersom ortodox kristendom är annorlunda än den katolska(och protestantiska som t.ex. Consaber är inspirerad av; Liberal inställning till magi). Istället för föreställningar som skärelden/purgatorium och Dantes Den gudomliga komedin baserar sig den ortodoxa tron angående himmel/helvete som olika tillstånd - inte fysiska platser som varar för evigt. Att vara i himmeln är att överösas med glädje, värme och kärlek medan att vara i helvetet är som att vara instängd i ett mörkt rum av en ursinnig förälder - alla ställs därför inför gud. http://orthodoxy21.blogspot.se/2008/12/heaven-and-hell-orthodox-understanding.html
Dessutom praktiserar vissa grenar också Theosis http://sv.wikipedia.org/wiki/Theosis ,gudomligörande. Vilket gör tron ganska radikalt annorlunda - aningen mer som buddhismens karma. Och hur gör man då med den eviga kampen mellan Antimon/Daak och korstågen mot Muhadinerna och de Samoritrogna - för de var katolska förteelser.

Sedan blir det lite synd att hela det västromerska samhället kanske inte blir representerat alls - och det bryter ju mot officiell, fastslagen canon där Jargien utmålas som ett katolskt kristet, västromerskt rike.
Ymir said:
hmm...jag upplever inte alls att de kulturella kopplingarna här är så starka som du verkar göra. Hur exakt har Jargien i tidigare material utmålats som ett "katolskt kristet, västromerskt rike"? Om vi istället tar Consaber är det ju däremot både uppenbart och erkänt av författaren att det bygger på senmedeltida/elizabethanska England, men är parallellerna verkligen så starka att Consaber inte nästan lika gärna kunnat visualiseras likt medeltida Georgien, Kilikien eller Ragusa? Daaktrons inspiration från kristendomen är påtaglig men inte alls så djup att teologiska frågor av den typen du beskriver känns relevanta (däremot är de helt klart intressanta!) - åtminstone inte innan det kommit en ny och bättre religionsmodul, och även då finns gott om utrymme att rentav låta Daaktron vara inspirerad av typ aztekerna om man så vill, utan att bryta mot redan etablerat kanon.

Kampen mellan Mûhad och Jargien behöver inte heller alls tvunget liknas via de katolska korstågen i vår värld; man kan lika gärna se på det som vanlig stormaktsrivalitet a'la Byzans-Sassaniderna, eller likna det vid Timur Lenks jihad mot Delhi-sultanatet. Olikt islam och kristendomen i vår värld bygger Mhîmrätten och Daaktron inte på samma religiösa rötter och har ingen gemensam teologi, och potentiella konflikter dem emellan borde därför se annorlunda ut.

Vad jag menar här kokar basically ned till: det spelar ingen roll om aboraten är mest lik en påve, en patriark eller rentav en stormufti - hans position kan ha element av alla tre.

As for Jargien; landet som beskrivs i manuset jag läst känns för mig varken som omedelbart byzantinskt eller västromerskt, utan jag skulle säga att det är lite av båda med inspiration från många andra håll i mixen. Men CJS som skrivit modulen är den enda som kan svara på var inspirationen kommer ifrån mer exakt.
Kärlekscraft said:
Då får du läsa igen, det framgår väldigt TYDLIGT att det rör sig om det västromerska riket tillsammans med kristendomen, läs Religioner, Geografica Mundana och alla tidigare moduler där Jargien nämns. Bland annat nämns "den renade elden" som brinner i daakkyrkona - ibland är även själva korset placerat i elden. Men det framställs som ett sakrament och en detalj, snarare än någon form av Zoroastrianism. Och den teologiska frågan om efterlivet är också av central betydelse då den traditionella himmel/helvete-bilden skapar en väldigt dualistisk och expansiv teologi - varvid vi kommer in på korståg och uppeldandet av kättare. "Ah, Jargien=Rom(väst)" säger vartenda spelare, inklusive våran grupp och andra grupper. Blev då väldigt förvånad att allt västromerskt försvinner till förmån för enbart byzans(mycket grov generalisering). Och det har varit ett problem eftersom vi känner att vi inte bara kan ta det västromerska riket rakt av, medan omkringliggande länder befinner sig på medeltiden(teknologi & massor av annat). Sedan kan man också ta upp den byzantiska kejsarens roll i den teologiska föreställningen som rådde i landet(läs på!).

Tycker mig också se en tendens att göra barnbuffé av Mundana, lasta tallriken med potatismos, pommes frites, lingonsylt, geléhallon, spaghetti och broccoli. Låt allting grunda sig i obskyra länder/språk/kulturer, ska just bara vara okända förteelser - då blir allting bra. Sedan blir Mundana alldeles för 2000-talsaktig när det kommer till religion, varför måste allting vara så sekulärt, förstående och buddhistiskt? Fram med dogma, fundamentalism och förbud mot saltgurka!!!
Ymir said:
Byzans-liknelsen är ganska naturlig tycker jag, då Byzans är den befintliga modellen för romarriket på medeltiden, precis som Jargien är romarriket på fantasy-medeltiden. Men tänk så här då; basera Jargien på Romarriket under Justinianus, så att Tibara är Rom och Daval är Konstantinopel? Hursomhelst; jag upplever fortfarande inte det är relevant att avgöra vilken teologi Daakkyrkan behöver vara mest lik, då den ortodoxa och katolska kyrkan inte splittrades förrän på 1000-talet oavsett - det finns en rik uppsjö av kristna och monoteistiska traditioner som man kunnat använda som bas för att bygga ut Daaktron, och jag tycker inte man behöver fokusera på någon tradition som den primära modellen. Men du verkar insatt i teologi, har du spännande idéer lyssnar jag gärna!
Sedan kan jag alltså inte tala för CJS som skrivit Jargien, men den rådande designfilosofin på Neogames i stort tycks vara en strävan att skapa kulturer och länder (och religioner, för den delen) som känns -unika-, det vill säga de lånar element och tar inspiration från en uppsjö av olika håll i vår världs historia. Att likna Jargien vid öst- eller västrom är bara genvägar för att visualisera kulturen extremt generellt, och förvisso användbart för att försöka visualisera Mundanas kulturhistoria (vilket var vad jag försökte göra när jag liknade Jargien vid Byzans), men diskussionen om 'Är land X det eller det landet från vår värld' känns ganska navelskådande och överflödig för mig; sådana diskussioner har hållits förr på forumet om tex cirefalierna utan att ge mycket alls. Det är självfallet inte poänglöst att diskutera vilka element hos en Mundana-kultur som inspirerats av vad, det gör jag gärna, men att diskutera dessa elements inbördes vikt för att försöka utröna vilken irl-kultur landet är -mest- likt...är det verkligen lönt? blir det inte en extremt subjektiv diskussion hur man än gör?

Sen det sista stycket i din kommentar förstår jag inte, är jag rädd. Alltså barnbuffé-liknelsen etc - vad menar du? Vilka religioner i Mundana är alldeles för förstående, sekulära och buddhistiska? (Jag skulle för övrigt inte påstå att buddhismen tvunget är det minsta sekulär och förstående: det finns gott om historiska exempel på rabiat dogmatiska buddhister, ta munken Fahai i Madame White Snake-legenden, som ett exempel). Med detta sagt bör det dock kanske betonas att jag tycker religionerna i Mundana as written är jättedåliga, och att de hade behövt vara mer dynamiska, gränsöverskridande, och ha mer teologi och mer interna och externa motsättningar, så jag är säker på att du har en poäng.
Kärlekscraft said:
Hmmm, låter iochförsig bättre. Men håll alltid det senantika västromerska riket nära hjärtat! Hur ska vi annars få uppleva defilerande segertrupper förbi kejsar Jargus? http://www.youtube.com/watch?v=Tt2-8MMSFRY
Cirefalierna har båda sina kläder, mat, kultur etc som känns väldigt grekiskt/byzantinskt med släng av judendomen, Storvenedig och Hansan.

/1.Har en del om religion, men det skickas nog bäst som pm. 2. Tror inte jag kommit för att disktuera konfliktundvikande & konsensusinriktat på svenskt manér, i utlandet, kan folk till synes ha ilskna, hetsiga diskussioner utan att vara arga och folk kan faktist vara vänner även om de inte är från samma politiska block. :D
 

Enshadi

Warrior
Joined
11 Aug 2003
Messages
381
Location
Göteborg
Motsättningar är just något jag gillar med Jargien. Magi är förbjuden, tiraker är illa omtyckta och alver och dvärgar ses med misstänksamhet. Jag tycker mycket av det sociala klimatet i de flesta länder i Mundana är otydligt beskrivet och den största konflikten är främst mellan förhäxande religion och minioritetsreligioner och möjligtvis mellan adel och fattiga. Borde inte magi vara mycket konfliktartat även i andra länder (vilket gör Thalamur och Ebhron än mer unikt). Hur behandlas alver, dvärgar, tiraker och misslor? Jag eftersöker tydligare konflikter. Vilka bor i slumkvarteren t ex. I mitt spel just nu utspelar det sig i skoldisko huvudstaden Talon vilken i min värld lider av en pågående konflikt om järnhandeln. P ga det finns rasistiska krafter mot stadens dvärgar. Detta kommer kulimera i etnisk rensning under inbördeskriget, då dvärgar ses som spioner för rebellerna. Inre konflikter är något jag efterlyser. Men något som finns i Jargien etablerat.
Ymir said:
det är mest att Mundanas keffa demografi inte sällan försvårar den typen av konflikter; om Soldarn ställer till med etnisk rensning av dvärgar har de ganska hårt skitit sig själva i näven, då det bor 50 000 tungt beväpnade ghordvärgar ett stenkast från Talon, redo att skölja över staden med dess patetiska 4000 invånare och krossa den fullkomligt innan frukost... o_O Och även om man tänker sig en rimligare geografi är det -fortfarande- problematiskt, då Talon-renk-Ghor är så nära Talon och dvärgarna så mäktiga krigare, att Soldarn definitivt legat illa till.

Sedan, sekundärt...jag tycker tvärtom att Mundanas raskonflikter är alldeles FÖR tydliga. Alverna-dvärgarna-tirakerna har både internt och externt inte sällan en ren "Kill on sight"-relation till varandra...ta thism och henéa som ett av många exempel...
Enshadi said:
Precis det har jag planerat för. Dessutom är just det dvärgafästet okänt för soldiern. Den etniska konflikten sker av fördomsfulla borgare som blivit hjärntvättade av järnhandlarna att skylla allt ont på dvärgarna. Deras oförsikt kommer få dvärgarna att anfalla med en armé på 5 000 ilskna dvärgar, mitt under inbördeskriget då kungen och hans armé är upptagen i strid långt från huvudstaden. Däremot är det inte lätt att erövra Talon som är en av de bäst befästa städerna i Mundana.
 

Kärlekscraft

Swordsman
Joined
31 Oct 2013
Messages
773
Någonting annat jag kommit att tänka när jag läser Geografica Mundana och andra land-moduler: De tidigare modulerna som beskriver Asharien & Soldarn samt Consaber går mer in på detaljerna kring länderna, kan vara för att dessa länder är betydligt mindre än Thalamur, Jargien och Cirefaliska samväldet och att mer tid/pengar fanns när dessa moduler släpptes för så länge sedan....
(Detta gäller inte bara Jargien, utan andra, stora länder också)

Kan tycka det att finns en mer detaljrikedom och finputsad kärlek i de tidigaste land-modulerna, det är förståeligt att inte lika mycket detaljer kan plöjas ner då länderna är betydligt större med mycket mer innehåll. Men någon neddykning här och där skulle kunna förbättra visualiseringen och gestaltningen av dessa länder. Med att exempelvis ha med fler jordnära karaktärer än att bara beskriva de högsta, viktigaste hönsen. Som handelskvinnan Clara Tilmes i Asharien(Clara med vagnen) och en rad andra olika karaktärer som berikar landbeskrivningen, dessutom fanns t.ex. geografiska förhållanden och slumptabeller medskrivna med mycket annat som inte riktigt finns på samma sätt i senare land-utgåvor(generalisering).

När man läser om Daval i Jargien eller Cirefaliernas hemländer känns det mer som stora grå massor bestående av statister och kulisser. Kan dock vara lättare att göra djuptgående beskrivningar av mindre länder då man kan detaljera en hel by, men inte en hel stad. Men att få ett någonlunda lokalt grepp om situationen och personerna kring detta vore mycket mer givande.
 

Kärlekscraft

Swordsman
Joined
31 Oct 2013
Messages
773
Telephalsion;n5741 said:
Anakronism be damned, jag vill att mina jargiska legionärer ska ha romarsköldar. Testudo!
Ymir också!!
Lite research kring vad tusan som egentligen hände med romarskölden (alltså, var är alla irl-medeltida fyrkantiga sköldar, liksom?) visade för övrigt att den utvecklades till pavisen, den stora bågskytteskölden.
Hittat lite: https://www.flashback.org/t2196534 Lampros: Inlägg #3

Vad gäller den romerska armén och dess beväpning så är åter Connolly min huvudkälla
och åter står det tunga infanteriet i centrum, dock utan att förneka att kavalleri måste till
för att vinna segrar. Vi såg det ju vid Cannae och Zama; typiskt för den romerska segern vid sistnämnda var att man hade inhyrt nordafrikanskt kavalleri, och även senare hyrde romarna kavalleri från bundsförvantfolk som galler och germaner.

Under kungatiden hade det romerska infanteriet beväpning av grekisk typ, med lans, svärd, rund sköld, hjälm, harnesk och benskenor. Senare blev normalbeväpningen svärd, två kastspjut (pilum) plus skydd enligt ovan. Ringbrynja började för sin del användas under senrepubliken.

Den specifikt romerska skölden (scutum) som snart ersatte bronssköldar, hade enbart centralt handgrepp, ej armring plus handtag på innersidans periferi som den gamla bronsskölden. Just detta hade ju varit viktigt för hopliten, det som möjliggjorde att man kunde söka skydd hos det utstickande segmentet av högergrannens sköld. Eftersom den romerska skölden enbart hade centralt handgrepp tenderade den romerske soldaten att strida en aning mer självständigt; faktiskt blev skölden i sig ett vapen, för vid anfall kunde legionären rusande hålla skölden framför sig, och vid kontakt med fienden kasta hela sin kroppsvikt mot skölden för att stöta omkull fienden enligt Connolly.

Sköldens roll som vapen nämns bland annat i Mariusbiografin; i striden mot teutonerna vid dagens Aix-en-Provence i Sydfrankrike så anfölls romarnas linje av dessa barbarer, men Marius beordrade soldaterna att stå fast och hålla ut, kasta spjuten när fienden var inom räckhåll och sedan dra sina svärd och tvinga dem bakåt med sina sköldar. I Suetonius Caesarbiografi talas även om en sjöstrid vid Massilia, där en soldat hoppar över till ett fientlig skepp och driver undan fienden med sköldbucklan.

Scutum var rektangulär och bestod av skinn- eller tygtäckt trälamell med metallskoning på kanten, vilket något avvärjde fientliga svärdshugg. Connolly himself gjorde en gång en kopia av en viss sköld (Fayumskölden, hittad i en ort i Egypten) täckt med filttyg av ylle. Vikten blev 10 kilo vilket ansågs orimligt högt av expertisen, men Connolly säger att ännu en rekonstruktion (av sköld funnen i England) gav denna vikt. Hur man klarade att strida med så tunga sköldar kan vara att skölden ej var avsedd att svingas, som man tydligen kunde göra med bronssköldar, och dessutom sägs att vid närstrid då legionären hanterade sitt svärd (och svärdsstrid till fots är arbetssamt hävdar Adcock, 1966:II), så skulle skölden vila på marken och legionären liksom huka sig i skydd av denna. För övrigt var väl tyngden i skölden något som gjorde att den kunde användas som stötvapen enligt ovan.

- - -

Normal stridstaktik var att rusa mot fienden, kasta spjuten och sedan gå i närkamp med svärdet. Detta torde ha varit fallet ungefär från 200-talet och framåt, den tid då romarna enat Italien och fortsatte ut på imperiebyggarstråt kring Medelhavet. Beväpningen ändrades föga framöver, bortsett från detaljer som att Marius lät byta ut en av pilums två järnnitar som fäste bladet vid skaftet till en träplugg, vilket medförde att skaftet bröts av vid träff och ej kunde kastas tillbaka av fienden.


Även uppställningen av legionen, detta 5000-mannaförband, var sig lik från 300- talet f Kr och framåt: tre linjer, axies triplex. Caesar vann för sin del många slag med samma gruppering 300 år efteråt. Ska man säga något mer om denna legionsuppställning, ska först påpekas att linje i militära sammanhang är mannar stående i bredd; kolonn är det motsatta, folk stående efter varandra i typen matkö eller vad ni vill. De tre linjerna det är frågan om är inte tre enkla, enmansdjupa linjer, utan tre tredubbla linjer: "tre gånger tre led linje" skulle en militär säga.

Vad är då det speciella med detta, även hopliterna stred ju på linje invänder kanske vän av ordning. Men saken är att holitfalangen egentligen inte var en formation av linje på linje (som jag sa ovan för enkelhetens skull), utan ett system av parallella kolonner tätt ihop, vilket fick det hela att likna linjer; jag är Connolly tack skyldig för denna monumentala distinktion. Hos grekerna var varje kolonn en enhet; när en man i frontledet föll togs hans plats av mannen i linjen bakom, alltså näste man i samma kolonn. Falangen var således uppdelad i kolonner; den bestod av flera korta (8 man) kolonner och ej av ett fåtal långa linjer.

Den romerska legionen däremot hade en mer utpräglad linjeartad gruppering. En egenhet var att dess tre linjer kunde delas upp schackrutemässigt i så kallad quincunxialställning; linjerna ställdes upp med luckor så att det hela liknade de svarta rutorna i ett schakbräde. Därmed kunde till exempel främre linjen retirera genom de bakre om det behövdes. Det hela tillkom som en defensiv åtgärd, något som skulle förhindra fler nederlag av den typ man led mot gallerna i början av 300-talet. Varje schackruta var en manipel om två centurior (centurian på cirka 100 man som namnet antyder, eller kanske bara på 60 man om man får tro vissa). Under Marius tid sammanfördes tre maniplar till en kohort, varmed legionen kom att bestå av tio kohorter.
De stora, feta fyrkantiga sköldarna var rätt tunga, och således inte så bra att svinga runt med. Dock funkade dessa bra om man legionärerna var mer stationerade med skölden vilandes mot marken och stickandes med sina svärd. De Jargiska soldaterna har kanske flera typer av sköldar? En droppformad variant, en fyrkantig - fast mindre, samt en fet stor rektangulär som funkar bäst vid defensiva manövrer - som att skydda befälhavaren på kullen.
 

Kärlekscraft

Swordsman
Joined
31 Oct 2013
Messages
773
Tänkte först att det här inlägger skulle få en helt egen tråd vid namn "Stabiliteten i Jargien". Men vid närmare eftertanke platsar den nog lika bra här. I skrifterna nämns det att Jargien är ett rike som sakta faller samman och i dagsläget är det nästan bara armén, byråkratin och kyrkan som håller ett av Mundanas största riken samman. En av huvudorsakerna är givetvis den utbredda korruptionen - men är det allt? Det nämns också att arméns trupper inte fått utkämpa något ordentligt krig på länge, utan får nöja sig med att agera som säkerhetsstyrkor och slå ner lokala/regionella oroligheter - en syssla som är föga populär: då man soldaterna kanske inte är helt hundra på att banka ner sina egna(i utlandet dock...).

Var just det som romarna gjorde med sina auxilia-trupper: dom placerade dem i en annan provins eller rent av utomlands. Inga krig betyder också att ingen ära kan vinnas och rikedomar kan plundras - krig ger GULD till legionärerna!!
Dessutom innebär det att trupperna får gå på halv sold( iaf i tv-serien Hornblower). Annars finns det också maktlystna generaler och andra politiker: som en viss herre i staden Absalon som planerar att bli kejsare - ett välkomet inslag för sina campingstrupper.

Vi har ju också Max Webbers teorier:
Political instability is the likelihood of having demonstrations, forms of violence, workers going on strike or the possibility of a coup d'état. It is also measured in terms of whether the government may collapse or not. According to the political theories of Max Weber, political stability depends on the government's legitimate use of physical force. If the government cannot ensure the basic services it provides for people, such as security and the possibility of procuring food and shelter, it loses the power to enforce laws and political instability ensues. Political instability is associated with the concept of a failed state.
Matpriserna kan vara en faktor, en mycket viktig sådan: Sommaren 1789 var brödpriserna högre än någonsin i Frankrike....
Någon korrupt makthavare som agerar flaskhals vid jordbrukets avkastning?; mygel, omdistribuering, undangömmsel, för att sedan sälja billigt till utlandet(säljs i stora kvantiteter så pengar tjänas). Varav matpriserna långsamt stiger mera och mera; oroligheter tilltar.

Ett korrupt politiskt system gungar också internt; allianser, kuppförsök och intriger frodas vid nationella spänningar hos det styrande skicket.
 
Top