Elmrig, jag tror vi har liknande spelledarstilar på många sätt. Synd att vi inte träffades i Indierummet, såvida du inte var battlebaben i vår Apocalypse World-grupp.
Men jag satsar också på ett mindre antal SLP där alla känns betydelsefulla. För mig är det i relationerna som det riktiga krutet ligger, så därför är det inte fler SLP än att rollpersonerna kan ha betydelsefulla relationer till allihopa. (Ganska förenklat förstås, men det är grundtanken.) På så sätt blir det en spelstilsfråga, tänker jag.
Jag kan inte säga att jag prioriterar min egen upplevelse lågt, däremot så delar jag nästan alla upplevelser med spelarna, det är inte så mycket sitta och pyssla och fundera.Elmrig said:Jag har ett starkt spelarfokus när jag spelleder, kan vara där vi hittar diskrepansen i stil. Jag mår bra när jag kan ge mina spelare något häftigt och spelleder till 99% för att ge dem en upplevelse, min upplevelse är lågt prioriterad.krank said:Varför begränsa sig till antal spelare är "bekväma" med att hantera? Återige ställer jag mig frågande till det här "spelarfokuset".
Men jag satsar också på ett mindre antal SLP där alla känns betydelsefulla. För mig är det i relationerna som det riktiga krutet ligger, så därför är det inte fler SLP än att rollpersonerna kan ha betydelsefulla relationer till allihopa. (Ganska förenklat förstås, men det är grundtanken.) På så sätt blir det en spelstilsfråga, tänker jag.