Att skapa sociala sammanhang för skapande

[Svarte Faraonen]

@Vitulv nämnde hur samarbetet inom Stockholm Kartell bidragit till stora kreativa vinster – folk kan hjälpa varandra med varandras projekt, gemensamt hjälpa varandra marknadsföra, och så vidare. Det tycks också onekligen vara en modell som funkar bra i deras fall, och som kanhända kan hjälpa andra att upprätta liknande samarbeten. Jag skulle nog säga att till exempel Bläckfisk och Kaleidoskop utgör liknande samarbeten, och har kunnat ha nytta av liknande fördelar.

I mitt eget fall har jag åtminstone i fråga om skribenter nyligen lyckats upprätta ett sådant sammanhang, knutet till att tillräckligt många personer som skriver för Eon finns koncentrerade på en och samma plats (Malmö-/Lund-området). Vissa är gamla vänner, andra är sådana jag inte kände innan i år, men genom återkommande umgänge och diskussioner tycker jag ändå att vi nu har fått större möjligheter att dryfta och förbättra varandras idéer, med fördel på Fregatten.

Det jag upplever som den potentiella utmaningen är att det som krävs är en grupp personer som har någotsånär kompatibel spelsmak, intresse av att skapa spel, trivs med att umgås med varandra och täcker upp tillräckligt mycket kompetens för att kunna hjälpa varandra med sådant enskilda personer kanske inte kan allt om. Här lyfte jag till exempel hur Stockholm kartell har en stark närvaro av folk som har erfarenhet av att jobba med layout, reklam och liknande, och funderar på om detta kanske kan ha att göra med att det är just Stockholm kartell, och att folk som letar jobb i dessa branscher ofta dras ditåt. Ju mindre ort man befinner sig på, ju svårare blir det också sannolikt att täcka upp kompetens på detta vis, om man inte kör huvudsakligen internetbaserat umgänge (men åtminstone jag tycker det är svårslaget att snacka idéer över en öl på lokal, det blir ett annat schvung i diskussionerna än på en Discordsserver).

Har ni några andra exempel på hur sådana konstellationer har fungerat? Och är det något som man aktivt kan arbeta för att bilda, eller är det något som kräver en viss spontanitet, tur och social magi för att lösa sig?

 

[Vitulv]

En disclaimer: jag är inte med i STHLM KARTELL, så sånt jag har påstått kan vara felaktigt

 

[ceruleanfive]

Postade det här i andra tråden:

Jag och @APM bor i helt olika delar av landet och hade bara träffats en gång innan vi startade Bläckfisk Förlag. Numera har vi daglig kontakt – han är lika mycket god vän som han är kollega.

@kwarnberg var ju också med och startade det, han bor på i en tredje ända av landet, och honom hade jag inte träffat alls – vi hade rentav redan hunnit skriva, Kickstarta, och släppa Gudasaga tillsammans innan vi träffades första gången.

Vi var helt enkelt bara tre tjommar som råkade hänga på samma Discord-server, där det började framgå att alla tre hade ungefär samma värderingar och spelskaparambitioner, med lite olika kompetenser.

Visst var det en hyfsat lycklig kombination, och vi har förvisso inte alls uppnått samma nivå av produkter och framgång som Kartellen. Men det är likväl ett exempel på att man kan ”konstruera” sitt kollektiv – och rentav göra det på distans.

 

[Genesis]

Indierummet är definitivt en sådan grupp, men det är mest jag som ger ut spel där. Men tillsammans arrar vi på konvent, och vi bor i olika landsändar (även om det väl börjar bli majoritet i Stockholmsområdet nu).

 

[ceruleanfive]

Är inte Svartviken också någon slags sammansatt kollektiv för ändamålet, @kwarnberg?

 

[chrull]

Folk inom kartellen jobbar i helt olika branscher med helt olika roller. Tågförare, IT-tekniker, analytiker, data…ingenjör?, utvecklare, grafiker, någon slags ljudtekniker, lärare etc.

Kartellens huvudsakliga samlingspunkt är att vi gillar spel och att umgås med varandra över lite för många glas öl/vin. Bland det mest trendande intresset just nu inom kartellen är naturvin. Förra året var det nog kinesisk matlagning.

Det jag vill säga med denna post är att vi är ett gäng bekanta som samlats runt etthuvudsakligt intresse och några mindre sekundära intresse. Flera, men inte alla, har också velat göra spel.

Vi peppar varandra som fan och hjälps åt så gott vi kan. Men att vi skulle ha någon slags utbildning eller yrkesbakgrund som gör detta möjligt är ett konstigt påstående, särskilt med förklaringen STOCKHOLM. Dels för att det i så fall bara pratat om grafisk design och helt plötsligt ignorera alla andra komptenser som behövs för att göra spel, och dels för att en av de två som jobbar med grafisk design inte ens är verksam i Stockholm.

 

[Svarte Faraonen]

Bra att veta! Men däremot lämnar det ju många frågetecken i fråga om just hur man samlar folk med relevant kompetenser, i och med att du verkar mena att det liksom "bara hände". Jag misstänker fortfarande att storleken på platsen där man lär känna varandra spelar roll – att samla folk med liknande intressen och kompletterande kompetenser blir ju rimligtvis svårare ju mindre ort man bor och umgås på.

Om man säger som så – har ni vid något tillfälle aktivt försökt bredda umgänget till att inkludera personer som har kompetenser som ni upplever saknas för att göra den sortens spel ni vill göra? Upplever ni att det finns sådana "luckor" idag?

 

[chrull]

Bra att veta! Men däremot lämnar det ju många frågetecken i fråga om just hur man samlar folk med relevant kompetenser, i och med att du verkar mena att det liksom "bara hände". Jag misstänker fortfarande att storleken på platsen där man lär känna varandra spelar roll – att samla folk med liknande intressen och kompletterande kompetenser blir ju rimligtvis svårare ju mindre ort man bor och umgås på.

Om man säger som så – har ni vid något tillfälle aktivt försökt bredda umgänget till att inkludera personer som har kompetenser som ni upplever saknas för att göra den sortens spel ni vill göra? Upplever ni att det finns sådana "luckor" idag?

Vi har bara utökat kartellen efter att ha träffat nice folk som vi gillar att umgås med och som gillar liknande spel som vi gillar.
Deras eventuella kompetens för spelskapande har inte haft med saken att göra.

Självklart är det lättare att hitta vänner med samma intresse som om poolen är 5 miljoner än 5 personer. Men flera av oss bor inte äns i Stockholm.
Och att det inte automatiskt är lättare för att vi är stockholmare är ju Stockholms brist på riktigt spelkonvent ett tydligt bevis på. Hade storleken varit allt hade ju vi haft minst två GothCon om året.

De flesta av våra saker är förövrigt skapade av en eller två personer. Våra tre större spel är skapade av duos som inte bor i samma stad.

 

[Svarte Faraonen]

Vi har bara utökat kartellen efter att ha träffat nice folk som vi gillar att umgås med och som gillar liknande spel som vi gillar.
Deras eventuella kompetens för spelskapande har inte haft med saken att göra.

Självklart är det lättare att hitta vänner med samma intresse som om poolen är 5 miljoner än 5 personer. Men flera av oss bor inte äns i Stockholm.
Och att det inte automatiskt är lättare för att vi är stockholmare är ju Stockholms brist på riktigt spelkonvent ett tydligt bevis på. Hade storleken varit allt hade ju vi haft minst två GothCon om året.

De flesta av våra saker är förövrigt skapade av en eller två personer. Våra tre större spel är skapade av duos som inte bor i samma stad.

Jag tänker ändå att det är rätt lyckosamt om alla kompetenser ni behöver finns inom en vänkrets på det viset. Jag har inte riktigt det – och då skulle jag nog ändå säga att jag är en tämligen social människa som har lätt för att knyta kontakter och få in nytt folk. Men det är en helt annan sak än att hitta folk som har den typen av estetisk samsyn och gemensam spelsmak som ni verkar ha. Ska man enbart tillskriva det ren tur?

 

[chrull]

Våra åsikter går isär på massor av punkter. Bortsett från att vi har två personer (varav bara en som bor i Stockholm) som jobbar med grafisk design så har ingen av oss egentligen någon särskild kompetens som behövs inom rollspelsdesign.

Vad betyder estetisk samsyn? Att vi gillar svart?

Den gemensamma spelsmaken är dels inte alls så likriktad som det verkar/folk tror och ibland påstår bortsett från att de flesta av oss gillar Osr-adjacent rules light-spel och skräck-tematik. Men mycket av det är resultatet av alla våra diskussioner och att timmar spelande tillsammans i olika konstellationer. Men alla har olika preferenser och gör olika saker.

Vi hjälper varandra, kritiserar varandra, svarar på varandras frågor, peppar varandra, diskuterar speldesign och spelar varandras grejjer. Vi lär oss av varandra och vi testar olika idéer internt. Vi snackar spel och speldesign tillsammans i stort sett varje dag. Och alla som kommer med en idé om att skapa något peppas för att göra det. Pushas. Utmanas. Peppas mer. Feedbackas. Ibland spelar vi i varandras kampanjer.

Eller så kör vi bara på vår helt egna grej och spår och säger till i våra interna kommunikationer att man släppt en ny grej till försäljning.
Eller så ger man inte ut något alls och har heller inga planer på att göra det. Men man är ändå med och snackar, testar, feedbackar och peppar.
Sen tar vi också in massor med extern kompetens för att få ihop det.

För det mesta gör vi allt det där utan att typ anklaga varandra för att vara fascister eller troll som ibland sker på mer öppna sociala nätverk.

 

[Mogger]

Jag tänker ändå att det är rätt lyckosamt om alla kompetenser ni behöver finns inom en vänkrets på det viset. Jag har inte riktigt det – och då skulle jag nog ändå säga att jag är en tämligen social människa som har lätt för att knyta kontakter och få in nytt folk. Men det är en helt annan sak än att hitta folk som har den typen av estetisk samsyn och gemensam spelsmak som ni verkar ha. Ska man enbart tillskriva det ren tur?

Problemet är väl inte att hitta folk med kompletterande skill-sets utan att hålla ihop under en längre tid, och under en större produktion, kickstarter och allt vad det är. Med "hålla ihop" menar jag inte hålla sams eller så utan att faktiskt lyckas/kunna prioritera spelmakande i tillräckligt hög grad. De flesta sådana här konstellationer som jag har ingått i har av en eller annan orsak fallit isär. Inte på grund av osämja utan p.g.a "livet".

Kanske är det enklare nu när man är äldre? Något har ju helt klart hänt med mitt tidsperspektiv.

Jag och @Leon har ju nu hängt ihop i en slags spelstudio ett bra tag och det känns enbart roligt. Så lite flyt måste man såklart ha.

Sedan vill jag tillägga att spelskapande är en utmärkt ursäkt för att lära sig nya saker. Jag kan numera slänga ihop snygga formulär i Illustrator, layouta böcker och överlag höjt min grafiska nivå med väldigt många "snäpp". Köpte t.o.m en ritplatta och fick fram rätt hyfsade grejer (som finns med i våra släppta böcker).

 

[Genesis]

För mig har jag insett att jag har otroligt svårt att skapa spel tillsammans med någon annan. Så fort någon annan påverkar mitt spel så måste jag kompromissa, och det skär i mig att ge ut ett spel som inte är precis som jag vill ha det. Eventuellt påverkar det här att jag gör relativt enkla spel, så varje skillnad blir en större grej. Gör man spel med långa färdighetslistor är det kanske lättare att svälja att någon skrev Spåra-färdigheten på ett annat sätt än jag hade gjort. Eller så har jag bara problem med ett överdimensionerat ego (fullt möjligt).

 

[entomophobiac]

För mig har jag insett att jag har otroligt svårt att skapa spel tillsammans med någon annan. Så fort någon annan påverkar mitt spel så måste jag kompromissa, och det skär i mig att ge ut ett spel som inte är precis som jag vill ha det.

Eftersom rollspelsskrivandet är 100% fritidsaktivitet som jag gör för att det är roligt, och för att det som renskrivs är saker jag spelar med min grupp ofta, så är jag helt med på ditt spår. Jobba i grupp måste en ju göra på arbetstid!

 

[Vitulv]

Sedan vill jag tillägga att spelskapande är en utmärkt ursäkt för att lära sig nya saker. Jag kan numera slänga ihop snygga formulär i Illustrator, layouta böcker och överlag höjt min grafiska nivå med väldigt många "snäpp". Köpte t.o.m en ritplatta och fick fram rätt hyfsade grejer (som finns med i våra släppta böcker).

100% det här. Och då särskilt i grupp med gemensamma intressen (rollspel och spel i allmänhet) där man kan lära av varandra. Innan coronan brukade jag gå på ritkvällar på en pub i gamla stan i Stockholm, där spel- och ritintresserade hängde ihop, drack öl och ritade saker. De som dök upp på de kvällarna var allt från folk som arbetar som illustratörer till de som precis börjat få intresse för att rita. Förutom att vara trevligt så var det grymma tillfällen att lära sig saker såväl som knyta kontakter, diskutera kreativa koncept och annat.

 

[Vitulv]

För mig har jag insett att jag har otroligt svårt att skapa spel tillsammans med någon annan. Så fort någon annan påverkar mitt spel så måste jag kompromissa, och det skär i mig att ge ut ett spel som inte är precis som jag vill ha det. Eventuellt påverkar det här att jag gör relativt enkla spel, så varje skillnad blir en större grej. Gör man spel med långa färdighetslistor är det kanske lättare att svälja att någon skrev Spåra-färdigheten på ett annat sätt än jag hade gjort. Eller så har jag bara problem med ett överdimensionerat ego (fullt möjligt).

Jag tror inte du är ensam om det här, men jag tror också det är anledningen till att många rollspelsskapare har svårt att hitta samarbeten som inte blir ett kund/leverantörsförhållande (där man också som kund får betala för det man vill ha gjort). Om en person är den som bestämmer över den kreativa processen så är det inte längre ett samarbete, och väldigt få vill jobba gratis i en process som man inte har något mandat att påverka.

 

[Anthrox]

Ska man enbart tillskriva det ren tur?

Det finns väl rimligtvis fler faktor som spelar in, men tur (rätt plats vid rätt tid?) lär väl vara en stor del av det.

Sen är ju plats per automatik en grej som kan göra att en hamnar i fler sociala situationer och därmed får fler möjligheter till att bilda en kartell. Tittar sig runt i sin ensamhet i en småhåla.

 

[Svarte Faraonen]

Jag tror inte du är ensam om det här, men jag tror också det är anledningen till att många rollspelsskapare har svårt att hitta samarbeten som inte blir ett kund/leverantörsförhållande (där man också som kund får betala för det man vill ha gjort). Om en person är den som bestämmer över den kreativa processen så är det inte längre ett samarbete, och väldigt få vill jobba gratis i en process som man inte har något mandat att påverka.

Det är väl det jag menar med kreativ samsyn, att man åtminstone vill tillräckligt mycket av samma sak för att man ska känna att man kan samarbeta på det viset.

 

[Vitulv]

Det är väl det jag menar med kreativ samsyn, att man åtminstone vill tillräckligt mycket av samma sak för att man ska känna att man kan samarbeta på det viset.

Ja, det är klart. Men det gäller ju alla förhållanden som baseras på annat än rent ekonomiska incitament.

 

[Genesis]

Jag tror inte du är ensam om det här, men jag tror också det är anledningen till att många rollspelsskapare har svårt att hitta samarbeten som inte blir ett kund/leverantörsförhållande (där man också som kund får betala för det man vill ha gjort). Om en person är den som bestämmer över den kreativa processen så är det inte längre ett samarbete, och väldigt få vill jobba gratis i en process som man inte har något mandat att påverka.

Jag är för socialt obekväm med att säga till någon jag beställt något av, och som lagt ned en massa tid på det, att jag inte gillar det eller att jag vill ha något annat, så för mig vet jag inte om beställningsförhållanden funkar heller.

 

[Vitulv]

Jag är för socialt obekväm med att säga till någon jag beställt något av, och som lagt ned en massa tid på det, att jag inte gillar det eller att jag vill ha något annat, så för mig vet jag inte om beställningsförhållanden funkar heller.

Nej alltså alternativet är ju att göra allting själv, och det är inget fel med det. Men jag tänkte att det inte var ämnet för tråden.