Det är en stor nördmilstolpe, iom att det är höjdpunkten på en av de största och överlag mest lyckade nördkultursfilmatiseringarna någonsin. Det som hänt är att senaste årens Marvel-filmer har knutits ihop utan att det var tydligt för publiken i början, och man får samma känsla av filmerna som när man läser serier i samma kontinuitet när de bara delar samma värld. När hjälten i ens favoritserie gör en kommentar i förbigående om något i en annan tidning, eller spider-man har en cameo i tre rutor i fantastic four. Som värst innebär kontinuitet att man måste hålla koll på alla tidningar även om man bara är intresserad av en hjälte, men som bäst är det en känsla av sammanhang och att det finns något sötrre på gång. Efter Avengers-filmen kommit ut finns det risk att nackdelarna börjar visa sig i filmvärlden, men än så länge är det bara fördelarna vi sett.
En liten rundown för den som inte har koll:
Det började 2008 med
Iron Man, Marvels bästa "egna" film på länge (Spider-man och X-men ägs av andra filmstudior och ingen var särskilt nöjd med FF och Ang Lees Hulk-film). Den blev bra och folk blev pepp på Marvel-film igen. En Hulk-reboot kom samma år,
The Incredible Hulk. Båda dessa filmer hade kortkorta scener efter etertexterna som hintade om framtiden: I Iron Man dök Samuel L. Jackson upp som Nick Fury och sa "I'm here to talk with you about the Avengers Initiative" och i Hulken dök Iron Man själv upp och pratade om ett lag de skulle sätta ihop. Redan här visste folk alltså vad som var på gång.
I
Iron Man 2, 2010, handlade halva plotten om hur Tony Stark behövde rycka upp sig, och den som sa åt honom att göra det var ingen mindre än samme Nick Fury, director of S.H.I.E.L.D, en shady government organisation. Han har med sig en Agent Coulson och en Natasha Romanoff, känd för serienördarna som Black Widow. I en post-credits-scene, som fansen brörjat förvänta sig vid det här laget, har Coulson hittat Thors hammare i öknen.
Under 2011 kom
Thor och
Captain America, och här haglar referenserna både till serierna och mellan filmerna. I Iron Man 2 får Tony en låda med grejer från sin pappa Howard, där hittar hn en prototyp till Captain Americas sköld. Howard själv är den som "skapar" Captain i hans egen film. I Thor har Agent Coulson en viktig roll och Thor har mycket kontakt med S.H.I.E.L.D. En forskare referar till Bruce Banner (Hulken) som försvunnen, någon agent ser Odens magiska rustning och tror att Tony Stark ligger bakom det. I Captain America, som utspelar sig under WWII, använder skurken en magisk låda som man i flshbacks i Thor har sett ligga i Odens skattkammare. Howard hittar den i slutet när Captain America tros vara död, och den syns i post-credits-scenen till Thor där Nick Fury har den men Loke vill lägga vantarna på den. En gammal Avenger från serierna, Hawkeye, figurerar i Thor som Agent Barton.
Vid det här laget har alla filmerna refererat till varandra, och flera plot-element delas – S.H.I.E.L.D, Tesserakten (den magiska lådan), Howard Stark och vad han lämnat efter sig. Nu kommer trailern till
Avengers och visar, som seriefansen redan misstänkte, att Loke är huvudskurken. Iron Man, Thor, Captain America, Hulken, Natasha och Hawkeye är alla med och alla har knutits ihop. Men samtidigt finns det lösa trådar i varje figurs egna filmer, och man kommer ju inte sluta göra uppföljare bara för att Avengers kommer ut. I pipelinen ligger
Avengers 2, men även
Thor 2 och
Iron Man 3, och antagligen ännu fler "nya" superhjältar.
Jag tror att detta är det största ickelinjära filmprojekt som hållit ihop hittills. Kanske inte i antal filmer, men säkert i budget och fanbase. Det är inte riktigt samma sak, men på vissa sätt är det jämförbart med Sagan om Ringen-filmerna eller Harry Potter-filmerna (8 filmer i rad med samma skådespelare som åldras i takt med sina roller är ganska ambitiöst).