Re: Avklädd fantasykonst, påklädd fantasylitteratu
Det som stör mig är att nakenhet och sex har blivit ett sånt måste att seriösa artiklar och filmer måste blandas med tuttar för att locka publik. När själva artikeln/filmen i sig borde vara tillräcklig.
Japp, det var ungefär det jag också försökte säga.
Jag funderar på om det är ett verkligt behov eller något som tidnings- och filmmakare tror att vi vill ha och därför trycker in.
Här tänkte jag först svara att det var ett skapat behov, men när jag skulle exemplifiera så kom jag inte på några bra exempel. Däremot så kom jag på att tekniker som hällristning, mosaikläggning, boktryckeri, fotografering, film, video, internet och så vidare väldigt tidigt haft ett sexuellt innehåll, så till den grad att det i vissa fall styrt teknikutvecklingen (VHS vann till stor del över Betamax och Philips 2000 på grund av det större porrutbudet...).
Med andra ord tänkte jag om och började fundera i banor som att det faktiskt finns ett sådant behov. Vare sig vi erkänner det eller inte så är sexualiteten en viktig del av vår personlighet och det finns ett behov av att uttrycka den och ge utlopp för den, på samma sätt som man behöver få utlopp för skapande, ilska, rädsla, trygghet och så vidare.
Vad har då ändrats? Jag tror att en öppnare syn på sexualiteten har gjort att det går att prata om den på ett annat sätt. Det betraktas som något naturligt, inget konstigt eller pinsamt. Då blir det ett ganska litet steg att även behandla ämnet i mainstreammedia. Det blir också ett naturligt steg att våga gå längre i vad man visar.
Jag tror alltså egentligen inte att något tillkommit, det har bara gjorts tillgängligare och förekommer öppnare.
Men ibland tycker jag att det är sorgligt att människor underskattas och mediabranschen tror att vi accepterar vilken skit som helst om den döljs bakom ett par silikontuttar.
Håller med. Jag är fruktansvärt trött på att bli idiotförklarad varje gång jag slår på TVn eller öppnar en tidning. Det gäller även andra idiotförklaringar av publiken, tex "vi har inget vettigt manus men det gör inget för special effects är billigt". Filmmakarna måste förstå att man inte stänger av hjärnan bara för att man ser en naken bak.
Det finns dock filmer med motiverad nakenhet och intelligent handling. Där stör det inte mig alls. Spontant kommer jag exempelvis att tänka på Peter Greenaways filmer (som iofs är underbart störande på andra plan).
Sedan är det ju alltid så att man ser det man vill se. Det finns en väldigt bra sketch på detta tema med "Helt apropå"-gänget. De kör en parodi på ett typiskt konstnärligt kulturprogram där de talar med två personer, en typisk skitig raggare och en typisk kultursnobb. Raggaren pratar om en film med sexscener, fina bröst, bakar och sånt, kultursnobben pratar om en film med konstnärliga kvaliteter, nydanande foto, imponerande symbolik och sånt. Efter att de pratat ett tag börjar men pressa dem på vad filmerna heter. Efter ett tag klämmer raggaren fram "Fanny och Alexander" och kultursnobben "Råknull i svinstian".
Jag tror nämligen att sexualitet och utstrålning kan ha många ansikten - Claudia Black som spelar Aeryn Sun i Farscape är enligt min man en av världens mest attraktiva kvinnor - och ändå har hon stor näsa och skulle antagligen inte platsa i fantasykonsten.
Japp, definitivt. Håller med om Claudia Black. Håller också med om just om att utstrålning och sexualitet kan ha många ansikten, för just ansiktet är en väldigt underskattad del av utseendet. Jag tycker om uttrycksfulla ansikten, något som fotomodeller som traditionellt anses vackra totalt saknar (herregud, en djupfryst skyltdocka har en mer levande mimik än vad de har).
Det sagt så måste jag säga att hela utseendefixeringen är ganska löjlig. Visst, utseende är ett plus. I slutänden så är det dock inte ett utseende som man i längden fastnar för. Man kan förälska sig i ett utseende, men det är en person man älskar. Utseendet räcker så att säga bara som startmotor.
Dessutom retar det gallfeber på mig att den kvinnliga delen av befolkningen nonchaleras om man protesterar. Ett fint exempel på det är en svensk datortidning som fanns på 90-talet som blandade vettiga och bra artiklar med porrprogram och kvinnoförnedrande skit av typen:
"Nu har det äntligen kommit ett dataspel som tjejer kan spela. I spelet sminkar man sig för att bli uttagen till en modelltävling..."
När en manlig läsare klagade i en välformulerad insändare fick han svar som fick mig att baxna:
"Alla killar gillar att kolla på brudar, läs Bamse istället om du inte pallar att läsa vår tidning"
Den var hysteriskt kul! Inte uttalandet i sig utan det faktum att det finns folk som på fullt allvar kläcker ur sig sånt utan att ens inse hur puckat det är.
Diskussionsforumet självt är besudlat med porrinlägg och under min aktiva tid där fick jag pedofilreklam i min e-post, inte bara Viagra och strippor som jag får nu. Om jag hade en av dessa djävlar framför mig...
Kolla var mailet är skickat från och skicka ett mail till
postmaster@avsändardomänen. Med lite tur går det till deras internetleverantör och de löper en avsevärd risk att bli avstängda. Hjälper inte det så får man kolla vilken internetlevarantör den domänen ligger hos och kontakta dem.
Ett annat alternativ är att ta meddelandekällan (något i stil med Egenskaper, meddelandekälla i Outlook) och lägga in den i ett mail och skicka till polisen. Är det direkt olagligt (tex pedofili) så ger det dem en chans att agera. Se till att du skickar meddelandekällan och inte bara skickar vidare meddelandet, eftersom meddelandekälla innehåller information som gör att man kan spåra mailet. Det kanske inte håller som bevismaterial men det ger dem en vink om var de ska söka.