Smaken är som spelet?
Det är väl egentligen en fråga om smaken av spelet på det stora hela väl?
Vissa tycker att alla spel funkar (läs: kan fungera) utan SL bara man fördelar ansvaret bland spelarna på ett seriöst sätt. Andra vill alltid ha en fast spelledare som tar ansvaret och kör tåget, så att säga.
Själv säger jag att det helt beror på typen av spel. Vissa spel är till för att ha en SL, där vill jag ha en SL annars tappar man t.ex. äventyren och kampanjerna känns det som. Andra spel där man från början istället tänkt att de skall vara SL-lösa funkar bäst SL-lösa.
Jag tar spelen för vad de är och spelar utefter deras funktion: "Så här går detta spelet till, jaha, tack då kör vi."
Jag har funderat alltmer över detta sedan jag skrev
Variation.
Grundtanken med hela spelet är just det vandrande spelledarskapet. Alla skall bidra till SL-ansvaret och alla skall också just få sitt sagt i berättelsens handling och dess "utspelande". Man skall samberätta, gemansamt improvisera fram ett scenario som alla bidrar till. Variation skulle alltså bara vara en hög papper med rätt tråkiga "Så skapar du ett enkelt rollspel på fem minuter"-tips och inget annat om man tog bort det spelledarlösa (den egentligen vandrande SL-posten) och det tänka improvisationsscenariot man är tänkt att spela igenom.
Så, avskaffa spelledaren... Nej, absolut inte tycker jag. Klart att man skall använda sig av en SL i rollspel om akutellt spel är utformat efter det. Varför?
Jo, det underlättar utav bara helsicke och det fungerar därför bäst med SL eftersom den som skrev spelet skrev det anpassat för spel med SL. Ja, och tvärtom... Är ett spel tänkt att vara SL-löst så tycker jag man skall spela det SL-löst, eftersom det skrevs för att fungera SL-löst, och därför säkerligen fungerar
bättre utan SL. Det är därmed inte sagt att man inte
kan ändra SL-frågan i de spel man vill, bara att det fungerar bättre och sämre beroende på spelgrunden.
Det är just det jag kan bli förbaskad på när det kommer till sådan där sjuk Friforms-fanatism: "Bort med alla tärningar, bort med SL, modda spelet så det blir fritt" osv OCH ja, ta bort allt det som var meningen med spelet och du hade lika gärna kunnat ge fan i det och skrivit ett eget. Samma sak är det åt andra hållet: Att ta någons friformssetting och lägga regler, en massa tärningsfunktioner och en SL till det. "Don't do that!" tycker jag.
Visst, man kan skapa sin egen värld till en setting för att anpassa det till den stämning man söker, man kan införa nya platser osv om man vill det. Stämningen är i de flesta rollspel ganska flytande, det finns en guideline av hur det ä'r stukat, men man kan oftast trappa upp den eller sänka den om man säger så. Eller "skruva" den lite. Men reglerna och funktionerna är ju tänka för just det spelets egen funktion. Du behöver inte alla regler, nej visst, men man behöver i alla fall den grund som skrevs till spelets för att dess komponenter skall vara fungerande. Ta bort SL:andet från DoD, plocka bort BRP och KP så kommer ingen anse att du spelar DoD längre. Om du dock gör Trudvang ännu mörkare, ja du har du trappat upp stämningen med spelar ju ändå DoD.
... Det vill säga, du kan lacka om en bil, du kan kapa taket av den om du vill det... Du kan modda stämningen i ett spel. Men sedan har du funktionen, motorn eller axlarna tillexempel. Tar du bort dem rullar inte bilen/spelet längre och du kunde lika gärna ha byggt en bandvagn från början.
Nu kanske inte alla är med mig. Och alla kanske inte tycker att hälften av mitt inlägg vara relevant för tråden. Kanke inte vettigt över huvud taget. Nåväl, detta är tankar jag rumlat runt med länge och jag ville få ut dem. Lufta dem. Kanske kan ni övertyga mig om något annat eller bolla lite med mig. Man vet ju aldrig om man behåller alla tankar för sig själv. Men, jag tycker inte att man kan generalisera alla rollspel i dess funktioner. Vissa av dess grundande funktioner är viktiga för spelets hjärta kan man säga. Neotechs alla funktioner är sammanlänkande via deras T6-BRP-tjosan. D&D's alla funktioner är sammanlänkande via D20. Och alla deras äventyr, och ja själva spelet i sig är skrivet för att en SL skall ta ansvaret och leda bygget.
... Nåväl, för att återgå till det som jag uppfattade att tråden handlade om... Jag tycker personligen att spelet säger vad som funkar och ej. Skrevs det för att ha en fast SL kommer det säkerligen att funka sämre utan SL. Speciellt vad det kommer till en fet kampanj. Man kan däremot välja ett tema, några intriger och bara spela ut det som det kommer, utan SL och utan byggnadsställningar. Men något helt färdigskrivet vore lika med döden SL-löst tror jag. Tänk att alla spelarna läser Snösaga och sedan skall man lira det. Vart tog överraskningarna vägen, och vart tog friformens improvisationsartade samberättande vägen osv osv?!
Ja, ni förstår...
- Spelet i sig avgör tycker jag.