Nekromanti Axis & Allies

[Organ]

Två snabba frågor om Axis & Allies:

1. Är det bra?
2. Vilken utgåva ska man välja?

/Anders

 

[Troberg]

Två snabba frågor om Axis & Allies:

1. Är det bra?
2. Vilken utgåva ska man välja?

/Anders

Helt OK spel.

Jag har inte koll på de nyare utgåvorna, men jag skulle inte rekommendera ur-spelet, eftersom det oftast avgörs av tärningen på de första två rundorna på östfronten, sedan är resten en transportsträcka.

Jag gillar Pacific.

Tämk också på antal spelare. Originalet är för 5, Europe 4, Pacific 3 och D-Day 2. Det går att vara färre, men det funkar bäst om man är det antal som spelet är designat för.

 

[Vimes]

Två snabba frågor om Axis & Allies:

1. Är det bra?
2. Vilken utgåva ska man välja?

/Anders

1. Nej.
2. Vet inte. Men om du ska spela det tycker jag att det viktigaste är att spela med de inofficiella low luck-reglerna. A&A är för trögt och långsamt och kräver för mycket engagemang för att det ska vara ok att det är så slumpmässigt. Low luck.

Men really är det ett skitspel.

 

[Brynolf]

Två snabba frågor om Axis & Allies:

1. Är det bra?
2. Vilken utgåva ska man välja?
/Anders

1. Nja. Kriget avgörs i princip helt slumpmässigt den första rundan, och sedan sitter man och nöter i sex timmar till innan det är klart på riktigt. Tyskarna förlorar alltid, för övrigt, så om du inte är nippofil med magiska tärningar kan ni lika gärna låta bli att ens packa upp.

2. Europe är nog det bästa och mest balanserade av dem jag spelat. Men det är lite kul att detalja sig med ubåtar och sånt där som man aldrig orkar med i orginalspelet. Pacific är sämst; Japan kan typ bara vinna på ett enda sätt och transportbåtar (som är det tråkigaste i hela orginalspelet) har fått en ännu större roll.

 

[Troberg]

2. Vet inte. Men om du ska spela det tycker jag att det viktigaste är att spela med de inofficiella low luck-reglerna. A&A är för trögt och långsamt och kräver för mycket engagemang för att det ska vara ok att det är så slumpmässigt. Low luck.

Fast det är inte så slumpmässigt (förutom första rundorna på östfronten i standardvarianten). Kom ihåg, det rullas massor av tärningar, och då jämnar slumpen ut sig i längden. Ju fler tärningsslag desto mindre slump.

 

[Vimes]

2. Vet inte. Men om du ska spela det tycker jag att det viktigaste är att spela med de inofficiella low luck-reglerna. A&A är för trögt och långsamt och kräver för mycket engagemang för att det ska vara ok att det är så slumpmässigt. Low luck.

Fast det är inte så slumpmässigt (förutom första rundorna på östfronten i standardvarianten). Kom ihåg, det rullas massor av tärningar, och då jämnar slumpen ut sig i längden. Ju fler tärningsslag desto mindre slump.

Fast det funkar inte så. Enskilda slag avgörs i stor utsträckning av slumpen. Det har i sin tur stor betydelse för spelets utgång. Visst, skulle du samla alla tärningar du slår under ett parti och rulla dom skulle du såklart få en jämn fördelning. Men det är irrelevant. Hela det strategiska elementet faller ju bort, och det kommer inte tillbaka av att alla slag i slutändan jämnar ut sig. I ett spel som A&A är ju olika slag (slag-slag och tärningsslag) olika viktiga för spelets utgång.

 

[Xyas]

Jag sällar mig till kören här. Urspeler är så hysteriskt dåligt att det har ett eget ord i min spelgrupp. Axis&Allies-effekten betyder, när man pratar om ett brädspel, att spelet är uppbyggt som så att efter en ganska kort stund är det uppenbart för alla involverade vem som har vunnit. Men spelar man enligt reglerna kommer spelarna sitta och slå tärningar i ett par timmar till innan spelet är över.

 

[Brynolf]

Det är extra tydligt i större sjöslag med battleships, som tål två träffar och läks automatiskt. Den som råkar ha tur och vinna striden, har oftast sina (oskadade) battleships kvar, medan förloraren torskat hela sin flotta och aldrig i helvete kommer ha råd att bygga upp den ogen till en nivå som spelar roll. Har för mig att battleships åtminstone behövde repareras i äldre utgåvor.

 

[Brynolf]

Kanske blir OT här, men finns det några bra alternativ till A&A? Jag menar, man spelar ju faktiskt skiten trots att det inte är nåt vidare... Var kan man annars få sin storskaliga WW2-fix i brädspelsvärlden?

 

[yokowermland]

Tycker Attack från eagle games (boardgameg geek länk) är grymt. Kräver expansionen för att bli superbra men det är i min mening A&As överman på alla plan. Rekomenderas!
Framförallt är det händelsekorten som gör det syrligt och tillför det där elementet att allt kan hända.

Apropå: Har någon forumit expansionen liggandes och vill sälja den skicka ett pm så gör vi affärer. Kan tänka mig att köpa grundreglerna också om man vill bli av med allt i ett paket. Mitt ex av expansionen söps bort i en flytt.

 

[Organ]

Tämk också på antal spelare. Originalet är för 5, Europe 4, Pacific 3 och D-Day 2. Det går att vara färre, men det funkar bäst om man är det antal som spelet är designat för.

Hur gör man om man är färre spelare? Låter man bli att ha med alla nationer eller får någon sköta flera?

/Anders

 

[Organ]

Axis&Allies-effekten betyder, när man pratar om ett brädspel, att spelet är uppbyggt som så att efter en ganska kort stund är det uppenbart för alla involverade vem som har vunnit. Men spelar man enligt reglerna kommer spelarna sitta och slå tärningar i ett par timmar till innan spelet är över.

Är denna effekt lika uppenbar i spelets alla olika versioner?

/Anders

 

[Brynolf]

Hur gör man om man är färre spelare? Låter man bli att ha med alla nationer eller får någon sköta flera?

Alla måste vara med, annars blir det väldigt konstigt. Alltså får någon spela flera nationer om man är för få. Dock, om man är fem spelare i orginalspelet blir det lätt ganska tråkigt för de allierade då både Sovjet och USA egentligen har ganska lite för sig. Så att vara fyra spelare, med en som kör både sovjet och USA brukar vara lagom IMO.

 

[Storuggla]

Jag minns det som inte så kul alls, för min del för att områdena var för sjukt stora. Jag föredrar nog då hexagoner. Även om det tar tid att spela ett parti.


Storuggla, man kan ju dricka kaffe under tiden

 

[Xyas]

Axis&Allies-effekten betyder, när man pratar om ett brädspel, att spelet är uppbyggt som så att efter en ganska kort stund är det uppenbart för alla involverade vem som har vunnit. Men spelar man enligt reglerna kommer spelarna sitta och slå tärningar i ett par timmar till innan spelet är över.

Är denna effekt lika uppenbar i spelets alla olika versioner?

/Anders

Har tyvärr bara spelat originalvaranten. Den var så off-putting att jag aldrig bemödat mig att prova några av de andra.

 

[Brynolf]

Axis&Allies-effekten betyder, när man pratar om ett brädspel, att spelet är uppbyggt som så att efter en ganska kort stund är det uppenbart för alla involverade vem som har vunnit. Men spelar man enligt reglerna kommer spelarna sitta och slå tärningar i ett par timmar till innan spelet är över.

Är denna effekt lika uppenbar i spelets alla olika versioner?

/Anders

Har tyvärr bara spelat originalvaranten. Den var så off-putting att jag aldrig bemödat mig att prova några av de andra.

Vill minnas att det inte är lika extremt i Europe (och kanske Pacific). Men det är exakt samma system med andra kartor, så principen finns där också men kanske lite nedtonat.

 

[Organ]

Hur gör man om man är färre spelare? Låter man bli att ha med alla nationer eller får någon sköta flera?

Alla måste vara med, annars blir det väldigt konstigt. Alltså får någon spela flera nationer om man är för få. Dock, om man är fem spelare i orginalspelet blir det lätt ganska tråkigt för de allierade då både Sovjet och USA egentligen har ganska lite för sig. Så att vara fyra spelare, med en som kör både sovjet och USA brukar vara lagom IMO.

Hur funkar det på två spelare, dvs att en spelare sköter de allierade och den andre axelmakterna? Blir det för mycket att hålla reda på?

/Anders

 

[Vimes]

Såhär är det: 4-5 spelare så är A&A som bäst. Det är fortfarande ett dåligt spel.

Med 2 spelare skulle jag vilja säga att den lilla poäng det en gång hade har försvunnit. Spela något annat.

Är det någon som tvingar dig spela Axis&Allies, Organ?

 

[Brynolf]

Precis, ju fler man är desto roligare. Men det är nog egentligen mindre spelets förtjänst, och mer bara att det är kul att umgås en fyra-fem polare på en gång.

 

[Troberg]

2. Vet inte. Men om du ska spela det tycker jag att det viktigaste är att spela med de inofficiella low luck-reglerna. A&A är för trögt och långsamt och kräver för mycket engagemang för att det ska vara ok att det är så slumpmässigt. Low luck.

Fast det är inte så slumpmässigt (förutom första rundorna på östfronten i standardvarianten). Kom ihåg, det rullas massor av tärningar, och då jämnar slumpen ut sig i längden. Ju fler tärningsslag desto mindre slump.

Fast det funkar inte så. Enskilda slag avgörs i stor utsträckning av slumpen. Det har i sin tur stor betydelse för spelets utgång. Visst, skulle du samla alla tärningar du slår under ett parti och rulla dom skulle du såklart få en jämn fördelning. Men det är irrelevant. Hela det strategiska elementet faller ju bort, och det kommer inte tillbaka av att alla slag i slutändan jämnar ut sig. I ett spel som A&A är ju olika slag (slag-slag och tärningsslag) olika viktiga för spelets utgång.

Självklart, och man måste ju ha backupplaner för att kompensera för tärningarnas dåliga humör. Låt helt enkelt bli att lägga upp strategier som hänger på några få tärningsslag.

Man ska liksom inte ändra på spelet för att man har svårt att hantera de strategier som krävs.