Nekromanti Bästa historiska setting för klassiskt äventyrande

[Leon]

Har alltid varit svag för rollspelande i historiska miljöer - men alla epoker är ju inte ideala för gäng av lycksökande äventyrare i samhällets marginal. Särskilt vad gäller en hel del klassiska historiska epoker, som kejsartidens Rom eller hundraåriga kriget, där det känns som att de har för stabila statsbildningar och för storskaliga konflikter för att uppmuntra till äventyrande. Medan andra, som de hellenistiska diadochi-rikena, Kinas Tre Kungadömena eller europeisk folkvandringstid känns mycket mer öppna för fritt äventyrande.

Vad tycker ni? Har jag bara dålig fantasi, eller finns det miljöer och epoker som passar bättre för klassiskt äventyrande? Och vilka är dessa isf?

 

[Svarte Faraonen]

Mexiko på det tidiga 1600-talet! Du har ett tämligen bräckligt kolonialvälde som ännu inte helt har lyckats sänka sina klor i landet och institutionalisera förtrycket så pass mycket som senare skedde. Rollpersoner kan vara från alla möjliga håll: spanjorer, urbefolkning, afrikaner*, japaner**, etc. Det finns piratverksamhet, konflikter mellan olika urbefolkningar, silvertransporter som kan försvinna, och en enormt varierad geografi som gör att du kan förlägga dina äventyr i en massa olika områden. Charles C. Manns 1493 rekommenderas som inspiration, liksom serieromanen Cimarronin där han också deltog.

*Vid den här tiden var de flesta afrikanska slavar fortfarande krigsfångar från krig mellan afrikanska stater, vilket innebar att de till större delen var krigare. Anledningen till att så många slavuppror lyckades var att de leddes av krigsveteraner med avsevärt större erfarenhet av strid i tropiska och subtropiska miljöer än sina förtryckare.

**Spanien nyttjade en hel del samurajer som legoknektar i Mexiko. När Tokugawa stängde gränserna blev de kvar.

 

[Dubbelyxa]

Just folkvandringstiden skulle vara särskilt lämpad tycker jag. De tidiga Bysantinska eller Sassanidiska rikenas gränsområden vore spännande, mycket politiska intriger och "barbarstammar" att förhålla sig till. Eller Antikens Grekland innan Peloponnesiska kriget. Eller sena bronsåldern runt Medelhavet.

Just det, Sengoku Jidai-perioden i Japan förstås.

 

[Minimoni]

Just folkvandringstiden skulle vara särskilt lämpad tycker jag. De tidiga Bysantinska eller Sassanidiska rikenas gränsområden vore spännande, mycket politiska intriger och "barbarstammar" att förhålla sig till. Eller Antikens Grekland innan Peloponnesiska kriget. Eller sena bronsåldern runt Medelhavet.

Just det, Sengoku Jidai-perioden i Japan förstås.

Kan inte hålla med mer! Folkvandringstid har allt, dels de mer ”civiliserade stabila stormakterna som Abbasid-kalifatet/Umayyad-kalifatet beroende på exakt när, Östrom etc men också en enorm mängd kukturer som bokstavligt talat vandrar hundratals mil. Det finns också en fin blandning av det olika europeiska kulturerna, kulturer med rötter på stäpperna och kanske ända till det som idag är Kina, Mellanöstern som kulturell stormakt och kunskapsbevarare samt det i rollspel sällan använda och därför exotiska Östrom.

 

[entomophobiac]

Givetvis är den bästa historiska epoken för några miljoner år sedan, när ödlemänniskor regerade jorden!

(Förlåt, men jag kan varmt rekommendera det här pappret, som är skälet att jag skrev det.)

 

[Mekanurg]

• Dieselepoken: I mitt spelgäng har vi haft många trevliga kampanjer under perioden 1919-45, med mycket turbulens och öppningar runt om i världen. Pulpäventyrare som flyger jorden runt, landsbygdspoliser i Vermont, brittiska underrättelseofficerare 1941-43, legosoldater i Kina 1924, osv.
• Folkvandringstid: Jag vill puffa för Vandalriket i Karthago med omnejd under 400-talet. En germansk överklass styr över ett romano-berbiskt folkflertal. Sjöburna rövartåg runt om i Medelhavet. Kejsaren i Konstatinopel intrigerar för att återinkorporera den förlorade provinsen i imperiet.

 

[Mogger]

Den korta period som vi kallar Vilda västern är väldigt väl lämpad för fritt äventyrande. Men jag tycker att man många gånger kan zooma in betydligt och då blir det relativt lätt att hitta fickor i nästan alla civilisationer där människor i marginalen har "äventyrat".

Det stora problemet är ju att avsaknaden av skatter är så påtagliga i vår värld. Grejen med äventyrande är ju att man ska kunna leva av det, så i vår värld kanske det egentligen handlar om pirater, legosoldater, tjuvar o.dyl. Den situation vi hade i ovan nämna Vilda västern var ju ganska unik och kort.

 

[Minimoni]

Den korta period som vi kallar Vilda västern är väldigt väl lämpad för fritt äventyrande. Men jag tycker att man många gånger kan zooma in betydligt och då blir det relativt lätt att hitta fickor i nästan alla civilisationer där människor i marginalen har "äventyrat".

Det stora problemet är ju att avsaknaden av skatter är så påtagliga i vår värld. Grejen med äventyrande är ju att man ska kunna leva av det, så i vår värld kanske det egentligen handlar om pirater, legosoldater, tjuvar o.dyl. Den situation vi hade i ovan nämna Vilda västern var ju ganska unik och kort.

När jag är SL i ett historiskt rollspel med en så liten tidsrymd som ”vilda västern” utgör, så har jag knep för att kampanjer skall kunna vara längre samt att det skall finnas en inre logik i världen att vara äventyrare. Jag bestämmer sonika ett årtal där tekniken inte kommer att utvecklas mer, på så sätt får jag en evig pirat-era eller en lika evig vilda västern-epok

 

[God45]

Direkt efter kriget mellan Vijayanagar riket och Bahmanisultanatet! Så 1366 eller 1367 börjar man och sedan kör man i ett par år där när allting är full post-apokalyps efter att två högkulturer försökt förinta varanda och hela varandras civilbefolkning.

Grejen där hans rådgivare får Muhammad Shah att sluta kriget eftersom han ”Bara svor att döda 100-tusen hinduer, inte allihop!” När han redan var uppe i typ 500-tusen döda är en sådan massivt apokalyptisk start på kampanjen att jag inte ens vet.

Så man spelar äventyrare/handlare som är inne för att ockra, plundra och etablera nya handelsvägar. Vilket var vad folk försökte göra på riktigt!

 

[Minimoni]

Direkt efter kriget mellan Vijayanagar riket och Bahmanisultanatet! Så 1366 eller 1367 börjar man och sedan kör man i ett par år där när allting är full post-apokalyps efter att två högkulturer försökt förinta varanda och hela varandras civilbefolkning.

Grejen där hans rådgivare får Muhammad Shah att sluta kriget eftersom han ”Bara svor att döda 100-tusen hinduer, inte allihop!” När han redan var uppe i typ 500-tusen döda är en sådan massivt apokalyptisk start på kampanjen att jag inte ens vet.

Så man spelar äventyrare/handlare som är inne för att ockra, plundra och etablera nya handelsvägar. Vilket var vad folk försökte göra på riktigt!

Älskar allt som har med Vijayanagara-imperiet att göra! Den indiska subkontinenten har enormt många spännande riken, tidsepoker och händelser som vi i väst i stort inte alls är informerade om.

 

[God45]

Älskar allt som har med Vijayanagara-imperiet att göra! Den indiska subkontinenten har enormt många spännande riken, tidsepoker och händelser som vi i väst i stort inte alls är informerade om.

Right! Jag har fortfarande för dålig koll på den här delen av världen men den är jättefylld med kulturer och historia som vi knappt får höra om i Väst. Indinen behandlas alltid som ett enda land och det är så synd.

 

[Minimoni]

Right! Jag har fortfarande för dålig koll på den här delen av världen men den är jättefylld med kulturer och historia som vi knappt får höra om i Väst. Indinen behandlas alltid som ett enda land och det är så synd.

Det här kommer låta fjantigt, men jag blev först riktigt intresserad av de många olika rikena på den indiska subkontinenten via Europa Universalis 2 som jag spelade när jag gick i gymnasiet eller runt den tiden. Efter det blev det att jag intresserade mig för Delhi-Sultanatet, Timuriderna, Mogulväldet och många andra islamska sultanat och statsbildningar. Med det följde sen att jag även fördjupade mig i de icke islamska rikena. Finns hur mycket som helst att upptäcka och det är som du säger, Indien är en enorm smältdegel av olika kulturer och folk med enormt många olika religioner och olika tolkningar av det vi kallar Hinduism. Jag personligen är just nu lite besatt av allt som har med Zoroastrianism att göra och det är grymt coolt att religionen fortfarande finns och tycks överleva i Indien.

 

[Cybot]

Conquistador och Ronin är bara två ord som egentligen betyder Murderhobo.

 

[Minimoni]

Conquistador och Ronin är bara två ord som egentligen betyder Murderhobo.

Skall man vara helt ärlig så är det nog extremt många historiska ord som egentligen bara betyder olika varianter av Murderhobo!

 

[God45]

Conquistador och Ronin är bara två ord som egentligen betyder Murderhobo.

Andra synonymer: Korsfarare, Lappfogde och Landsknechte.

 

[Minimoni]

Andra synonymer: Korsfarare, Lappfogde och Landsknechte.

Äventyrare kanske också passar in?

 

[God45]

Äventyrare kanske också passar in?

Jupp

 

[Bifur]

Många bra förslag här. Slänger ut några till:
- Religionskrigens epok under 1500-talet i Europa, nederländska frigörelsen m.m.
- De italienska stadsstaterna under renässansen och in på 1500-talet.
- Högmedeltid givetvis. Kanske en öppen dörr, men tex Sicilien under åren för den normandiska erövringen eller Mellanöstern runt perioden för det fatimidiska kalifatets fall, innan kungariket Jerusalem gått under.

 

[Minimoni]

Jag slänger in en av mina favoritepoker som dock överlappar med vad andra redan sagt. Spanien under Taifas-perioden. Det var tiden då de grepp som Islam haft över större delen av Iberiska-halvön sakta men säkert övergick i en mer kristen dominans. Men det var en lång period som kan sägas sträcka sig fram till 1492 då det sista av de islamiska fästen faller för de kristnas Reconquista. Det är en tid då krigare ena dagen kan strida för ett emirat och nästa dag strida för ett kristet grevskap eller furstendöme. Många kulturer finns representerade och många kulturer ger upphov till synkretism mellan islam och kristendom som jag finner intressanta.

Jag har faktiskt varit spelare i en kampanj ledd av en turkisk SL som utspelade sig under det Osmanska-väldets krig på Balkan och i synnerhet mot Vlad Tepez. Det var en intressant kampanj där vi som spelade var av sultanen utnämnda vampyrjägare. Det var många år sedan och det var rätt uppenbart att det fanns en hel del ”Turkisk patriotism” i den nämnda kampanjen och inget jag skulle vilja spela jämt, men som ett gästspel hos en grupp med en helt annan sammansättning och referensramar än mina egna så var det intressant.

 

[Dubbelyxa]

Kan inte hålla med mer! Folkvandringstid har allt, dels de mer ”civiliserade stabila stormakterna som Abbasid-kalifatet/Umayyad-kalifatet beroende på exakt när, Östrom etc men också en enorm mängd kukturer som bokstavligt talat vandrar hundratals mil.

Mellanöstern som kulturell stormakt och kunskapsbevarare samt det i rollspel sällan använda och därför exotiska Östrom.

Jag personligen är just nu lite besatt av allt som har med Zoroastrianism att göra och det är grymt coolt att religionen fortfarande finns och tycks överleva i Indien.

Jag har precist läst In the Shadow of the Sword av Tom Holland https://en.wikipedia.org/wiki/In_the_Shadow_of_the_Sword_(book) som behandlar just intersektionen mellan Östrom/Iran/Islamska riket omkring åren 300-800. Vare sig man tar till sig författarens slutsatser eller inte så tyckte jag den var spännande och fyllde i en epok som åtminstone för mig var något av en tom fläck på historiekartan. Kan rekommendera!