Nekromanti Bakgrundshistoria

[Renfield]

Hur mycket bedömer ni som tillräckligt mycket bakgrunshistoria för säg, en 35-årig karaktär? Storlek 10 datorskrift? Också, behövs en konkret personlighetsbeskrivning när man har en historia?

Jag brukar säga att ett A4 är absolut minimum för bakgrunden, lagom kanske två-tre, och att en personlighetsbeskrivning inte behövs om man har en täckande historia...

"He who conquers the past, commands the future.
He ho commands the future, conquers the past."

 

[Örnie_UBBT]

Jag tycker ärligt talat att det gått lite troll i den här vurmen för detaljerade karaktärsbakgrunder. Vad tjänar det t ex till att veta att rollpersonens favoriträtt på dagis var pannkakor med blåbärssylt? I många fall utmynnar spelares i och för sig välskrivna bakgrunder i platt intet när man spelar, eftersom bakgrunden då passande glöms bort i situationer där den borde ha spelat in.

Jag tycker i så fall att en välskriven, koncis bakgrunds- och perosnlighetsbeskrivning på max en till en och en halv A4 är att föredra framför en extremt detaljerad dag-för-dag-beskrivning av karaktärens 15 senaste levnadsår. Känslan sitter inte bara i detaljrikedomen utan också i förmågan till relevant urval och träffande, målande beskrivningar.

Som någon skriftställare sade: “Konsten att tråka ut är att säga allt.”

mvh
Örnie

 

[Sodivra]

Jag har alltid uppmuntrat spelarna till att skriva mycket, men efter att mycket har varit onödigt blaj, så har jag sagt till dom: Det spelar ingen roll hur mycket ni skriver, huvudsaken är att er rollperson känns MOTIVERAD. Resten spelar inte så stor roll.

Sedan får dom lägga till resten allteftersom. Om dom vill. Jag brukar skriva 1-2 A4.


/Jag är en jägare.
En jägare av kättare och nattens bestar.
Och jägare vilar aldrig!

 

[Ridijeck]

Själv anser jag att det hela beror på karaktären. Om 35-åringen bott på en gård hela sitt liv och det mest spännande han varit med om var när kon rymde för fyra år sedan borde knappt en sida räcka, men om han under sin livstid rest till Andromeda och tillbaka lär det behövas lite mer...

Som vissa andra redan sagt så är för mycket bakgrundshistoria mest jobbigt, och en till två sidor tycker jag räcker i de flesta fall. Personlighetsbeskrivning tycker jag faktiskt är bra, men den ska vara mycket kort och koncis.

Ridijeck
som ändå tycker att lagom är bäst

 

[Krille]

"Hur mycket bedömer ni som tillräckligt mycket bakgrunshistoria för säg, en 35-årig karaktär? Storlek 10 datorskrift?"

En halv till en sida, i punktform, som sammanfattning. Mer orkar inte en normal spelledare läsa. Allt som skrivs däröver är för eget bruk, och om spelledaren orkar läsa det så är det en positiv bonus.

"Också, behövs en konkret personlighetsbeskrivning när man har en historia?"

Varken eller behövs egentligen. Personligheten växer fram med tiden, och bakgrundshistorian blir också mer detaljerad med tiden. En grund är bra att ha, speciellt att väva intriger kring, men resten utvecklas.

Som ett exempel så har min nuvarande rollperson i Star Wars, lady Kalia Alexander, ca 1,5 A4 bakgrund och personlighet. En tredjedel av detta behandlar rollpersonens historia och personlighet, en tredjedel handlar om husets historia och politik, och en tredjedel handlar om släktingar och husfolk. Dessutom finns en kort sammanfattning i punktform. Spelledaren har i princip bara brytt sig om andra tredjedelen, delar av sista tredjedelen och punktlistan. Utöver det har vi båda utökat och modifierat bakgrunden allt eftersom.

Det har lett till rätt intressanta saker - bland annat har min rollperson råkat ut för ett antal lönnmordsförsök i sin bakgrund som jag aldrig skrev upp, jag har fått lärare som jag inte visste att jag hade, och framförallt har en stor del av utbildningen tagit plats på Coruscant, vilket jag inte hade någon aning om när kampanjen började.

- Krille
<A HREF="http://www.foxtail.nu" target="_new">http://www.foxtail.nu</A>

 

[Vindhand]

0

Jag brukar prata med spelaren om hans/hennes karaktär. Om det kommer fram något som är viktigt att komma ihåg kan man skriva ned det. Det viktiga, i mina ögon, är att hjälpa spelaren att få en känsla för sin karaktär och att ge spelledaren ett hum om vad det är en för filur. Att fylla x antal A4 sidor med text känns rätt oviktigt (t.o.m destruktivt)...

 

[Nightfang]

Jag tycker det beror helt på själv hur mycket man anser att man kan eller skall skriva, men mest beror det på vad SL orkar läsa.

Själv så hade jag en VtM lajv karaktär som jag hade stora planer för och han var lite speciell, så jag kom på värlsdens bästa bakgrunds historia som innehåll allt vesentligt om honom (som hans derangement och beast traits). Denna underbara historia skrev jag mer i en berättelse form på fem och en halv sida!
Vad som dock fick mig enormt besviken är att SL alldrig läste igenom min bakgrunds historia... sånt är skit surt!

Bakgrunds historians längd beror i stort sett enbart på SL.

/// Joacim

If you find you are falling into madness - dive

 

[Nightfang]

Jag tycker det beror helt på själv hur mycket man anser att man kan eller skall skriva, men mest beror det på vad SL orkar läsa.

Själv så hade jag en VtM lajv karaktär som jag hade stora planer för och han var lite speciell, så jag kom på värlsdens bästa bakgrunds historia som innehåll allt vesäntligt om honom (som hans derangement och beast traits). Denna underbara historia skrev jag mer i en berättelse form på fem och en halv sida!
Vad som dock fick mig enormt besviken är att SL alldrig läste igenom min bakgrunds historia... sånt är skit surt!

Bakgrunds historians längd beror i stort sett enbart på SL.

/// Joacim

If you find you are falling into madness - dive

 

[Björn_UBBT]

Jag tycker att det är upp till var och en hur mycket man ska skriva. Vissa personer är sämre på att skriva än andra så man får ta hänsyn till det.

"jag kom inte på någon bra signatur så jag skrev det här meningslösa meddelande istället"-Björn

 

[Johan K]

Visst är det viktigt med en bakrundshistoria, men inte så mycket som en hel A4. Det räcker ju med att ha lite stolpar på vad personen har gjort.

[color:red]Nemo saltat sobrius, nisi forte insanit !</font color=red>

 

[Toggrikk]

Re: 0

Så brukar det funka i vår grupp också. En del skrivs dock upp men det handlar om stolpar, inte A4sidor dataskrift.

Jag som SL skulle dock tycka att det skulle värka engagerat och att det skulle vara roligt om någon gav mig en bunt data skriva papper.

 

[Feuflux]

Jag har som princip...

...att låta RP:na skriva bakgrundshistoria (typ båda sidorna på ett A4 handskrivet) för att de ska visa att de tänkt igenom karaktären ordentligt. Men när jag har läst igenom deras alster en gång brukar det inte bli så mycket mer tittande i dem. Därför känns det onödigt att uppmuntra till alltför omfattande bakgrundshistorier. Men om du känner att de verkligen kommer att användas så är det bara att skriva på...

//[color:red]Feuflux</font color=red>
//[color:red]som tycker att annat är viktigare...</font color=red>

 

[Renfield]

Jag har komit fram till ungefär följande:

Att skriva upp stolpar för både SL och sin egna snabba överblick under rollspelets gång är nästan ett måste, såvida spelaren inte är ett geni.
Att skriva kanske ett A4 är en god start, dels för egen skull, dels för sL.
Utöver detta är det bra att dels skriva mer för sitt eget minnes skull, och dels om man har en SL som vill läsa, så för SLs.

Anledningen till att jag frågade var att det finns folk jag känner som säger att ett halvt A4 handskrift räcker, och två månader senare har de glömt hela karaktären...
Jag har en 36-årig rollfigur, också, som för närvarande har nästan 5 A4 datorskrift med bakgrund, varav jag inte tyckte att nåt annat än de fem mest grundläggande personlighetsdragen var nödvändigt att ha som personlighetsbeskrivning.

Men och andra sidan, jag som SL insisterar på att kuna lika mycket om RP som de skriver ner, och försöker få dem att skriva ner så mycket som möjligt utan att tvinga dem. Och allt de skriver läser jag, flera gånger, oavsett mängd. Jag tycker att SL borde göra det...

"He who conquers the past, commands the future.
He ho commands the future, conquers the past."

 

[Lord Samuel]

Jag skulle vilja säga att det inte behövs en skriven bakgrundshistoria. För mig räcker det oftast med att spelaren berättar den för SL. Inte heller en personlighetsbeskrivning behövs, då denna borde framgå av själva spelandet (det är väl det rollspel går ut på?). Detta kräver givetvis att SL har väldigt bra minne, och har man planerat att använda mycket "dåtida" händelser i sitt äventyr kan ju en skriven historia vara på sin plats, men oftast så tycker jag det räcker med om man berättar om den.

 

[Eleas]

"Hur mycket bedömer ni som tillräckligt mycket bakgrunshistoria för säg, en 35-årig karaktär? Storlek 10 datorskrift? Också, behövs en konkret personlighetsbeskrivning när man har en historia?

Jag brukar säga att ett A4 är absolut minimum för bakgrunden, lagom kanske två-tre, och att en personlighetsbeskrivning inte behövs om man har en täckande historia..."

Vad är en karaktärsbeskrivning om inte en manual för hur man iklär sig en annan person? Det är kvaliteten av beskrivningen som betyder något, IMO; längden är i stort sett irrelevant. Det finns egentligen större risk att beskrivningens längd hämmar spelaren. En av mina roligaste karaktärer någonsin hade följande karaktärsbeskrivning:


Namn: Cecilia Ann Hagen
Yrke: Journalist, frilansar för tidningen "No It Isn't!" i Miliwaukee.
Ålder: 21 år
Personlighet: Glad, smått flirtig, idealistisk hem-och-skola - flicka med skinn på näsan. Försöker hjälpa alla.
Utseende: Kort blont hår, blåaktiga ögon. Finlemmad och kort.
Övrigt: Rätt fattig, tränade gymnastik när hon var liten, äger en smutsig Ford och ett par kameror.

...och mer behövdes liksom inte.

--
Björn

"Klingon programs don't have parameters. They have arguments - and they ALWAYS win them!"
--Aron Kerkhof

 

[Eleas]

Re: 0

"Att fylla x antal A4 sidor med text känns rätt oviktigt (t.o.m destruktivt)..."

Håller med. Tänk på alla träd man mördar i onödan... *springer undan Vindhands naginata*

--
Björn

"This weapon is fire and forget. You fire it at the target, and you can then forget the poor schmo."
--Mig själv

 

[Rickard]

Vi skriver faktiskt inte bakgrundshistorier i spelgänget. Jag gör det ibland. Då brukar de ligga på en 4:dels A5, handskrift. Personlighet borde ligga på någonstans mellan ½-1 rad på ett A4.
Melissa Moonrider i Star Wars t.ex., hon har en karaktär som lyder "modemedveten, snäll mot små varelser, upptäcksresande, ogillar Butch (en RP)". Bakgrundshistorian tvingade vår SL oss att skriva och den vara bara hur våra RP:er träffades och sammanfördes. Den var på kanske 30-50 ord, skriven av undertecknad.

<EM>Inte heller en personlighetsbeskrivning behövs, då denna borde framgå av själva spelandet...</EM>
Personlighetsbeskrivning är det allra viktigaste. Särskilt om man inte spelat karaktären på ett tag, och sedan får den i sin hand, hur ska man då komma ihåg hur man spelade den. De roligaste karaktärerna jag spelat har haft två "vanliga" personlighetsdrag (ex. snål, dumdristig, hafsiga rörelser etc) och en unik personlighetsdrag (skrattar som en häst gnäggar, pussar korset innan strid, talar om sig själv i 3:e-person).

/[color:green]Han</font color=green> som, om idébrist, brukar ta ett karaktärsdrag från 2-3 karaktärer i olika böcker och sammanföra dem till en personlighet

 

[Vavva]

Att väcka skrivklåda

Jag instämmer i kören av röster: Hur mycket man skriver är inte så viktigt. Det är upp till var och en och dennes förmåga och/eller behov av en skriven bakgrund.

Själv tycker jag att det är så pass roligt att skriva bakgrunder att jag lyckligt skriver både fem och tio sidor. Det genomgående då är dock att jag skriver allt i novellform, så att min spelledare slipper sitta och plöja tio sidor fakta. En väl disponerad, komponerad text är inte speciellt jobbig att läsa för de flesta.

En av mina bakgrunder blev faktiskt en följetång i en tidning jag gav ut för några år sedan. Det var berättelsen om en ganska gravt störd borderlinekvinna som satt med en psykolog på Ungdomspsyket i Malmö och berättade om sitt liv. Det framkom aldrig om hon verkligen var Mage eller bara psykiskt sjuk. Min spelledare visste dock om att hon var en 54 årig Hollow One, trots sin 17-åriga uppenbarelse.

Nåja, kort sagt, skriv vad ni vill, skriv aldrig någonsin för att fylla upp sidutrymme och skriv aldrig om det känns tungt och tråkigt. Då blir det ändå inte bra.

Vavva - som älskar att frossa i karaktärer

 

[Krille]

Miljömedvetenhet

"Tänk på alla träd man mördar i onödan..."

Det finns en ypperlig fördel med att spela rollspel - alla träd som förvandlas till papper enbart för vår skull låser faktiskt in en massa kol från koldioxid-förloppet. Paradoxalt nog innebär ens stora bibliotek med rollspelsböcker som aldrig återvinns eller bryts ner att miljön blir bättre, i och med att det inte finns lika mycket kol och därmed inte heller lika mycket koldioxid i omlopp.

Var miljövän! Minska mängden koldioxid! Skaffa massor med böcker!

- Krille, djupt övertygad om att miljöfascister aldrig tänkt så långt
<A HREF="http://www.foxtail.nu" target="_new">http://www.foxtail.nu</A>

 

[Nightfang]

Re: Att väcka skrivklåda

Jag håller med fullständigt. Skriv det man tycker är nådvändigt inte för att fylla ut sidor.

Och en stor udelättelse för SL är om man inte skriver in fakta form, som år x gjorde jag det här, sen gjorde jag det här osv. En berättelse form är mycket enklare och definitivt lättare att läsa!

/// Joacim

If you find you are falling into madness - dive