Bakgrundskapandet

lupmet

Swordsman
Joined
19 Feb 2014
Messages
730
Location
Göborg
Hur ställer ni i tråden er till att en spelledare lägger sig i rollpersonernas bakgrunder?

Anledningen till frågan är att jag inför uppstarten av spel i T2K själv funderar på att addera bakgrundskrokar, eventuellt något element av mörka hemligheter som kan komma att påverka spelargruppens framfart samt npc’s från deras förflutna.
I min nuvarande EDD-kampanj fick jag reda på att en av rollpersonerna var ifrån Felicien och hade en äldre syster som stod rollpersonen nära men som lämnat familjen under upprörda ord. Jag frågade såklart om systern kanske tagit värvning som felicisk kapare och det gick spelaren med på. Jag gjorde sedan systern till en piratdrottning vars stora flotta hade slagit sig ihop med en viktig antagonist – som också visade sig vara en fiende till samma rollperson ifrån dennes studier vid magiakademin. Det ingick i premissen för kampanjen att skapa fiender och bundsförvanter till sin rollperson och spelaren hade namngivit sin fiende och beskrivit relationen och bakgrunden med 2-3 meningar. I skrivande stund vet inte rollpersonen av någondera lever efter att Zorakins flotta har bränt Montagor där de befann sig och en person sågs vara hängd ifrån rånocken på Zorakins regalskepp. Profetian säger att "En furstinna överblickar riket ifrån märsens nock".

Här anpassade jag två befintliga personer men det var i samarbete med spelaren och inom vad denne hade beskrivit, då tycker jag det är kul och skall uppmuntras. Att ta en spelarskapad person och göra om denne emot vad spelaren har beskrivit tycker jag inte är riktigt godkänt. Det handlar delvis om "kontraktet kring bordet" eller vad en skall kalla det. Jag tycker att en spelare skall få ha kontroll över det den skapar och på samma sätt som jag som spelare respekterar SLs äventyrskonstruktion (jag rånar inte omedelbart köpmannen när denne kommer in på värdshuset) respekterar jag som spelledare spelarens rollpersonskonstruktion.

Dessutom tror jag det blir roligare när spelaren rollspelar det där vi kom överens om i bakgrunden och känner ägandeskap över det än om det är något de bara får sig pådyvlat.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,520
Location
Göteborg
Jag har spelat med folk som knappt ens vet svaret på de två frågorna utan vill att "det skall formas under spelet" (vilket i min erfarenhet aldrig sker utan spelet blir ganska renodlat utilitaristiskt eftersom det inte finns några värdegrunder att förhålla sig till). Det jag menade ovan är att den som åtminstone har svaren på några sådana frågor har en fördel relativt tabula rasa och den som har en riktigt rik bakgrundsbeskrivning kanske inte ens behöver improvisera något utan kan ta något direkt ur beskrivningen. Det är inte alltid som fantasikranen flödar fritt.
Ah, okej, då har vi nog olika erfarenheter. Jag tycker att "Hitta på en anledning i till att din rollperson har erfarenhet av att göra X" är en trivialt enkel grej att göra, men jag är ju också ganska van vid att spela bananbeskrivnings-spel där sådant är typ den centrala mekaniken och man gör det tretti gånger på två timmar.

Jag tänker att en liknande mekanik istället kan användas just för att uppmuntra att bygga upp en bakgrund efter hand. Att spelaren måste hitta på något om sin bakgrund för att få tärningarna, och då har man etablerat något. Över tid vävs detta ihop till en konkret bakgrundshistoria för rollpersonen.

Tangentiellt och eventuellt intressant ämne för tråden: Jag tänker ju att en bakgrundshistoria, oavsett hur nedskriven och välpolerad den är, inte existerar eller är sann i spelet föränn den har interagerat med berättelsen och "etablerats". Att det är först när ditt förflutna kommer och hemsöker dig som du faktiskt har ett förflutet, och fram tills dess kan du när som helst ändra det, eftersom det ännu inte kommit i spel.
 

Zeedox

Hero
Joined
14 May 2021
Messages
1,281
Location
Stockholm
Jag tänker ju att en bakgrundshistoria, oavsett hur nedskriven och välpolerad den är, inte existerar eller är sann i spelet föränn den har interagerat med berättelsen och "etablerats". Att det är först när ditt förflutna kommer och hemsöker dig som du faktiskt har ett förflutet, och fram tills dess kan du när som helst ändra det, eftersom det ännu inte kommit i spel.
🎹 Fortsatt tangenterande: Jag tittar mycket på serien Columbo just nu, och det är otroligt hur inkonsekvent den serien även med sin etablerade bakgrund! Så med rätt sinnestillstånd kan man vara flexibel även den fakta som kommit med i spel!
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,520
Location
Göteborg
Spelar ni någon gång med "cut scenes" ... att spelarna får spela ut en tidigare händelse, eller att ni "spelar" eller får "återberättat" något som sker på en annan plats samtidigt som rollpersonerna gör något.
Ja, ofta, beroende på spel. Finns ju diverse spel som har mekaniker för det också. Men flashbackscener är en favorit, eller till och med flash forwards, där vi spelar ut en scen som inte hänt ännu.
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,151
Location
Rissne
Spelar ni någon gång med "cut scenes" ... att spelarna får spela ut en tidigare händelse, eller att ni "spelar" eller får "återberättat" något som sker på en annan plats samtidigt som rollpersonerna gör något.
Well, inte i tradspel. Men det är en mekanik i Evolutionens Barn! Där har man Bakgrunder, som kan ge bonustärningar i konflikter. Man kan göra det tre gånger per Bakgrund – första gången räcker det med att man nämner bakgrunden (och hur den relaterar till konflikten). Andra gånger måste man berätta lite mer. Tredje gången agerar man ut en flashback. Sedan är bakgrunden förbrukad, och man kan inte använda den fler gånger. (Reglerna är byggda för att simulera anime-tv-serier)

(EDIT: Men herregud, döm mig inte utifrån den där PDF:en. Jag skapade den 2009, och det var mitt första färdiga rollspel. En av alla projekt jag inte hinner med är att göra om Evolutionens Barn… Om inte annat för att kunna göra en bättre layout. och köpa nya bilder…)
 
Last edited:

Enstoeringen

Anonyma Psykonauter
Joined
12 Apr 2021
Messages
304
Tänker att det inte bör vara ett problem så länge alla är införstådd att det kan ske. Bog-no-no:s för mig är situationer där man förväntas känna med oetablerade nära kontakter eller att de man lär känna direkt används som medel för att utsätta rollpersoner för trauman.

Väl underbyggda trauman är helt okej, gärna efter ett eget val.
Det där är förstås helt rimligt när jag nu läser det; att låta skapandet av en karaktärs bakgrundshistoria ske i form av ett samtal mellan spelaren och SL där vissa krokar/spår kan etableras för att därefter spinnas vidare på tilltalar mig.

Framförallt så tror jag att detta gör spellederiet, för mig iallafall, långt mer kreativt (och på så vis mycket roligare).
 

Enstoeringen

Anonyma Psykonauter
Joined
12 Apr 2021
Messages
304
Jag tycker att allt som gör att spelare tvingas lämna bort kontrollen över sin rollperson till andra deltagare är bra. När spelare har total bestämmanderätt över sin egen rollperson och ingen annan får styra över den så blir det naturligt att man bryr sig mindre om de andras rollpersoner och spelet blir överhuvudtaget mindre kollaborativt. Det är inte nödvändigtvis ett problem, men det är sällan spelet blir sämre av att man tar ifrån spelarna kontrollen över deras rollpersoner. (y)
Det här var väldigt intressant och inspirerande.

Utifrån erfarenheter från den grupp jag lirar med nu (sporadiska träffar sedan ca 1,5 år tillbaka) och utifrån de jag spelade med förr (för sisådär 25 år sedan) så är våra erfarenheter av att bygga karaktärer rätt skilda. Jag minns mitt första spelmöte med den här gruppen där jag skrivit en backstory på två å ett halvt A4 och de andra hade lite lösa tankar kring sina karaktärer. Lite av en (spel)kulturkrock men det är ju bara att gilla läget, typ. Dock har ju deras karaktärer kunnat utveckla sina quirks och bakgrunder under spelets gång - där förklaringar till ageranden söks i samtal kring bordet - vilket varit väldigt roligt (om än en ny erfarenhet för mig).

Men det är ändå på grund av våra skilda erfarenheter i karaktärsbygget som jag nu, när jag ska spelleda, vill försöka styra in de andra i mitt sätt att tänka kring det här. Framförallt då jag kommer presentera förutsättningarna för var de befinner sig i början av spelandet och därefter låta improvisation och slumpen föra dem mot den story arch jag har planerat ska utspela sig oavsett vilka val de gör in game.

Till exempel så kommer skeenden i spelvärlden - i detta fall Östergötland under sovjetisk ockupation - att snurra på oavsett om gruppen söker sig mot stormens öga eller väljer att utforska periferin, typ. I och med detta sätt att försöka bedriva ett aktivt världsbygge parallellt med spelarnas egna karaktärsval så kan jag kanske behöva tvinga fram ställningstaganden/konflikter/skeenden som knyter ihop säcken på något sätt ändå.

Jag gillar verkligen det du skriver om att ge upp kontrollen kring karaktärerna. Framförallt för att då kunna skapa djup i berättelsen som utspelar sig på en (till synes) platt spelplan (T2K). Att istället låta gruppen göra detta genom att tillsammans skapa/diskutera sig fram i karaktärsskapandet tror jag att jag ska ta fasta på.
 

Enstoeringen

Anonyma Psykonauter
Joined
12 Apr 2021
Messages
304
Spelar ni någon gång med "cut scenes" ... att spelarna får spela ut en tidigare händelse, eller att ni "spelar" eller får "återberättat" något som sker på en annan plats samtidigt som rollpersonerna gör något.
Det här har jag faktiskt aldrig testat men kommer definitivt att ta fasta på.

Att utifrån det som kommer fram i karaktärsskapandet sedan skapa cut scenes (i mitt fall främst tillbakablickar till skeenden/val som kan/kommer påverka gruppens resa utifrån hur en sådan scen låter sig utvecklas). Känns som att det skulle kunna vara ett väldigt effektivt sätt att etablera spelarnas karaktärer i världen.
 

lupmet

Swordsman
Joined
19 Feb 2014
Messages
730
Location
Göborg
Spelar ni någon gång med "cut scenes" ... att spelarna får spela ut en tidigare händelse, eller att ni "spelar" eller får "återberättat" något som sker på en annan plats samtidigt som rollpersonerna gör något.
I den Chivalry and Sorcery-kampanj som jag planerar har jag tänkt lägga in ett föräventyr som utspelas ett par år före kampanjen för hur de träffades men även ibland spela ett fåtal scener där de spelar SLP:er och upplever andra delar av skeendet och som spelare får inblick vad som händer – t.ex. omständigheterna kring när den där adelsmannen föll av hästen och avled.

I nuvarande Exalted-kampanj hamnade vi i en form av en drömsekvens där vi tog form av personer i hovet kring ett par viktiga SLP:er och fick inblick i vad det var som hände för fem år sedan och som var kampanjens upprinnelse.
 
Top