MattiasLejbrink
Swordsman
Bloggat: En lömsk arabisk köpman och en förförisk prästinna bäddar för exotisk och spännande fantasy! Eller kanske inte.
Till blogginlägget
Till blogginlägget
De antyde det där i alla fall. Jag läste aldrig andra boken så det kanske är annorlunda där.God45 > Så otroheten behövs alltså som en ingrediens i besvärjelsen som frammanar skuggan? Hmmm....
Jag skulle till och med hävda att häxgrejen är värreDu har en poäng, men i vilket fall är makt och kvinnlig sexualitet ihopmixat till en enda röra här
Om Stannis och Melisandre har sex i andra boken så händer det off-screen för det är inget de någonsin tar upp (mer än att hon föder skuggvarelsen så med lite fantasi kan man tolka det så).God45 said:De antyde det där i alla fall. Jag läste aldrig andra boken så det kanske är annorlunda där.
Okej, intressant. I serien kändes det för mig som att hela poängen med sexet var att få fram skuggdemonen och Stannis var inte riktigt med på det förs eftersom han fortfarande är gift.Übereil said:Om Stannis och Melisandre har sex i andra boken så händer det off-screen för det är inget de någonsin tar upp (mer än att hon föder skuggvarelsen så med lite fantasi kan man tolka det så).God45 said:De antyde det där i alla fall. Jag läste aldrig andra boken så det kanske är annorlunda där.
Übereil
I serien är det rejält tillporrat. Dom kör den klassiska svepa-bort-pjäserna-på-spelplanen på Stannis strategibord.Übereil said:Om Stannis och Melisandre har sex i andra boken så händer det off-screen för det är inget de någonsin tar upp (mer än att hon föder skuggvarelsen så med lite fantasi kan man tolka det så).God45 said:De antyde det där i alla fall. Jag läste aldrig andra boken så det kanske är annorlunda där.
Übereil
Jag diggar verkligen Stannis, hoppas det blir mer från familjen Baratheon nästa säsongI serien är det rejält tillporrat. Dom kör den klassiska svepa-bort-pjäserna-på-spelplanen på Stannis strategibord.
Som en detalj tycker jag att Stannis är konsekvent skildrad i det att han är extremt principfast. Hans största problem med att ha sex med Melisandre verkade vara att han lovat en annan person att vara trogen :/
Jo - i och med att TV är ett mer visuellt medium än böcker så funkar tillporrade scener betydligt bättre i serien. Tror det är halva motivationen till scenen, faktiskt (att den utvecklar vad som händer i boken utan att bryta mot något är den andra).MattiasLejbrink said:I serien är det rejält tillporrat.
Så är det... I korta verk är det svårt att vara nyskapande och man är mer beroende av arketyperna. I mer omfattande verk har man dock chansen att skapa något eget, unikt. Ofta kan det ju vara en mix av andra arketyper, men ändåArfert said:Jag hajar inte.. är inte allt på TV/bio mer eller mindre klichéer? I synnerhet i genre-filmer.
Trodde nån något annat?
OK, det kanske inte vimlar av basaarer som ser ut som på film, men å andra sidan ser varken London, Paris, alperna, italien, tyskland, etc etc ut som på film heller. Undantag NY, den stan ser faktiskt ut så på riktigt..
Poängen med det hela var iofs att om klichéerna används väldigt ofta så fäster de sig i våra medvetanden i form av fördomar... Vi påverkas av de vi läser, så att säga. Det enskilda verket är därför inte det intressanta.Rymdhamster said:Ibland är det ju klichen man _vill_ ha. Jag gillar exempelvis lömska araber på bazarer och känslan som förmedlas. Ibland passar feme fatalen in. Att kritisera en kliché bara för att det är en kliché är lika fånigt som att vägra använda en kliché bara för att det är en kliché.
Ja, film och TV-serier är väldigt "bra" på att föra fram klichéer och fördomar. Det är inte nödvändigtvis ett problem om man bara ser till varje individuellt verk, men som struktur tycker jag nog att det är det; vi förstår världen genom den kultur vi konsumerar, och om all kultur vi konsumerar som utspelar sig i mellanöstern porträtterar de som bor där i ett visst ljus finns god risk att vi tror att de som bor där också faktiskt är sådana. Homogent, dessutom.Arfert said:Jag hajar inte.. är inte allt på TV/bio mer eller mindre klichéer? I synnerhet i genre-filmer.
Jag skulle å andra sidan säga att det i alla högsta grad är relevant. Att undvika och kritisera klichéer bara för att de är klichéer är att göra sig själv en björntjänst.krank said:Jag kan hålla med om att klichéerna ibland passar. Det är dock inte det minsta relevant.