Nekromanti Basera allt på bakgrunden?

[Ghorgareth]

Kan man basera en hel karaktärsgenerering på att göra en bakgrund. Börja en karaktär med orden. En mörk natt i vinterns första vecka födddes Atea... och sedan rabbla vidare och utveckla en karaktärsplan utefter tiden. För att försöka komma på vad som vore mest intressant för denna karaktär att vara. Detta istället för att sätta sig med ett papper och säga. Nu vill jag vara tjuv? Tanken vore i så fall att man får en "verklighetstrogen" rollperson. Jag har provat den genereringen två gånger med olika karaktärer till olika speltyper. Jag tycker att det funkar men är det så att det alltid är tillämpbart?

 

[Krille]

"Kan man basera en hel karaktärsgenerering på att göra en bakgrund."

Ja. Konceptet är mer eller mindre inkorporerat i Västmark 3 och Skymningshem, enligt en mall ärligt snodd från Babylon Project. Allt eftersom bakgrundens skrivs så trillar färdigheter och egenskaper in, och slutligen sätts värden på dem.

Jag säger inte att idén funkar i alla rollspel eller alla miljöer, men i Babylon Project, Västmark och Skymningshem funkar det finfint.

 

[Ghorgareth]

Jag tror

att det är det roligast konceptet att använda om man vill ha en utvecklad och intressant karaktär.

 

[Man Mountainman]

man kan ha ett system för rollpersonsgenerering som förutsätter att rollpersonerna utvecklar en bakgrund och sedan skapar sin rollperson utefter denna. Det kommer dock fortfarande att gå att tillämpa reglerna utan att samtidigt utveckla en bakgrund, och bakgrundsutvecklingen blir sålunda inte något annat än en möjlighet, precis som den är i de flesta system.

Man kan även göra som vissa regelutvecklare valt att göra i spel såsom Mutant Chronicles och NeoTech och låta spelaren utveckla rollpersonens bakgrund simultant med dess speldata genom regelmässiga val. Problemen är tvåfaldiga: a) ett sådant system kan inte vara oändligt komplext, och kommer sålunda att erbjuda en begränsad detaljrikedom och variation hos de bakgrunder det förmår producera, och b) systemet kommer att vilja att några saker avgörs med slumpens hjälp, vilket är en nackdel för spelare som vill utveckla sina rollpersonerns bakgrunder in i minsta detalj.

Det funkar alltså att knyta bakgrund och speldata närmare till varandra vid rollpersonsgenereringen, men du kommer inte att få något verktyg med vilket du kan tvinga spelarna att skapa rollpersoner.

 

[Ghorgareth]

SLs ansvar

Du skrev

"Det funkar alltså att knyta bakgrund och speldata närmare till varandra vid rollpersonsgenereringen, men du kommer inte att få något verktyg med vilket du kan tvinga spelarna att skapa rollpersoner. "

Jag håller med dig. Utan ett system så står man i blindo, men har man ett karaktärsgenererings system. Typ säg Vampire. Så kan man ändå uppskatta vissa värden. SL: "Hmm du jobbade i något år med att tillverka vävda mattor... så du borde ha minst en dot i Craft." Verkar teorin hållbar?

Jag håller helt och hållet med dig om Neotech och vill även tillägga att systemet är ok för de första tre karaktärerna, men sedan upprepar det sig på något underligt vis. Jag har gjort en företagsman och en fotomodellsbimbo samt en gangster, trots att de så olika så har man senare tagit charmen från de flesta andra yrkena. Man har haft alla händelser mm. Som du skrev, "ett sådant system kan inte vara oändligt komplext".

 

[ripperdoc]

Problemen är tvåfaldiga...

Du säger att det är ett problem att systemen inte är oändligt komplexa. Nämn det system som faktiskt är oändligt komplext! På sin höjd vore det att isf skapa sin karaktär genom att skriva all bakgrund rakt av, men det är ingen motiverande metod för spelarna, samt att det finns en mängd andra nackdelar. Neotechs och Mutan Chronicles system är IMHO ett mycket bra sätt att utan att göra systemen för komplexa kunna skapa mycket mer levande karaktärer, på ett mycket mer roligare (och interaktivt) sätt dessutom.

Du säger också att det är en nackdel att slumpen avgör. Det är ju här spelledaren går in. Det är mycket sällan de olika tärningskasten faktiskt innebär slumpta, eftersom spelledaren i samråd med spelaren kan gå med på att slå om resultat, eller bara inspireras av dem.

/RipperDoc - filar på rollpersonsgenereringssystemet som liknar solorollspel

 

[Man Mountainman]

Re: SLs ansvar

Verkar teorin hållbar?

Det är klart, men det hela urartar ju i friform, om vilket man kan ha olika åsikter .

 

[Man Mountainman]

På sin höjd vore det att isf skapa sin karaktär genom att skriva all bakgrund rakt av, men det är ingen motiverande metod för spelarna

Ah.. men här är dilemmat. För den spelledare som faktiskt vill att spelarna skriver sina egna bakgrundshistorier, så är N2/MC-lösningen ingen ersättning. Spelledaren letar ju inte efter det roligaste sättet att skapa en rollperson, utan efter det som bäst lever upp till hans mål, nämligen att få så komplexa bakgrundshistorier som möjligt presenterade.

Jag säger inte att N2 och Mutant C har dåliga lösningar. Jag har själv anammat systemet i mitt rollspel. Däremot funkar den max till att skapa en stomme och ge lite inspiration, den skriver inga bakgrundshistorier av sig själv.

 

[Vindhand]

På sin höjd vore det att isf skapa sin karaktär genom att skriva all bakgrund rakt av, men det är ingen motiverande metod för spelarna,

Det är nog mycket en smaksak. Jag har spelat i många år i många olika spelgrupper där folk hittat på sin bakgrund i fritt samråd med spelledaren. De som haft motivationsbrist skulle nog inte varit särskilt motiverade av en framslagen bakgrund heller.
Hellre en icke-existerande bakgrund (för att spelaren inte bryr sig) än en komplex och utförlig bakgrund som totalt ignoreras (för att spelaren, återigen, inte bryr sig). I det tidigare fallet har man i.a.f. inte slösat energi på det.

Personligen är jag mycket mer motiverad när karaktären är något jag skapar mest själv än när jag måste slåss med slumpresultat och försöka övertala SL att händelse Y inte passar in.

Min första Eon-karaktär var (av mig) tänkt att vara en ung småbrottsling som kämpade för sin överlevnad genom att ta av sådana som hade "mer än de förtjänade".
Många tabeller senare hade jag en stor familj, ägde halva byn, var uppradad för ett ännu större arv och hade säckar med pengar och ett kongelerat filament jag inte hade någon användning av.

samt att det finns en mängd andra nackdelar.

Vill du utveckla det litet?

 

[Sabelkatten]

Det har väl mest att göra med regelsystemet?

Om det finns slumptabeller (som t.ex. i Neotech) så slår man fram allting, eller så kan man ju välja varje resultat (om SL tillåter det).

I mer klassiska spel som DoD är uppväxten ointressant - alla spelvärden är baserade på vad du gjort som vuxen.

I ett helt poängbaserat system så bestämmer man värdena efter vad man tycker man ska ha, och då är "uppväxten bestämmer" helt enkelt ett sätt att bestämma sig.

/Henrik

 

[Ghorgareth]

Det är det som är problemet

Jag anser att det måste vara roligare att bygga upp en karaktär, kanske i viss mån genom att i förväg veta vad det skall vara för en. Men slumpandet i såväl EON som Neotech är omotiverat underligt. Karaktären som var så kul från början, börjar bli för mäktig eller liknande. Självklart kan man ju välja bland alternativen redan från början. Men då försvinner ju poängen med tabellen helt. Den är med andra ord helt onödig.

 

[Ghorgareth]

Fråga

Vad, exakt är det som är mer negativt med friform än andra spelformer? Har spelledaren ett papper med nuffror på, ett hyfsat ok regelsystem som spelarna är överäns om, samt ett dussin tärningar, så förstår jag inte hur man kan räkna detta som något negativt.

 

[Vindhand]

Re: Det är det som är problemet

Jag anser att det måste vara roligare att bygga upp en karaktär, kanske i viss mån genom att i förväg veta vad det skall vara för en. Men slumpandet i såväl EON som Neotech är omotiverat underligt. Karaktären som var så kul från början, börjar bli för mäktig eller liknande. Självklart kan man ju välja bland alternativen redan från början. Men då försvinner ju poängen med tabellen helt. Den är med andra ord helt onödig.

Mjo, den blir bara användbar som inspirationshjälpmedel och eftersom det inte är dess primära syfte så är den inte perfekt för det. Vad är det för inspirationsskillnad mellan ett 1000 och 10000 valutaenheters arv t.ex?

Jag skulle hellre se något mer fritt inspirationshjälpmedel. kanske en mängd kort eller liknande med en liten teckning eller något enkelt påstående som spelaren kan få försöka arbeta in i sin historia.

På ett kort skulle det kunna stå t.ex: "Farfars käpp".
Det skulle kunna tolkas som en symbol för hans ställning inom den kungliga flottan och hur man ärvt hans känsla för heder och lojalitet.
Det skulle kunna vara ett föremål man ärvt som är ens sista minne från ens familj man fick med sig när man deporterades.
Farfar kanske slog en med käppen. Detta och annan hård uppfostran har gjort en till den person man är idag.
Farfar kanske spenderade sina sista pengar på att köpa den dyra guldinlagda käppen som en present åt en kär vän. En givmildhet han aldrig fick återgäldad.
o.s.v.. Får man inga idéer slänger man tillbaka kortet i högen.

 

[Ghorgareth]

Många kort

Det blir många kort, men jag anser att din idée är god. skall fundera en del på det...

 

[Twooshort]

Min första Eon-karaktär var (av mig) tänkt att vara en ung småbrottsling som kämpade för sin överlevnad genom att ta av sådana som hade "mer än de förtjänade".
Många tabeller senare hade jag en stor familj, ägde halva byn, var uppradad för ett ännu större arv och hade säckar med pengar och ett kongelerat filament jag inte hade någon användning av.

Påminner mig mycket om min första Neotech2 RP. Tanken var en någorlunda ung australiensisk surfare, som mest hade planerat att fortsätta med sin bekymmerslösa livstil, i alla fall tills SL kommer och stökar till det.
Vad jag fick var en 45-årig ex-jägarsoldat med två herderutsmärkelser, ex-polis åtalad upprepade gånger för polisbrutalitet och senare dömd för mutbrott. Väl i fängelse började RP spela tuba samt styrketräna, men blev inte antastad i duschen tack och lov, innan han slutligen kom ut. När han slutligen kom ut i det fria blev han diskare på ett ställe en annan RP ägde.
Från 20-årig beach boy, till 45-årig ärrad bitter gammal grym gubbe. Spelades en gång sedan slumpade jag fram ny karaktär.

Nä, slumpa fram bakgrund är visserligen mycket roligt, men det är lite för okontrollerbart. Personligen brukar jag komma på ett koncept, slänga ut lite poäng, tänka igenom konceptet igen, slänga ut lite poäng för att göra RPn "verkligare" och sedan avsluta med lite karaktärsdanande nackdelar, som kanske vägs upp med någon fördel jag redan tagit, eller genom att jag höjer studietids-relaterade färdigheter om sådana finnes.
För tre år sedan hamnade alla extrapoäng och alla andra poäng också för den delen mest på stridsfärdigheter eller magi o dyl. Jag är en bättre människa nu.

 

[Vindhand]

Från 20-årig beach boy, till 45-årig ärrad bitter gammal grym gubbe.

Ouch!
Jag gissar att du fick samma förvirrade känsla av "vad körde över mig?" som jag fick

Nä, slumpa fram bakgrund är visserligen mycket roligt, men det är lite för okontrollerbart. Personligen brukar jag komma på ett koncept, slänga ut lite poäng, tänka igenom konceptet igen, slänga ut lite poäng för att göra RPn "verkligare" och sedan avsluta med lite karaktärsdanande nackdelar, som kanske vägs upp med någon fördel jag redan tagit, eller genom att jag höjer studietids-relaterade färdigheter om sådana finnes.

Känner igen det där... Mina trevligaste karaktärer har jag byggt helt på "fri hand" på det viset. Med bara litet ledning från SL om vilken nivå ungefär spelet ligger på.

Bakgrundsslumpning funkar egentligen bara om man är helt utan idéer till sin karaktär. Annars kommer det bli konflikter.

 

[Ghorgareth]

Skapat

Jag har försökt skapa ett spel där det mesta beror på vad spelaren nämnt som viktiga delar i sin bakgrund. Det går att köpa till sig egenskaper, men de styrs mycket av familjens agerande. Det blev väldigt mycket text och tungläst för SL, kanske lite kul ändå. (har tre fyra sidor än så länge med troliga variabler...)

 

[Twooshort]

Mina trevligaste karaktärer har jag byggt helt på "fri hand" på det viset.

Mmm, fritt är bevisligen trevligt. Men "fri hand" har ibland en väldigt mycket friare innebörd än vad min förra kommentar antydde till, som t.ex. detta exempel i hur jag tidligare har skapat karaktärer:
Mina tre senaste favoritkaraktärer (endast en av dem lever fortfarande ) hade egentligen inte en bakgrundshistoria förrän efter fjärde eller femte speltillfället. Vid det laget hade karaktären agerat och/eller svarat på så många olika situationer och frågor att jag hade en halv bakgrund bara genom det jag improvisativt slängt ur mig när någon fört familj och dylikt på tal.
Om inte annat har jag lärt mig att komma ihåg småsaker som sagts mycket tydligare efter sådana karaktärsutvecklingar.

 

[Ghorgareth]

Det är ett sätt, men då har karaktären ingen form från början, utan halvägs in. Det skadar ju inte om man har koll på vad man gör redan från början. Vet varför man gör saker, och så vidare.

 

[Twooshort]

Hmm, ja. Kanske bör förtydligas att det är enligt mig omöjligt att ha en färdigskapad karaktär i sin hand som inte har en aning om vad den gör, varför den gör det och ungefär under vilka omständigheter den började göra det. Detta förutsätter givetvis att man själv skapat karaktären, annars har jag givetvis fel.
Med bakgrund åsyftade jag personligare saker som familj, läromästare, livsvändande händelser etc. Som t.ex. varför karaktären började äventyra överhuvudtaget. Mycket viktig fråga. Även om den viktigaste frågan egentligen fortfarande är: Vad vill du uppnå/uppleva med din karaktär?