Jag har titta på trailern till Iron Sky och skrivit ett inlägg om referenser till vår värld vilket föranleder detta inlägg. Är det här tilltalande (+1) eller icke (-1). Är det mer tilltalande med klassiskt ont/gott upplägg (Sagan om ringen/Star wars) eller är det här en skön (indie)twist som känns lite fräsch för ett tradspel?
Premiss: Nazi möter scifi och fantasy.
Grovt synopsis:1945 håller Tyskland på att förlora kriget. I ren desperation bygger man om V2 raketerna och skiter i att de ska kunna spränga jävul - istället ska de bli extremt tåliga för kyla samt att man byter deras atomstridsspetsar mot evigt snurrade kopparskivor med inspelningar från det tredje rikets storhetstid. Anledningen? Att låta det tredje riket fortsätta existera på andra planeter.
Hitlers order är tydlig. I och med hans djupoa tro inför det ockulta och hans bild av världen och universum är hans övertygelse att hans värld kan och ska fortsätta leva utanför det sönderfallande depraverade underlägsna jordelivet.
Sagt och gjort! Raketerna skickas upp och en av dem når en galax långt borta. Den landar i en mörk och rätt ödslig fantasyvärld. Världen innebos av vanligt folk av människotyp och magiker som i vissa delar försätter folken i schack och i andra delar lever sida vid sida med dem. Krig bryter då och då ut lite som på vår egen jord men i en annan tid.
Ett särskilt magikergille som förskjutits och lever utstötta i en ganska tuff miljö råkar bli de som stöter på raketresterna. De lyckas dechiffrera den märkliga mekaniken och snabbt förädla sin värld som är fylld med odjur, monster och varelser till något som blir en mix av deras fantasytid och 40-tal. Genom att förädla raketens teknologi så börjar de frammana och skapa egna teknologier för att ta sig ut i rymden mot de planeter de skådat i sin fjärrvisioner. Hela denna utveckling som sker på mycket kort tid, gör de helt berusade av maktfullkomlighet. De kommer inta världarna i galaxen och världarna där ute som levt utan kunskap om dessa magiker måste nu inse den nya verkligheten och försvara sig. Dessa världar har vitt skilda teknologier och tvingas samarbeta på gott och ont. De har liten eller ingen kunskap om varandras existens. Luftskepp möter pansarkryssare (Tyskland går in i Polen någon?) Snart har vi en sammanflätad union som kan liknas vid en Star Wars värld med kraftiga fantasyinslag eller Fading suns miljö. Men ju djupare de onda tränger in i galaxen desto längre tid tar det och desto mer välorganiserat blir motståndet.
Ondingarna består av orchliknande patrask blandat med människor och de senare har trängt djupt in i galaxen där de mött hårt motstånd och där vissa börjar tvivla på kriget. Krigarraserna (de orchliknande) styr dock med järnhand fast beslutna att slå ut galaxen. Ondingarnas uniformer, språket, livsåskådningen och teknologin liknar den från nazitiden. Hitler och hans åskådning finns i bakgrunden men de sitter inte och tillber en död gubbe från en fjärran galax utan skapar sin egen Hitler så klart. De andra världarnas är vitt skilda från starwars gubbar till klassisk fantasy.
Vi skulle utan tvekan kunna koppla loss naziursprunget och få en klassisk ond/god grej. Frågan är om det är roligare med ond mot gott utan den jordiska "referenskopplingen" eller om det här ger en speciell touch till världen. Och gör man den här världen - hur tydlig ska referenserna till tredje riket vara? Har vi till och med bdm kårer (den kvinnliga motsvarigheten till Hitler Jugend) eller är det att gå för långt? Ska man bara behålla grunderna för att inte falla i fällan att vi helt plötsligt spelar Operation Fallen Rich (typ?).
Premiss: Nazi möter scifi och fantasy.
Grovt synopsis:1945 håller Tyskland på att förlora kriget. I ren desperation bygger man om V2 raketerna och skiter i att de ska kunna spränga jävul - istället ska de bli extremt tåliga för kyla samt att man byter deras atomstridsspetsar mot evigt snurrade kopparskivor med inspelningar från det tredje rikets storhetstid. Anledningen? Att låta det tredje riket fortsätta existera på andra planeter.
Hitlers order är tydlig. I och med hans djupoa tro inför det ockulta och hans bild av världen och universum är hans övertygelse att hans värld kan och ska fortsätta leva utanför det sönderfallande depraverade underlägsna jordelivet.
Sagt och gjort! Raketerna skickas upp och en av dem når en galax långt borta. Den landar i en mörk och rätt ödslig fantasyvärld. Världen innebos av vanligt folk av människotyp och magiker som i vissa delar försätter folken i schack och i andra delar lever sida vid sida med dem. Krig bryter då och då ut lite som på vår egen jord men i en annan tid.
Ett särskilt magikergille som förskjutits och lever utstötta i en ganska tuff miljö råkar bli de som stöter på raketresterna. De lyckas dechiffrera den märkliga mekaniken och snabbt förädla sin värld som är fylld med odjur, monster och varelser till något som blir en mix av deras fantasytid och 40-tal. Genom att förädla raketens teknologi så börjar de frammana och skapa egna teknologier för att ta sig ut i rymden mot de planeter de skådat i sin fjärrvisioner. Hela denna utveckling som sker på mycket kort tid, gör de helt berusade av maktfullkomlighet. De kommer inta världarna i galaxen och världarna där ute som levt utan kunskap om dessa magiker måste nu inse den nya verkligheten och försvara sig. Dessa världar har vitt skilda teknologier och tvingas samarbeta på gott och ont. De har liten eller ingen kunskap om varandras existens. Luftskepp möter pansarkryssare (Tyskland går in i Polen någon?) Snart har vi en sammanflätad union som kan liknas vid en Star Wars värld med kraftiga fantasyinslag eller Fading suns miljö. Men ju djupare de onda tränger in i galaxen desto längre tid tar det och desto mer välorganiserat blir motståndet.
Ondingarna består av orchliknande patrask blandat med människor och de senare har trängt djupt in i galaxen där de mött hårt motstånd och där vissa börjar tvivla på kriget. Krigarraserna (de orchliknande) styr dock med järnhand fast beslutna att slå ut galaxen. Ondingarnas uniformer, språket, livsåskådningen och teknologin liknar den från nazitiden. Hitler och hans åskådning finns i bakgrunden men de sitter inte och tillber en död gubbe från en fjärran galax utan skapar sin egen Hitler så klart. De andra världarnas är vitt skilda från starwars gubbar till klassisk fantasy.
Vi skulle utan tvekan kunna koppla loss naziursprunget och få en klassisk ond/god grej. Frågan är om det är roligare med ond mot gott utan den jordiska "referenskopplingen" eller om det här ger en speciell touch till världen. Och gör man den här världen - hur tydlig ska referenserna till tredje riket vara? Har vi till och med bdm kårer (den kvinnliga motsvarigheten till Hitler Jugend) eller är det att gå för långt? Ska man bara behålla grunderna för att inte falla i fällan att vi helt plötsligt spelar Operation Fallen Rich (typ?).
