w176
Förlorad dotter
Vi borde ta en vända och bekräfta vad vi som är kvar betyder för varandra också. Eller vad forumet i sin helhet betyder för oss. Tycker jag. Vi kan också behöva höra det.
Så lovebombing dags.
Så lovebombing dags.
Nekromanti Bekräfta vi som är kvar
- Thread starter w176
- Start date
solvebring
Superhero
Fint initiativ. Speciellt eftersom denna sorgliga händelse fått mig att inse en hel del, om livet i sig, människorna runtomkring mig och om mig själv.
Jag vill tacka samtliga här inne för en fin gemenskap. Den betyder mycket för mig. Synd bara att det skulle behöva ske så hemska och tragiska händelser för att jag verkligen skulle tänka över det. Önskar att det inte vore så. Rollspel.nu är så klart en plats där jag kan föda och utveckla min främsta hobby, men det är också den platsen där jag alltid har en plats, hur mitt privatliv än ser ut. Är jag ledsen eller glad, bortglömd eller efterlyst... Så spelar det ingen roll här, för här är jag "solvebring" och här kan jag logga in när bäst sjutton jag vill.
Rollspel.nu har dessutom varit en del av min personliga utveckling och bildning. Som vi alla vet är rollspel en bildande hobby. Man kan lära sig mycket på den, alltifrån att berika ordförrådet till att räkna ut sannolikhet, till medeltida kläder till amatörskådespel, och allt vad som nu tänkas kan. Och, om jag tänker efter, så är det ju faktiskt er, ni - allesammans - som jag har att tacka för de kunskaperna. Mina kunskaper i och kring min hobby har ju växt under alla de här åren tack vare er. Jag minns när jag började hänga här. En självupptagen pladderjocke som spelade Drakar & Demoner men inte fattade så mycket mer om något annat. Men för varje dag som går gör man ju också en personlig resa. Naturligtvis är ni med på den liksom alla och allt annat i mitt liv är. Rollspel.nu har till exempel lärt mig att bli mer tolerant, eftertänksam och i allmänhet en mer social och soft person. Ni berikar mig som person och som en social del av något större.
Jag vet - eller tror hårt i alla fall - att många här faktiskt har lite svårt för mig. Inte minst för min vidriga ovana att aldrig kunna vara tyst. Jag fyller snabbt Småpraten med för många meddelanden, jag skriver massor med meningslösa, korkade inlägg där jag bevisligen inte tänkt efter så hårt. Jag är med andra ord absolut ingen Rising. Ja, jag skrev att ni gjort mig mer eftertänksam och tolerant - men det betyder inte att jag nått målet än. Jag vet att jag behöver lära mig att hålla käften, ge mer space och att formulera mig bättre - inte minst tänka efter fler gånger innan jag postar. Jag är en jävla tjatmoster a la pain in the ass med andra ord. ... Fast ni låter mig hållas, för det mesta i alla fall, och för det är jag tacksam. Samtidigt som jag är tacksam då någon säger till mig. Visst har jag tagit illa upp och blivit ledsen någon gång. Patetiskt, inte sant. I övrigt dock, gillar jag kritik, inte minst vad det gäller kreativa alster. För man lär av sina misstag, och sina misstag lär man känna genom kritik. Kritik är möjligheten till utveckling. Så jag tackar för det med. Hur som helst, ni har hjälpt mig med självinsikten och jag jobbar på att bli bättre. Tackar ödmjukast för tålamodet och mottagandet.
Nå, jag ska inte sticka under stolen med att jag ser upp till de flesta av stammisarna här. Det är ni som lärt mig det mesta jag kan om rollspel - om inte annat är det ni som banat vägen för mig. Ni vet vilka ni är och ni är många. Jag önskar dock nämna några. De som inte nämns är inte bortglömda utan har självklart också gjort intryck på mig - det har ni alla - men det finns varken stundande minne eller tid för precis alla, tyvärr. Jag kan först tacka Xhakhal för att hon fick mig att inse att jag är en jobbig tjatmoster som behöver kyla ned mig. Sedan utöver Rising, vill jag tacka Bobby, Han, Krille, Simon, wilper, Arvid, Marco, Arfert, Mekanurg, krank, Organ, Genesis och många fler därtill, för att ni lärt mig så mycket om den här hobbyn och mer därtill runtomkring den. Har alltid sett upp till det ni skriver och försökt ta kunskaperna till mig. Ni är mitt rollspelsvärldens storebrorsor. Jag vill också speciellt nämna DeBracy, w176, Endyamon och sådana som ofta rör sig i Småpraten för att de alltid är lika vänliga och sociala. krank och Gardener och Dante ska så klart ha ett speciellt tack för att de ser om större delarna av den här webplatsen. krank och Gardener får dessutom ofta agera min personliga datasupport, speciellt krank som jag bombarderat med oräkneliga PM, sökandes hjälp och råd. Love you guys!
... Men avslutningvis tackar jag varenda själ som är registrerad här och vartenda glatt spelaransikte som hittills även valt att joina föreningen. Rollspel.nu är en viktig del av min vardag och mitt liv. Jag har varit aktiv här nu i ca 6-7 års tid och jag kommer att fortsätta med det.
Stort tack!
Jag vill tacka samtliga här inne för en fin gemenskap. Den betyder mycket för mig. Synd bara att det skulle behöva ske så hemska och tragiska händelser för att jag verkligen skulle tänka över det. Önskar att det inte vore så. Rollspel.nu är så klart en plats där jag kan föda och utveckla min främsta hobby, men det är också den platsen där jag alltid har en plats, hur mitt privatliv än ser ut. Är jag ledsen eller glad, bortglömd eller efterlyst... Så spelar det ingen roll här, för här är jag "solvebring" och här kan jag logga in när bäst sjutton jag vill.
Rollspel.nu har dessutom varit en del av min personliga utveckling och bildning. Som vi alla vet är rollspel en bildande hobby. Man kan lära sig mycket på den, alltifrån att berika ordförrådet till att räkna ut sannolikhet, till medeltida kläder till amatörskådespel, och allt vad som nu tänkas kan. Och, om jag tänker efter, så är det ju faktiskt er, ni - allesammans - som jag har att tacka för de kunskaperna. Mina kunskaper i och kring min hobby har ju växt under alla de här åren tack vare er. Jag minns när jag började hänga här. En självupptagen pladderjocke som spelade Drakar & Demoner men inte fattade så mycket mer om något annat. Men för varje dag som går gör man ju också en personlig resa. Naturligtvis är ni med på den liksom alla och allt annat i mitt liv är. Rollspel.nu har till exempel lärt mig att bli mer tolerant, eftertänksam och i allmänhet en mer social och soft person. Ni berikar mig som person och som en social del av något större.
Jag vet - eller tror hårt i alla fall - att många här faktiskt har lite svårt för mig. Inte minst för min vidriga ovana att aldrig kunna vara tyst. Jag fyller snabbt Småpraten med för många meddelanden, jag skriver massor med meningslösa, korkade inlägg där jag bevisligen inte tänkt efter så hårt. Jag är med andra ord absolut ingen Rising. Ja, jag skrev att ni gjort mig mer eftertänksam och tolerant - men det betyder inte att jag nått målet än. Jag vet att jag behöver lära mig att hålla käften, ge mer space och att formulera mig bättre - inte minst tänka efter fler gånger innan jag postar. Jag är en jävla tjatmoster a la pain in the ass med andra ord. ... Fast ni låter mig hållas, för det mesta i alla fall, och för det är jag tacksam. Samtidigt som jag är tacksam då någon säger till mig. Visst har jag tagit illa upp och blivit ledsen någon gång. Patetiskt, inte sant. I övrigt dock, gillar jag kritik, inte minst vad det gäller kreativa alster. För man lär av sina misstag, och sina misstag lär man känna genom kritik. Kritik är möjligheten till utveckling. Så jag tackar för det med. Hur som helst, ni har hjälpt mig med självinsikten och jag jobbar på att bli bättre. Tackar ödmjukast för tålamodet och mottagandet.
Nå, jag ska inte sticka under stolen med att jag ser upp till de flesta av stammisarna här. Det är ni som lärt mig det mesta jag kan om rollspel - om inte annat är det ni som banat vägen för mig. Ni vet vilka ni är och ni är många. Jag önskar dock nämna några. De som inte nämns är inte bortglömda utan har självklart också gjort intryck på mig - det har ni alla - men det finns varken stundande minne eller tid för precis alla, tyvärr. Jag kan först tacka Xhakhal för att hon fick mig att inse att jag är en jobbig tjatmoster som behöver kyla ned mig. Sedan utöver Rising, vill jag tacka Bobby, Han, Krille, Simon, wilper, Arvid, Marco, Arfert, Mekanurg, krank, Organ, Genesis och många fler därtill, för att ni lärt mig så mycket om den här hobbyn och mer därtill runtomkring den. Har alltid sett upp till det ni skriver och försökt ta kunskaperna till mig. Ni är mitt rollspelsvärldens storebrorsor. Jag vill också speciellt nämna DeBracy, w176, Endyamon och sådana som ofta rör sig i Småpraten för att de alltid är lika vänliga och sociala. krank och Gardener och Dante ska så klart ha ett speciellt tack för att de ser om större delarna av den här webplatsen. krank och Gardener får dessutom ofta agera min personliga datasupport, speciellt krank som jag bombarderat med oräkneliga PM, sökandes hjälp och råd. Love you guys!
... Men avslutningvis tackar jag varenda själ som är registrerad här och vartenda glatt spelaransikte som hittills även valt att joina föreningen. Rollspel.nu är en viktig del av min vardag och mitt liv. Jag har varit aktiv här nu i ca 6-7 års tid och jag kommer att fortsätta med det.
Stort tack!
w176
Förlorad dotter
För mig har Rollspel.nu en trygg hamn, att alltid återvända till, vart än jag styrt kosan. Har jag en kass kväll kan jag bara ta en sväng förbi vrållådan och känna mig välkommen, prata kravlöst, få stöd och alltid alltid hamna i intressanta samtal.
Jag har gjort vänner för livet här. Liksom rollspel.nu har varit en faktor vad jag gjort med mitt de senaste nio åren. Vart jag vänder min kreativitet. Vem jag umgås med, och vart jag sökt stöd i mina stora livsval. Allt från hurvida jag ska skaffa jycke eller utbildningsval har jag vänt hit. Bara för att jag vet att folk bryr sig här, är smarta och sätter sig in och ger sin åsikt.
Och rollspelspratat är fantastisk här. och pratet om all möjligt annat också. Intelligent, kreativt, respektfullt och överraskande och mångfasetterat.
Jag älskar er. trots att jag inte är någon storpostare här och periodare betyder rollspel.nu och ni mycket för mig.
Jag har gjort vänner för livet här. Liksom rollspel.nu har varit en faktor vad jag gjort med mitt de senaste nio åren. Vart jag vänder min kreativitet. Vem jag umgås med, och vart jag sökt stöd i mina stora livsval. Allt från hurvida jag ska skaffa jycke eller utbildningsval har jag vänt hit. Bara för att jag vet att folk bryr sig här, är smarta och sätter sig in och ger sin åsikt.
Och rollspelspratat är fantastisk här. och pratet om all möjligt annat också. Intelligent, kreativt, respektfullt och överraskande och mångfasetterat.
Jag älskar er. trots att jag inte är någon storpostare här och periodare betyder rollspel.nu och ni mycket för mig.
solvebring
Superhero
Amen till det även om det någon gång då och då har vacklat lite vad gäller respektfullheten. Fast säg ett enda diskussionsforum där folk inte ryker ihop... Det är en del av det hela kan man säga. Precis som i ett förhållande. Man får tackla de dåliga egenskaperna med de bättre.
hakanlo
Hero
Jag började besöka Wrnu på nära nog daglig basis för cirka ett år sedan. Det är det första forum eller community där jag funnit det givande att närvara under någon tid längre en kort. Detta trots att jag egentligen inte känner någon av er.
Vanligtvis är tonläget vänligt och sansat. Det finns en viss eftertanke, och en klokskap som alltför ofta återfinnes i bristande mått.
Jag är särskilt tacksam mot flera av er flitiga skribenter här som delar med er av insiktsfulla, välgrundade resonemang och tankar. Ni vet vilka ni är!
Vanligtvis är tonläget vänligt och sansat. Det finns en viss eftertanke, och en klokskap som alltför ofta återfinnes i bristande mått.
Jag är särskilt tacksam mot flera av er flitiga skribenter här som delar med er av insiktsfulla, välgrundade resonemang och tankar. Ni vet vilka ni är!
Hej!
Jag har insett att det nog är dags att gå på ett av dedäringa konventen och få lite ansikten på folk, det vore kul!
Är själv faktiskt väldigt förvånad över hur mycket det hela berör mig, och hur mycket jag tänker på det, har alltid sett internetforum som en lekplats och inte ett "äkta" socialt forum och umgänge, får kanske omvärdera min inställning lite nu
/ Nils
Jag har insett att det nog är dags att gå på ett av dedäringa konventen och få lite ansikten på folk, det vore kul!
Är själv faktiskt väldigt förvånad över hur mycket det hela berör mig, och hur mycket jag tänker på det, har alltid sett internetforum som en lekplats och inte ett "äkta" socialt forum och umgänge, får kanske omvärdera min inställning lite nu
/ Nils
solvebring
Superhero
Jag kom just på hur jag skulle sammanfatta det...
"Mitt virtuella, andra hem".
"Mitt virtuella, andra hem".
Mogger
Hipsteranka
+1NilsH said:
Christoffer
It's all pig.
+1Måns said:
Ett grymt forum. Där man träffan vettigt folk som kommer med vettiga argument och förslag. Många bra poster (läs: artiklar) och folk som får sig en personlighet. Trevligt folk att umgås med virtuellt och träffa på konvent (någon gång). Det stället man går till om man har en fråga och vill ha mer än 8 ords svar.
Eva Florén
Swashbuckler
Jag skulle vilja kunna stämma in i kören av nöjda och lyckliga över rollspel.nu. Men ni som varit med ett tag vet ju att jag vantrivts i stora omgångar genom åren.
MEN
Forumet har betytt enormt mycket för mig när livet varit svårt, det har funnits bollplank och INTE minst, här har jag lärt känna människor som idag är oerhört viktiga för mig. Människor som tagit mig på allvar och varit seriöst ställda till mina åsikter.
För att nämna de allra viktigaste
Mekanurg/Anders Blixt, som genom att vara den förste att presentera rollspel för mig (och en bunt andra i Forodrim) för eviga år sedan också i förlängningen ledde till att jag blev gift och hittade hit. Han har också bara genom att ta mig på allvar och anlitat mig som "korrläsare" "speltestare" gett mig kreds av självförtroende.
Krille som genom sin tro på och förmåga att ge spelutvecklare tankar och inte minst tron på mig som "illustratör" gav mig vägar att tro på mig själv och mitt konstnärskap.
Kim Vässmar, som gav mig möjligheten att skriva för Eon.
Dessa tre är dock inte ensamma om att spela Stor roll för mig, men de är de tre som faktiskt spelat störst roll i mitt personliga (bortanför rollspel.nu) liv.
Att det finns rader av människor som faktiskt spelar roll i övrigt på rollspel.nu är väl självklart, det är ju faktiskt för er skull som jag återkommer hit.
Att föra en dialog på nätet är svårt, men det lär en mycket om vad som fungerar både i det sociala samspelet och i rollspel.
Jag vill också hylla de som inte längre är med oss och då menar jag inte i det att de har lämnat oss rent fysiskt (Som Rising..) utan som lämnat rollspel.nu för att de inte orkat med det. Jag saknar dem.
Tack för allt.
MEN
Forumet har betytt enormt mycket för mig när livet varit svårt, det har funnits bollplank och INTE minst, här har jag lärt känna människor som idag är oerhört viktiga för mig. Människor som tagit mig på allvar och varit seriöst ställda till mina åsikter.
För att nämna de allra viktigaste
Mekanurg/Anders Blixt, som genom att vara den förste att presentera rollspel för mig (och en bunt andra i Forodrim) för eviga år sedan också i förlängningen ledde till att jag blev gift och hittade hit. Han har också bara genom att ta mig på allvar och anlitat mig som "korrläsare" "speltestare" gett mig kreds av självförtroende.
Krille som genom sin tro på och förmåga att ge spelutvecklare tankar och inte minst tron på mig som "illustratör" gav mig vägar att tro på mig själv och mitt konstnärskap.
Kim Vässmar, som gav mig möjligheten att skriva för Eon.
Dessa tre är dock inte ensamma om att spela Stor roll för mig, men de är de tre som faktiskt spelat störst roll i mitt personliga (bortanför rollspel.nu) liv.
Att det finns rader av människor som faktiskt spelar roll i övrigt på rollspel.nu är väl självklart, det är ju faktiskt för er skull som jag återkommer hit.
Att föra en dialog på nätet är svårt, men det lär en mycket om vad som fungerar både i det sociala samspelet och i rollspel.
Jag vill också hylla de som inte längre är med oss och då menar jag inte i det att de har lämnat oss rent fysiskt (Som Rising..) utan som lämnat rollspel.nu för att de inte orkat med det. Jag saknar dem.
Tack för allt.
solvebring
Superhero
Mjo, kan förstå det, mycket väl. Det har funnits några mindre trevliga perioder. Men de är historia och jag tycker att forumet, det "nya" forumet som vi säger, är en klart mycket lugnare och mer sammansvetsad plats. Det är skillnad nu vill jag påpeka. Vi har dessutom många nya, sköna ansikten här numera.
Du är ju för böveln urgrym. Jag älskar dina teckningar. Om du kommer att komma tillbaka hit nu, i alla fall lite mer, så får du gärna mata galleriet fullt. Have no doubts!
Hm, mja... *Tänk tänk tänk* Kim är reggad här ja, va? Har något svagt minne av hans avatar... Hans teckarsignatur väl eller liknande?
Det skriver jag under på, tveklöst.
solvebring
Superhero
Aha, är det Kim som är Legion. Haha! Det visste jag verkligen inte (vad jag minns nu). Men jag minns inte fel om en sådana avatar väl?avatarex said:
Det här sammanfattar mina tankar helt sånär som på en sak: ett par av skribenterna här har jag träffat på riktigt, och jag har aldrig blivit negativt överraskad. Ibland positivt, men oftast har folk varit precis lika trevliga i verkligheten som online.Hakanlo said:
Cybot
Mest spelbar
Rollspel.nu är min Cheers bar.
Minne från femårsfesten
Ett roligt forumsminne var när wrnu fyllde fem år och jag och fusk åkte från Alingsås till Stockholm för att få äta tårta och träffa forumiter. Anders och Tove gjorde reklam för den nya speltidningen Fenix och jag lärde mig spela Fluxx och Once upon a time. Arvidos hade skruvad fantasi och folk skrek "Silly!" för att få sagan på banan igen. Alla var störtsköna och de allra flesta ansiktena var nya för mig, undantaget kanske nån som jag sett på konvent.
Och så var vi vakna hela natten för att inte missa tåget hem som gick på morgonen.
Ett roligt forumsminne var när wrnu fyllde fem år och jag och fusk åkte från Alingsås till Stockholm för att få äta tårta och träffa forumiter. Anders och Tove gjorde reklam för den nya speltidningen Fenix och jag lärde mig spela Fluxx och Once upon a time. Arvidos hade skruvad fantasi och folk skrek "Silly!" för att få sagan på banan igen. Alla var störtsköna och de allra flesta ansiktena var nya för mig, undantaget kanske nån som jag sett på konvent.
Och så var vi vakna hela natten för att inte missa tåget hem som gick på morgonen.
Mogger
Hipsteranka
För att utveckla så började hänga här seriöst pga av Rising. Det säger jag pga av det som hänt utan för att det är sant. Jag hade aldrig tidigare stött på någon som förstod spel så bra. Så jag ville lära mig mer. Jag pratade om honom med andra spelpolare. Det fanns iofs fler, som Krille, Marco m.fl som jag såg upp till och respekterade för deras erfarenhet och kunskap. Jag vet inte hur många clipmarks jag har av Risings och Krilles inlägg. Sedan fick Rising sällskap av Genesis, som även han sprudlade av entusiasm och spelförståelse. Men Genesis försvann till Kina, och det blev allt längre mellan trådar som verkligen var intressanta ur mitt begränsade spelperspektiv (begränsat för att jag inte tycker att allt med rollspel är lika kul). Så jag började tro att forumet hade spelat ut sin roll.
Men idag spelar jag online med Simon och Poppe, och har då och då sporadisk kontakt med flera andra.
Under åren har jag träffat en bunt av er, och spelat med säkert 15-20 av er.
Så att gå omkring och tro att det här inte är en äkta umgängesform är du jävligt korkat av mig. Jag trodde att jag kom hit för att läsa om coola spelgrejer, men det är ju bara halva sanningen. Jag loggar in här i princip varje dag för att jag gillar er. Det här är ett bra ställe att vara på.
Men idag spelar jag online med Simon och Poppe, och har då och då sporadisk kontakt med flera andra.
Under åren har jag träffat en bunt av er, och spelat med säkert 15-20 av er.
Så att gå omkring och tro att det här inte är en äkta umgängesform är du jävligt korkat av mig. Jag trodde att jag kom hit för att läsa om coola spelgrejer, men det är ju bara halva sanningen. Jag loggar in här i princip varje dag för att jag gillar er. Det här är ett bra ställe att vara på.