Nekromanti Berätta för mig om Burning Wheel

[Johan K]

Ska eventuellt börja lira lite Burning Wheel inom en framtid.
Skulel vara kul att höra lite om just dina erfaranheter om detta spel.
Hur är det att speal ? Är är regelsystemet ?

/ Johan K, som ataglgien kommer att få träningsverk imorgon pga att man har hjälp en polare att flytata idag.

 

[Jarl]

Det finns givetvis en del recensioner här och var, t.ex på rpg.net att läsa, och man kan ju alltid svänga förbi den officiella sidan: Burning Wheel för att få mer information.

Men om jag ska säga något själv så kan jag tala om att det är ett spel med relativt mycket regler, som är tänkta att följas så som de är skrivna. Reglerna är detaljerade, men bara i de situationer som kräver detaljer.

Jag personligen gillar systemet ordentligt, och har inte stött på så många andra fantasysystem som verkligen känns trovärdiga och stödjer spelandet hela tiden. Jag måste dock påpeka att det är först när man verkligen använder systemet som dess styrkor visar sig. Att bara läsa igenom reglerna räcker inte för att bedöma om det fungerar bra eller ej. Och som jag nämnde är det tänkt att man gör som reglerna säger, ändrar man för mycket riskerar man att sabba något annat i ett regelsystem som är rätt balanserat och genomtänkt.

Så, ett relativt regelstinnt spel som verkligen fungerar bra i verkligheten och även är riktigt kul att skapa rollpersoner i, det är min lilla sammanfattning

Om du undrar över något specifikt så är det bara att fråga mer...

 

[Troberg]

Jag ogillar BW. Tankarna i det är intressanta, men genomförandet är totalt bortklantat och det finns knappt en sida som jag kan läsa utan att undra om de var nyktra när de skrev den. Till exempel så inför man helt onödiga begrepp som bara komplicerar saker i onödan (till exempel att namnge siffervärden "svart", "grå" och "vit" istället för att använda siffrorna).

De borde dumpa spelet och låta någon annan skriva ett spel på samma idébas.

 

[Arfert]

Kan inte riktigt hålla med Troberg här... SÅ illa är det inte. Däremot lider spelet av att vara ganska dåligt disponerat, en blandning mellan "vad sjutton menar dom" med riktigt bra skrivna delar. En del saker liter som sagt av att man krånglar till det i onödan (kanske för att författaren vill vara lite för smart för sitt eget bästa). Och att informationen inte riktigt kommer i den ordning man behöver den.

Däremot funkar det riktigt bra i SPEL, vilket kanske är viktigare. Men ska du testa det så är det bra om man har med nån som redan har lite erfarenhet.

Regelsystemet skulle funka tokbra att använda till Sagas kampanj, för övrigt.

Hursomhelst, Troberg har rätt i att en revised edition skulle inte sitta fel, och det är ett bra spel egentligen (Har snott lite till Fjärran dalar)... Men man får lägga pannan i djupa veck ett par gånger innan man greppar det.

 

[Eksem]

Den version jag har är Revised. Jag tror att det kan vara den version de flesta har, men jag vet inte säkert.

 

[Arfert]

Ja, men revised edition behöver uppdateras...

 

[Yokiboy]

Hej Johan.

Jag gillar spelet skarpt. Det är som ett mellanting mellan de mer traditionella rollspelen och de nya hippiespelen influensierade av The Forge och deras avkommor.

Vi började nyligen en kampanj som du kan läsa om här, men på grund av sjukdom ser det inte ut som jag kan avsluta den på ett tag.

Jag har renskrivit ett flertal PDF filer med introduktioner till reglerna som jag gärna delar med mig utav om de skulle vara för hjälp till dig?

Helt klart dock, om du ska lira BW, följ Lukes råd. Gör som han skriver i boken. Börja med att bränn en karaktär, spela bara med grundreglerna, sen långsamt introducera de mer avancerade konfliktreglerna en efter en. Det fungerar!

Ännu bättre är det att lira introduktionsäventyret The Sword och då också följa Lukes råd att lira det först en gång. Suga på karamellen ett par veckor och lira det en gång till. Då upptäcka hur mycket bättre det flöt och sätta sig och bränna igång en egen kampanj. Så gjorde i alla fall vi.

Lycka till och hojta till om du har några specifika frågor.

Mvh,

Jocke

 

[Storuggla]

Burning Wheel är ett spel om ligger i min bokhylla och mumlar "spela mig, speeela miiig..." till mig när jag sover. Trubblet är att jag skräms av mängden regler det finns. Fight!-kapitlet verkar som en skiva rent Awesome, men det ser för komplicerat ut. Och Bloody Versus verkar för enkelt.
Kort sagt, ett spel man gärna vill testa men inte vågar...


Storuggla, men en dag

 

[Jarl]

ill exempel så inför man helt onödiga begrepp som bara komplicerar saker i onödan (till exempel att namnge siffervärden "svart", "grå" och "vit" istället för att använda siffrorna).

Ska inte dra igång något större här, men det märks att du inte spelat spelet. I praktiken är "grå" och "vit" något man nästan aldrig använder, säger man ingenting menar man svart. Problemet finns liksom inte under spel. Sen kan jag själv tycka att färgerna passar rätt bra, svart för mundana saker, via grått till det gudomliga vitt.

Verkar som min hjärna funkar lite som de som skrivit BWs dock, jag hade inga problem att ta till mig det här spelet, men tycker samtidigt att t.ex Noir känns väldigt rörigt och lite svårgreppat. Diff'rent strokes antar jag...

 

[Arfert]

Gör ett försök.. strid är faktiskt inte alls så svårt som det ser ut, i spel.

 

[Jarl]

Gör ett försök.. strid är faktiskt inte alls så svårt som det ser ut, i spel.

Och det är roligt när man börjar att outscripta motståndare, särskilt spelledarpersoner

Men jag håller med om att det vore schysst med en nyutgåva som finputsats lite i kanterna.

 

[Troberg]

Ska inte dra igång något större här, men det märks att du inte spelat spelet. I praktiken är "grå" och "vit" något man nästan aldrig använder, säger man ingenting menar man svart. Problemet finns liksom inte under spel. Sen kan jag själv tycka att färgerna passar rätt bra, svart för mundana saker, via grått till det gudomliga vitt.

Det är fortfarande ingen anledning att införa dem, när siffran hafe varit tydligare.

Jag ångrar inte att jag köpte det, det innehåller en del kul tankar, men jag känner ingen lust alls att spela skiten förren den är uppstädad och genomtänkt, inte bara lösa tankar som är framförda på ett förvirrat, onödigt komplicerat och osammanhängande sätt.

 

[Jarl]

Det är fortfarande ingen anledning att införa dem, när siffran hafe varit tydligare.

Äh, tråkis där! "A grey-shaded sword" låter ju klart coolare än "Ett slå-över-tre-istället-för-fyra-svärd"

...genomtänkt, inte bara lösa tankar som är framförda på ett förvirrat, onödigt komplicerat och osammanhängande sätt.

Fast det är faktiskt genomtänkt, mer genomtänkt än de flesta andra rollspel, men en del av det framkommer först i spel.

Men, du fick ju ut något av det, så det var ju inte helt bortkastat, om det så bara var hur du inte vill ha ett spel upplagt

 

[Johan K]

En får tacka för era tankar om det !

Japp, hatten av för era tankar.
Blev iaf lite mer klok på det hela.Ska ta & tjtata lite på min vän, så det verkligen blir av & speal åxå..

/ Johan K, som lirat lite Hordes med b. la Yyy idag.

 

[Troberg]

Fast det är faktiskt genomtänkt, mer genomtänkt än de flesta andra rollspel, men en del av det framkommer först i spel.

Men, du fick ju ut något av det, så det var ju inte helt bortkastat, om det så bara var hur du inte vill ha ett spel upplagt

Problemet är att det är lite korvtårta över det. De har tryckt in allt som verkar kul utan att göra några försök att få det att passa ihop. Lägg till detta sådant som kryptiska och onödiga beteckningar, dålig organisation och så vidare så sjunker betyget. Bara det att den stående kommentaren tycks vara omdömen i stil med "fast det förstår man när man spelat det" tyder ju på att något är allvarligt effat.

 

[thark]

Ville jag köra "skitig" fantasy skulle jag nog göra det med BW.

Vad menar jag med skitig? Inte riktigt lågfantasy. Inte grisodling (beroende på vad man lägger i termen). Inte nödvändigt "realistisk".

Men jag kommer inte på något bättre ord än "skitig". Fantasy där en ensam "hjälte" blir nedsliten i smutsen av en grupp mooks. Där man dör av kallbrand (nu tror jag iofs inte BW innehåller just infekterade sår, men jag menar mer atmosfärmässigt). Där livet är hårt och de hårda måste vara hårdare.

Om jag jag ville köra, säg, Black Company. Eller så.

Därmed inte sagt att spelet inte är upplagt för högfantasy--se bara på alverna, för sjutton--men det är vad det inspirerar mig till.

Lyckligtvis vill jag inte det just nu, så jag slipper bäva inför prospektet att lära in mig själv och en spelgrupp på reglerna.

 

[Eksem]

Nu beror det säkerligen på spelexemplen i boken, men jag tänker definitivt direkt på Fritz Leibers böcker om Fafhrd och Grey Mouser. Jag tycker faktiskt att det känns lite underligt med alverna och dvärgarna i boken, och skulle snarare hellre sluppit dem (de är förstås ohyggligt lätta att ignorera, men för ordningens skull), och istället haft med Monster Burner i grundpaketet (jag vet inte hur jag ska få tag i den, nämligen).

Så, jag tänker definitivt också på ganska skitig fantasy. Dock inte riktigt så där WHFRPG-skitigt att man dör av kallbrand. Snarare typ Conan/Fafhrd-stil.

En spelvärld som verkligen skulle passa Burning Wheel är Trakorien! Kan ni ens tänka er ett bättre giftermål? Jag menar stilnivån är helt rätt, influenserna är desamma, resurser och kontakter (både att ha och att inte ha) är väldigt viktiga, och det är minst lika centralt att man ska kunna snacka omkull någon som att kunna banka dem i skallen. Perfekt!

 

[thark]

Nu beror det säkerligen på spelexemplen i boken, men jag tänker definitivt direkt på Fritz Leibers böcker om Fafhrd och Grey Mouser.

Fafhrd & Grey Mouser är TSOY hela vägen. Heck, refreshment scenes är ju just en mekanism som uppmuntrar karaktärerna att, i bästa genre-anda, avbryta sina äventyr för att supa, hora och rumla.

Klassisk sword & sorcery är heller inte riktigt vad jag skulle kalla för skitigt, även om den må vara mer mundan än modern högfantasy. Conan blir inte nedstucken i en gränd, liksom—han är, inte en hjälte, men väl en omänsklig högnivåkaraktär.

(Conan får väl finna sig i att spelas med Sorcerer & Sword. Han bråkar ju jämnt med en massa demoner, om inte annat.)

Fast det var ett sidospår.

Fan vet om jag inte tänkte mig just WFRP-skitigt.

En spelvärld som verkligen skulle passa Burning Wheel är Trakorien! Kan ni ens tänka er ett bättre giftermål?

Det däremot köper jag som fan.

Jag har annars nån vag tanke om Midnight (spelvärlden) med BW. (Uppenbarligen inte unikt eftersom jag vill minnas en "Burning Midnight"-krönika på BW-forumen.)

 

[Mogger]

[ QUOTE ]
En spelvärld som verkligen skulle passa Burning Wheel är Trakorien! Kan ni ens tänka er ett bättre giftermål? Jag menar stilnivån är helt rätt, influenserna är desamma, resurser och kontakter (både att ha och att inte ha) är väldigt viktiga, och det är minst lika centralt att man ska kunna snacka omkull någon som att kunna banka dem i skallen. Perfekt!

[/ QUOTE ]

Arrgggh! Jag har väntat vid brevlådan i snart 3 veckor på BW och sådana uttalanden gör ju inte frustrationen mindre!!

 

[Dimfrost]

BW och Trakorien

Kanske man rentav skulle kunna använda "högnivåreglerna" från Burning Empires för att sköta den övergripande konflikten kring konfluxen? Jag har inte mer än skummat BE än, och inte läst BW alls, men det verkar som om det skulle kunna tänkas funka. Och det vore sannerligen intressant.


/Dimfrost