Nekromanti Beriden strid

[Toman]

Jag får inte riktigt ihop det. Hur utför man handlingen att rida anstormande mot någon, attackera och fortsätta förflytta sig förbi, oavsett om försvaret mot attacken lyckas eller inte. Regeltekniskt, oavsett hur försvaret utförs så har nu min häst fastnat och ekipaget får försvara sig.

Även om attack/försvar är det sista som sker i en runda så måste anfallaren vid lyckat anfall inleda nästa rond med retirera för att storma vidare mot bakre ledet.

Ska det vara så eller vad har jag missat?

 

[Pendragon]

Du har förstått saken helt rätt. Vid en kontring, ett lyckat normalt försvar eller ett lyckat defensivt försvar med minst två övertag "fastnar" man i striden, vilket är helt avsiktligt. Med ett riddjur kan man stapla upp den hel del läskiga bonusar när man stormar in i striden och det känns inte rimligt att det går att göra hur lätt som helst. Man ska också komma ihåg att man alltid kan ta tillbaks iniativet genom att kontra, och därefter lämna striden.

Vad det gäller att braka vidare in i "bakre ledet" antar jag att du tänker dig en ryttare som stormar in en formation. Vi klurade mycket och länge på att ta med formationsstrid och fältslag, men det föll på att enskild strid och organiserad formationsstrid är i grunden helt olika saker, vilket betyder att detta görs bättre som en konflikt. Men visst, om en ensam ryttare spränger fram över ett kaotiskt fältslag och delar ut hugg till höger och vänster när han passerar kan det vara läge att höfta lite om man tycker att en konflikt blir för abstrakt.

För att komma med några förslag:

Om man bara prompt vill rida ned någon kan man öppna en strid, avgöra initiativ och utkämpa första rundan som vanligt, och sen helt enkelt slå ett slag med riddjurets kroppsbyggnad mot fiendens. Vinner riddjuret har det plöjt igenom striden med ren massa och lämnar striden. Rimligtvis borde en sån manöver begränsa ett eventuellt försvarsslag från ryttaren till kontring.

Vill man bara snabbt rida förbi och växla ett svärdshugg kan man helt enkelt istället för bry sig initiativ eller anfallstaktiker helt enkelt bara slå de stridandes stridsfärdigheter mot varandra, och vinnaren får in en träff på förloraren innan ekipaget drar vidare.

Vill man bara ta sig förbi, eller igenom, en fiende för att angripa någon bakom denne, t ex en general bakom sin livvakt kan man abstrahera ned det till ett en variant på initiativslag, som använder förflyttning eller rent av kroppsbyggnad beroende på taktik.

...

Såna här nedabstraherade slag är ganska tacksamma att improvisera, men det kan leda till att man förlorar en del nyanser som skulle spelat roll i en mer detaljerade strider (t ex sköldar och vapenegenskaper) så där kan man vilja höfta lite för kompensera för det, men det är mer en konst än en vetenskap, och lämnas därför bäst till spelgruppen själv att höfta fram om det behövs.

Hoppas det rätade ut dina frågetecken! Om inte hojta till så ska jag göra ett nytt försök!

 

[Toman]

Alt. Vid beriden strid ökar antalet övertag med 1 för varje 1t6 mer än de första två i skillnad i kroppsbyggnad mellan häst och motståndare (analogt med andra fördelar) för att bli anfallare vid lyckat försvar.
Samt
att vid beriden strid om första förflyttningen är mer än två avstånd så får nästa sidohandling om den är förflyttning utföras efter huvudhandlingen men blir begränsad till att sluta på avståndet fri från den man attackerade (rida slaget slås vid första ff).

 

[Galdermester]

Et par raske tanker.

Jeg synes at systemet fungerer fint nå (jeg tenker kun på "nomale kamper" og ikke feltslag osv). Rytteren har normalt ganske mye pluss på å åpne kampen, både pga hesten regnes som en person i kampen, og siden rytteren ofte har et våpen med rekkevidde. I et vanlig scenario vil da rytteren vinne initiativet, og få et angrep mot målet som da oftest vil kaste seg til siden eller blokkere, og deretter vil rytteren ri videre (reitera) i neste runde for å igjen får fordel av å åpne striden igjen (for å igjen få bonus for å åpne striden, og eventuell økt skade ved feks bruk av lanse eller spyde.)

Skulle motstanderen kontre eller klare å blokkere så blir det et lite problem, siden de da vinner initiativet, og derfor får et slag på rytteren.
Det er egentlig greit nok så lenge rytteren klarer å blokkere forsvare seg, siden han da får initiativet og rir videre.
En kan se på det hele som rytteren stormer mot fotsoldaten, og prøver å spidde han med lansen (eller sverdet), fotsoldaten klarer å utmanøvrere angrepet og får et angrep mot rytteren når han er på vei forbi, et angrep som rytteren feks kan blokkere med skjoldet sitt.

Problemet er nå hvis ikke rytteren nå klarer det, og igjen blir forsvarer, for da blir det er lenger kamp. Kampen kan jo vare i mange runder og da blir det noen logiske brister når en tenker at rytteren i full gallopp prøver å storme forbi motstanderen med spydet hevet, og det ender i en kamp over mange runder..

Jeg tror en god måte og løse dette på er at rytteren må avgjøre hvordan han rir inn i striden før den åpnes. Rir han med full kraft inn i striden så må han velge retirera i andre runde uansett om han har initiativet eller ikke. Det blir da et unntak fra regelen om at han må ha initiativet for å retirera, men det kommer på slutten av handlingen. Det vil si at hvis han ikke er angriper i 2 runden så må han retiera, men kan forsvare seg til kostnad av 1 UTM. Er han angriper i andre runden så må han retirera og får derfor ikke velge og angripe.

Velger han derimot å ikke foreta et stormangrep så rir rytteren så for som er mulig men sakker ned så mye at han kan bli "værende striden og fortsatt veksle hugg, stikk. Det han risikerer er at han kan bli dratt inn i en lenger strid hvis han har uflaks (han kan bli tvunget til å være i striden helt til han får inititativet (som en normal kamp).


Det å velge storm angrep kan da lede til:

Første runde

A) rytteren vinner initiativet og får åpne striden

- rytteren klarer å lykkes med angrepet og forsvareren misslykkes med å få initiativet -> C
- rytteren misslykkes med angrepet eller forsvareren lykkes med å få initiativet -> D

B) motstanderen vinner initiativet og får åpne striden

- motstanderen klarer å lykkes med angrepet og rytteren misslykkes med å få initiativet -> E
- motstanderen misslykkes med angrepet eller forsvareren lykkes med å få initiativet -> F

Andre runde

C) Rytteren har nå fortsatt initiativet men må velge retirera fra striden. De stridende er nå på fri avstand og striden må senere åpnes på nytt
D) motstanderen har intitiativet og angriper rytteren som retirerar, rytteren kan forsvare seg med +1 UTM, uansett utfall så regnes rytteren være retirerat på slutten av runden, så striden må senere åpnes på nytt.
E) Motstanderen har fortsatt initiativet og får en sjanse til å skade rytteren før han er å anse som retirerat. Rytteren får får forsvare seg med +1UTM). På slutten av runden er de på fri avstand da rytteren har retirerat.
F) Rytteren har nå initiativet men må retirera, ingen andre valg kan gjøres. Og striden må senere åpnes på nytt.


(merk at det med å "betale" +1 UTM for å forsvare seg da en retirerar uten å være anfaller kanskje burde droppes?)

 

[PalMer]

Som Galdermester skriver är fördelen klart på ryttarens sida. Om denne trots allt misslyckas kan man se det som att riddjuret blir skrämt och stegrar sig/ryggar undan vilket gör att djur med ryttare stannar upp eller att ryttaren påverkas till att dra i en tygel som svänger runt djuret, tappar en stigbygel eller liknande och är därmed kvar på platsen och kan anfallas nästa runda. Alla har väl sett filmer där fotsoldaten mot alla odds lyckas stanna riddjuret och få till ett anfall mot ryttaren - så även här.

 

[PalMer]

Man skulle faktiskt kunna tänka sig att använda reglerna för pik om det rör sig om en ryttare med lång lans och en motståndare med kortare närstridsvapen? Då rider ryttaren förbi på kort avstånd och gör en avståndsattack med lansen. Fotsoldaten måste lyckas med ett slag för att överhuvudtaget komma förbi och anfalla i närstridsfasen.