Speltest av Lone Wolf and Cub
I går var vi ett gäng som speltestade Lone Wolf. Deltagarna var jag, Tobias (Gurgeh), Björn (SunTzu) och Kristoffer. Eftersom jag känner mig personlig kommer jag använda deras riktiga namn i inlägget.
Tobias var spelledare och vi andra spelare, och spelomgången tog väl ungefär 2 timmar. Vi började med att till ris och wok-grönsaker gå igenom lite småsaker beträffande reglerna. Vi enades om att man inte inkasserar poäng för utskrivna personer förrän efter spelmötet, och inte under tiden, och att man alltid inkasserar den eventuella vinstpotten men inte med säkerhet insatsen. Vi bestämde oss för att spela med två tärningar, trots att man lika gärna kan använda en, eftersom det kändes mer äkta. Kristoffer, som kan japanska, tyckte att det var lysande med möjligheten att skriva rollpersonens namn med kanji uppifrån och ner på rollformuläret.
Tobias inledde med att beskriva hur Ensamvargen kom fram till en by med ett slott som tornade upp sig på en bredvidliggande kulle. Det visade sig vara ganska klurigt att få scratch hitta på en konflikt för att motivera varför man skulle kasta in en rollperson, men Kristoffer blev först och skapade samurajen Toshiro Nakai som arbetade åt den lokale daimyon. Han ville ha en konflikt där han sa åt Ensamvargen att bo på slottet, vilken Tobias var lite tveksam till eftersom Ensamvargen inte hade någon anledning att säga emot. Kristoffer insisterade, och det bestämdes att Ensamvargen ville bo i byn. Konflikten avbröts efter ett par omgångar av Ensamvargen som följde med upp till slottet.
Där skapade jag en byäldste som beklagade sig för daimyon om de höga skatterna, en daimyo som Björn skapade. Jag satsade 5 poäng på gubben, och satte tre på viljestyrka som jag sedan använde i konflikten. Gubben förlorade efter en stund, och drog sig tillbaka. Ensamvargen fick ett uppdrag av daimyon att söka rätt på en portugisisk präst i en grannby och mörda honom, eftersom prästen arbetade åt en rival, ett uppdrag som Ensamvargen accepterade.
För att göra en lång historia kort skapades sedan ett gäng olika personer och grupper. Byborna i byn stormade borgen, men slogs ner av vakterna, båda två spelade av olika spelare. Ensamvargen blev i grannbyn utsatt för ett överfall av två av prästens livvakter, då han blivit förvarnad. Ensamvargen besegrade dem och dödade prästen utan någon konflikt, eftersom ingen av oss ville satsa poäng på honom. På vägen tillbaka mötte Ensamvargen resten av byborna som överfallit en av daimyons ristransporter för att få ihop pengar nog att hyra in Ensamvargen för att dödade daimyon. Han gick med på detta och kapade efter en seg duell ner sin motståndare. En slutstrid stod mellan Ensamvargen och Nakai, en duell som Ensamvargen vann.
Jag skippade en massa saker i berättelsen nu, det fanns fler grupper och händelser än det där, men det behöver jag nog inte berätta. Vad kan man säga om konceptet och reglerna? För det första hade spelledaren ingenting alls att säga till om när det gällde att föra historien framåt, eftersom han var den ende som faktiskt var fast i sin person. Vi andra satt istället och diskuterade vilka personer som borde skapas för att ordna konflikter och liknande. Det var väldigt svårt i början att få igång historien, och jag tror inte att det är enklare om man är ovana spelare. Man är liksom tvungen att skapa konflikter helt ur det blå, bara därför att, och det kan vara svårt.
Angående satsningsstorlek och liknande vet jag inte om jag har så mycket att säga. Jag var ganska snål med mina poäng i början och skapade mest folk för 5 och 3 poäng och liknande, medan de andra skapade ett par mäktiga personer. Det gjorde dock inget, eftersom det snabbt gick att ordna i slutet genom att jag skapade en 22-poängs bondehär, så satsningssnabbheten mellan spelarna är självkompenserande.
Konflikterna hade en tendens att bli ganska utdragna bitvis, men det beror såklart på hur mycket folk satsar. En idé är att kräva en minsta-insats, men jag tror inte att det behövs. Nu blev det snarare så att om konflikterna drog ut på tiden pressade övriga spelare en att satsa mer våghalsigt. Vi testade dessutom att spela en konflikt med två livvakter mot Ensamvargen, och upptäckte då hur viktigt det är att alla anger ”udda” eller ”jämnt” (vi använde de svenska orden) samtidigt, annars kan de som är två alltid satsa lika och välja motsatt och därmed dra ut på allt ännu längre. Vad vi försökte göra var att köra dolda insatser och säga samtidigt, även om vi inte alltid lyckades. Ja, just det, vi försökte köra två separata konflikter samtidigt, eftersom det borde fungera egentligen. Det räcker om SL slår tärning, och sen kan de som vill vara inblandade i vilka konflikter de vill och bara läsa av tärningsslagen. Det verkade dock som om vi överbelastade Tobias, så vi väntade och körde konflikterna efter varandra istället.
Det var svårt att veta när man skulle skriva ut folk ur berättelsen, eftersom de ibland hade spridda poäng kvar som man skulle kunna använda för att få mer vinstpott, men det är nog ingen bug utan snarare hur det är tänkt att fungera.
Listan över skapade personer, i tidsordning från första skapade till sista för varje spelare, var:
Björn
Daimyo: Insats 25, vinstpott 0. Fick tillbaka insatsen.
Samuraj Toshi (livvakt åt prästen): Insats 10, vinstpott 6. Fick tillbaka insatsen.
Ristransportvakter: Insats 5, vinstpott 0.
Fick dessutom 10 av Ensamvargen vinstpott och slutade på 41.
Kristoffer
Toshiro Nakai (daimyons högra hand): Insats 20, vinstpott 8. Fick tillbaka insats.
Hetsporre från byn, med följe: Insats 5, vinstpott 6. Fick tillbaka insats.
Murasaki (livvakt åt prästen): Insats 6, vinstpott 0.
Fick 5 av Ensamvargens vinstpott och slutade på 53.
Jonas
Byäldsten: Insats 5, vinstpott 0.
Daimyons vakter: Insats 10, vinstpott 5. Fick tillbaka insatsen.
En portugisisk sjöman: Insats 1, vinstpott 2.
Bybor: Insats 22, vinstpott 5. Fick tillbaka insats.
Fick 10 av Ensamvargens vinstpott och därmed 56.
Ensamvargen gick alltså 25 plus i vinstpott, medan Valpen inte användes särskilt mycket. Man kan dessutom se att alla spelarna behövde mer än ett rollformulär var.
Spelet var väldigt decentraliserat, där alla spelare (och inte SL) satt och härjade om vad som borde hända i historien. Visst, Tobias som var SL kom med förslag, men han kunde ju inte skapa personerna som skulle blandas in i konflikterna, så han kunde egentligen inte styra något.
Ja, en sista grej. Jag vet inte hur viktigt det är, men det kan nog vara svårt för folk som inte är japanintresserade att hosta ur sig namn som låter rätt. Vill man skulle man kunna ha en lista med vanliga man- och kvinnonamn för bönder och adliga.
Jag har säkert glömt ett par dussin saker som jag borde säga, så Tobias och Björn får gärna fylla i, eller om någon har några frågor.
