Bifur tittar på Maktens ringar

zo0ok

Rollspelsamatör
Joined
13 Sep 2020
Messages
2,753
En, visserligen ännu tidig spaning, är att jag efter avsnitt 3 reagerat på att serien undanhåller väldigt mycket från mig som tittare.
Jag håller med. Eftersom det finns en bok i grunden, och tittarna är mer eller mindre bekanta med boken, så tycker jag det vore mer naturligt att koppla ihop trådarna än att sprida dimridåer.
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
5,666
Avsnitt 4
Så här fyra avsnitt in borde jag väl fimpa serien. Jag vill verkligen gilla den men så fort den verkar vara på väg någonstans kommer någon väldigt enkel lösning in, på hinder serien själv satt upp, som förstör upplevelsen. Den är inte dålig men inte heller särskilt bra. Men det är ju fantasy och familjen vill titta så jag hänger väl i resten av säsongen.

Hur som helst. Intrycken från avsnitt 4 är fortsatt spretiga.
  • Lite mindre stora vyer men det som är funkar i huvudsak, Fina berg i southlands och vid Khazad Dum (?), inte så imponerande slutkläm på visionen i palantiren av Numernors undergång.
  • Mestadels fin scenografi och kostym, med undantag för överanvändningen av guld, både hos dvärgarna och numenoranerna.
  • Ojämnt skådespeleri. Framför allt sticker rollerna Miriel och Disa ut negativt. Miriel kan inte riktigt matcha Galadriel i scenerna, och de har många ihop. Hon bär liksom inte de ödemättande replikerna. Disa funkar ihop med sin Durin, när hon är lite mer allvarlig, men inte ihop med Elrond - det blir på något vis banalt. Som något slags karikatyr av kärleksfullt gnabbande inför gästen som bara blir konstlad och alltför modernt. Möjligen en manusbrist?
  • Ojämn action. Galadiels scen där hon flyr vakterna och låser in dem i cellen är väldigt sumamrisk, på gränsen till obegriplig. Kunde hon inte bara rymt på något annat sätt? Likaså är det något lite ojämnt med orkerna, ibland är solen helt omöjlig för dem, ibland bara jobbig? Lite mycket plot device för mig.
  • Musiken, har inte nämnt den innan, men det är många gånger väldigt bra. Stämningsfull och träffsäker.
Trådarna då?
  • Galadriels tråd. Alltså, ja, jag vet inte. Tråkigt att den faller tillbaka i medelmåttighet efter att ha haft en så bra passage i avsnitt 3. Det känns ju ändå som seriens kärna, den verkliga handlingen och det är kul om den bär upp intrigen. Jag tycker i grunden Galadriels ansats för vad hon vill och slutpunkt funkar, men det är mycket på vägen som framstår som väldigt ogrundat. Och trots mycket dialog på ämnet så lyckas de inte förklara vad grejen mellan numenoranerna och alver är. Vad är problemet? Varför är alver inte välkomna? Källorna säger ju att det är avundsjuka och strävan efter odödlighet men här i serien är det något slags vagt sedvanebrott. Och hela den folkliga socio-ekonomiska vinkeln? Alverna kommer att ta våra jobb! Kom igen, bättre kan ni. Om det nu är profetian som Miriel säger så bygg på det, den är ändå något som fungerar inomvärldsligt. Låt det vara orsaken till folkets ilska.
    • Profetian från palantiren förklarar en del men skapar samtidigt motstridigheter. Förenklat säger Miriel att den varnar för att syndfullt leverne kommer att frambringa undergången, att hennes pappa trodde att det var sveket mot de alviska sederna som var synden, - men det trodde ingen annan och det höll på att förgöra dem (inbördeskrig?). Eftersom Galadriel är ett förebud måste hon iväg (och dessutom verkar inga alver få vistas på ön, kanske av samma skäl). Men sen faller bladen från Nimloth och då ändrar sig Miriel för att...? För att hon förstår att hennes pappa hade rätt trots allt, eller? Men alla andra då? Jag hade nog velat se att profetian var i centrum här från det att Galadriel kom dit i avsnitt 3 - förklara konflikten. Då kan fler byta åsikt när bladen faller, samtidigt som det kan visas att en person som Ar-Pharazon, och andra, inte håller med men anpassar sig, för stunden för att de ser lånsiktiga vinster.
    • Galadriels lilla flykt, inlåsning av vakterna och plötsliga uppdykande i Tar-Palantirs rum känns framhastad och, jag vet inte, futtig? Är det bara för att visa på Halbrands förmåga att styra henne?
    • I den sista scenen är Halbrand fri. Kanske ensam om att störa mig på det men det sades ju att han skulle dömas för sina brott. Blev det inget av det? Lite samma grej som att Elrond skulle förvisas från Khazad-Dum. Att skippa sådana konsekvenser känns väldigt otolkienskt.
    • Familjen Elendil är mina nya mina favoriter, möjligen i konkurrens med Galadriel (som karaktär, inte hennes storyline). Här finns något slags familjedrama jag kan relatera till och som inte sveper in sig i dimridåer . Synd att bara att pappan själv inte var med mer.
  • Elronds tråd. Den rullar på i maklig takt. Bästa scenen var den där Disa sjöng för stenen, värdig och med lite djup. Annars inte så mycket att vara glad över. Tycker fortfarande det är jobbigt att Elrond får springa runt själv inne i Khazad-Dum, och hittar för den delen. Och visst hade dvärgarna hittat mithril, vi får väl se vad det leder till men tyvärr balrogen antar jag? Det värsta med denna tråden är dock hur den avsiktligt undanhåller informationen om vad Celebrimbor planerar. Det förekommer ingen scen där Elrond faktiskt ber dvärgarna om hjälp (borde varit i avsnitt 2) och två gånger har Elrond och Celebrimbor pratat om det utan att det berörs. Värsta Dan Brown-stil och det är ingen komplimang.
  • Sydländerna. Den tråd som funkar bäst som helhet i detta avsnittet. Adar var cool och till skillnad från många andra karaktärer har han en bra grund till att framstå som mystisk (eftersom scenen är ur Arondirs perspektiv). Theos utfärd framstår som ett rimligt överilat beslut och att Arondir dyker upp och räddar honom känns också ok. Plus också för att vi faktiskt får se i alla fall lite kemi mellan Arondir och Bronwyn. Och att det dyker upp en koppling till det onda svärdsfästet genom gubben som hade det, och att han faktiskt tycks ha lite koll. Det var över förväntan. Däremot:
    • Det är lite konstigt att Theo kan använda svärdet bara så där. Känns som att det där borde funnits en process som serien gärna hade fått beröra.
    • Som nämnts ogillar jag hur de laborerar med orker och solljus. I byn springer orkerna runt och letar efter Theo, uppenbarligen fullt igång. Men när solen går upp i jaktscenen då stannar de allihop, de skjuter inte ens? Jag tycker i så fall allt skulle utspelat sig på natten (alltså att Theo smyger iväg på natten, orkerna letar, Arondir dyker upp, de flyr och så går solen upp och de kommer undan). Det hade även varit coolt att få en scen ur orkperspektiv, för att visa hur jobbig solen är.
Något slags helhetsomdöme så här halvvägs. Medioker, ibland underkänd ibland godkänd, vilket är tråkigt när det ändå bygger på ett källmaterial som är typ den bästa fantasy jag vet :(. Tveksamt om jag någonsin ser mer än säsong 1, men jag hoppas andra halvan överraskar mig och blir bättre än första.
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
5,666
Avsnitt 5
Bästa avsnittet hittills tror jag. kanske i konkurrens med 1. Det rör på sig.

Avsnittet ger mig inte jättemycket nytt att säga om det övergripande men i alla fall några punkter:
  • Sjövaktens uniform (på Numenor) blev mycket snyggare utan harnesket. Överlag bra kostym, om än lite konstigt att Galadriel har samma klänning hela tiden?
  • Återigen var de animerade vargarna (?) jättefula.
  • Skådespeleriet var ok. Elendil alltjämt bäst. Miriel hade färre scener att lägga ut texten i så hon funkade bättre. Dock:
    • Den känslosamma scenen med Galadriel och Halbrand i smedjan övertygar inte. Dess slutpunkt är ok men vägen dit? Nja. Och passagen om att Galadriel skulle skickats iväg av Gil-Galad för att hon blivit monstret hon jagade? Nej, nej. Kanske manusbrist men det kanske hade gått att sälja med bättre leverans.
    • Bronwyns brandtal till folket att stanna och kämpa. Oerhört platt. Det hade kunnat fungera om det var avsiktligt, 5 sekunder senare föredrar ju hälften att lyssna på Walgerd istället - men när de drar på med smäktande musik och uppsträckta händer så dödar ju det den ansatsen.
Trådarna hade verkligen mer driv i sig, generellt tyckte jag bättre om dem än på länge.
  • Elronds tråd. Jag gillar myten som ligger till grund för alvernas tro att mithril bär silmarillernas ljus liksom att det ska på något vis ska rädda dem. Tolkienskt på något vis. Jag hade dock föredragit att det hela gjordes mindre hetsigt. Jag förstår inte varför tiden ska pressas ihop hela tiden? Att alverna långsamt tynar bort och att deras maktringar hjälper dem att bevara sin kraft är ett verkligt tema i källorna, men jag hade gärna sett att perspektivet var längre. Hur långt bort behöver inte definieras, bara inte "nästa vår". Alverna kommer att frukta det och vilja motverka det ändå. En vag framtid bara - och därmed borde förfallet vara mindre synligt än ett ruttnande träd. Igen känns det som serien försöker skapa rätt ytlig spänning med enkla grepp. Även tillvägagångssättet Gil-galad tänker sig hade gärna fått vara mer esoteriskt och indirekt länkat till ringsmidandet. Nu ska alverna bada i ljuset från något av mithril? Det skavde för mig. Avslutningsvis hade gärna set-up-en för denna tråd kunnat vara bättre och mer konkret. Uppenbarligen vet ju Gil-Galad att mithril finns och uppenbarligen har Celebrimbror redan gjort tester på det. Här går serien bort sig i sin önskan att vilseleda mig som tittare. Tydligare etablering tror jag hade gjort förloppet mer spännande, där manipulationen av Elrond och indirekt dvärgarna hade kunnat få större vikt dramaturgiskt.
  • Galadriels tråd. Puh, skönt att den gick in en lite mer normal och mindre hoppig och svårbegriplig bana än senast. De förbereder sig, vissa tycker det är bra, andra inte. Ar-Pharazon försöker navigera politiskt för att gynna sig själv och sin agenda på ett sätt som känns rimligt. Önskar att den inställningen hade framgått mycket mer redan i tidigare avsnitt. Isildur försöker hitta sätt att åka, hans pappa är besviken etc. Men, visst det finns fortfarande flera problem här, mest av alla i serien:
    • Varför vill Earien inte att expeditionen ska gå av stapeln? Jag kan ju gissa att hon kan antas vara rädd för sina släktingars skull men inget av det etableras. Inte genom repliker eller annat skådespeleri.
    • Halbrand kom alltså undan från sitt överfall utan dom, trots att självaste drottningen säger motsatsen i avsnitt 4. Var det också för att han skvallrade på Galadriel, precis som lärlingsskapet? Kunde serien inte bjudit på en bisats om det? Antingen i förra avsnittet eller detta. Svagt manus faktiskt.
    • Isildur räddar man från att drunkna - och släpps plötsligt med på expeditionen? Jaha, återigen glider serien bara över hinder den själv ställt upp. Om han ska sluta på denna punkten kunde hela hans avhopp från Sjövakten skippats. han kunde fortsatt tvivla, bråkat om det med sin kompisar och med sin pappa, han kunde blivit vän med Kemen på något annat vis (han verkar ju dejta hans syster så). Han hade fortfarande kunnat behöva bevisa sig för att få åka med.
    • Varför vill Kemen elda upp skeppet? För Eariens skull? För att han inte tror på hans pappas plan? Det lämnas bara därhän.
    • Jag har fortfarande svårt för "den förlorade kungen"-stämpeln på Halbrand. Alla bara köper det trots att han faktiskt nekar. Vaddå för kung? Ingenstans under serien har det etablerats att den rollens finns. Det naturliga hade ju varit att lägga in det i sydlandstråden annars. För övrigt fruktansvärt att se honom i en Aragorn-pose på slutet, om än snygg. Det blev för mycket för mig.
    • Galadriels fäktscen med rekryterna var tveksam. Vad vill den säga? Att hon kan fäktas? Att numenoranerna är oerfarna? Nu framstår den mest som en för karaktären opassande show-off, knappast som en lektion. (Jag har inga problem med att serie-Galadriel är arrogant och egensinnig, däremot tycker jag inte det passar att hon är småsint och försöker vinna billiga poänger.)
    • Vänta nu här, det mäktiga Numenors expeditionsstyrka är alltså 500 man? De vet ju faktiskt inte vad de möter och de är bevisligen inte en rekognoseringstrupp. Och två av fem skepp sjönk väl så i värsta fall är den nu 300 man. Urk, jag fruktar ett helt orimligt Helms klyfta-scenario (200 mot 10 000!!!) i kommande avsnitt.
    • Och till sist, vad ska vi tro om Tar-Palantir. Plötsligt blir han talför och varnar Miriel från att åka? Jag fattar inte tankegången i berättandet här.
  • Sydländerna. Ok i det stora hela. Tyckte om att många av människorna faktiskt valde att gå tillbaka till byn, även om jag inte vet vad jag ska göra av Adars reaktion. Är det för att jag ska fortsätta tro att han kanske är Sauron? Gillade bågskyttescenen mellan Arondir och Theo. Däremot dök det upp nya intrigelement som ställde till det för mig.
    • Nu när det är tydligt att orkerna är väldigt nära och väldigt många (det har var lite vagt tidigare), borde kanske en reaktion varit att fly. Hela Bronwyns-tal scen borde istället varit en hetsig diskussion när de inser motståndet, att de inte bara kan trycka i tornet tills fienden passerat, som slutat med att vissa stannat, vissa flyr och vissa går till byn.
    • Adars tunnel är klar. Jaha, så vad då då?
    • Det är ganska störigt att det svänger så mycket fram och tillbaka med orker och solljus. Nu fick orken brännskador efter några sekunder i solljus. Det rimmar inte alls med tidigare etablering, det borde varit helt orimligt för dem att vakta fångarna i solen eller leta efter Theo då.
    • Plötsligt är tornet en plats där någon byggt fresker med onda symboler och otäcka bilder, bara så där utan etablering. Allt vi fått veta om det hittills hade talat för att det var något alverna byggde för sin vakttjänst. Återigen svagt manus, som lätt kunde avhjälpts med några få repliker i redan i avsnitt 1.
  • Hårfötterna. Äntligen hände det något, och äntligen blev det lite dynamik kring meteormannen och hans relation till Nori. Det underlättar ju att ha repliker :) Lätt hårfötternas bästa passage i serien, vilket tyvärr säger mycket om deras roll i tidigare avsnitt. Gillade hela migrationsdelen med sina klipp, mycket fina bilder. Sen fortsätter ju meteormannen vara ett rätt ointressant och ospännande mysterium, men denna gången var åtminstone tråden klart uthärdlig.
 
Last edited:

JohanL

Champion
Joined
23 Jan 2021
Messages
7,589
Sjövaktens uniform (på Numenor) blev mycket snyggare utan harnesket.
Deras rustningar är obegripligt kassa, dock. Númenor kan bevisligen bättre, eftersom Galadriel får en rätt bra rustning. Lösa läderfjäll och inget skydd för halsen? Blä!

Däremot jättecred för att, för en av de allra första gångerna i fantasy-tv eller -film, ett svärd smids på ett rimligt vis och ser någorlunda normalt ut. Annars älskar allt från Conan till Game of Thrones att gjuta svärd, vilket är barockt. Det märks att de gjort en ansträngning här.

Och passagen om att Galadriel skulle skickats iväg av Gil-Galad för att hon blivit monstret hon jagade? Nej, nej.
Det här är inte bara konstigt, det är dumt också. Nietzsche kanske tyckte att den som kämpade med monster själv kunde bli ett monster, men tanken att Tolkien tyckte att man borde låta ondskan vara i fred så händer nog inget dåligt är befängd.

En av sakerna jag stör mig på på många håll är avsaknaden av genuina konflikter - det blir bara gnabb och en tom lösning i stället. Galadriel och Halbrand, Galadriel och Miriel, Isildur och alla. En bra konflikt uppstår när folk genuint har olika intressen, men så är det inte alls i serien. Och kan någon ens förstå Halbrands, Kemens eller Eäriens motivationer? Inte jag, i alla fall! Pharazon funkar däremot bra, eftersom han har en riktig plan och inte bara gör saker för att plotten vill det.
 

JohanL

Champion
Joined
23 Jan 2021
Messages
7,589
Ok i det stora hela. Tyckte om att många av människorna faktiskt valde att gå tillbaka till byn, även om jag inte vet vad jag ska göra av Adars reaktion.
Det jag inte fattar är varför de hänger i en icke försvarbar fästning (i åtskilliga veckor, om tidslinjerna är parallella) snarare än att bara fly - de verkar ha vägen framåt helt öppen. Kanske är de rädda att förföljas, men då hade de kunnat ha ett rearguard som köper tid åt dem i tornet. Det verkar vara en helt falsk dikotomi att stanna och slåss eller underkasta sig.
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
5,666
En av sakerna jag stör mig på på många håll är avsaknaden av genuina konflikter - det blir bara gnabb och en tom lösning i stället. Galadriel och Halbrand, Galadriel och Miriel, Isildur och alla. En bra konflikt uppstår när folk genuint har olika intressen, men så är det inte alls i serien. Och kan någon ens förstå Halbrands, Kemens eller Eäriens motivationer? Inte jag, i alla fall! Pharazon funkar däremot bra, eftersom han har en riktig plan och inte bara gör saker för att plotten vill det.
Medhåll på många punkter. När det gällde Elendil och Isildur har jag dock tyckt att det känts äkta, som att han faktiskt är besviken på sin son. Det förtogs dock lite av sista scenen på skeppet, men fram till dess har jag gillat det. Mycket av det är nog dock skådisens förtjänst.
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
5,666
(i åtskilliga veckor, om tidslinjerna är parallella)
Hm, ja, jo, jag kan leva med att intala mig att de inte är det helt och hållet, de vill säga att den i sydländerna utspelar sig under kortare tid (eftersom Gil-Galads bud att det är "fred" nog tog ett tag att komma fram).

Vidare kan man ju tänka sig att en flykt är farlig, och inget vet var de ska ta vägen men i byn finns allt de har.
 

JohanL

Champion
Joined
23 Jan 2021
Messages
7,589
Hm, ja, jo, jag kan leva med att intala mig att de inte är det helt och hållet, de vill säga att den i sydländerna utspelar sig under kortare tid (eftersom Gil-Galads bud att det är "fred" nog tog ett tag att komma fram).

Vidare kan man ju tänka sig att en flykt är farlig, och inget vet var de ska ta vägen men i byn finns allt de har.
Fast vi har en punkt där vi kan synkronisera klockorna - meteoren.

Det är kanske inte helt tryggt att fly, men vad är alternativen, liksom?
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
5,666
Fast vi har en punkt där vi kan synkronisera klockorna - meteoren.
Sant, jag försöker bara hantera min egen mentala hälsa :ROFLMAO:

Det är kanske inte helt tryggt att fly, men vad är alternativen, liksom?
Absolut, och som sagt, jag tycker det borde varit en del av berättandet. Men jag tycker även det funkar att vissa vänder om.
 
Last edited:

Bolongo

Herr Doktor
Joined
6 Apr 2013
Messages
4,273
Location
Göteborg
Plötsligt är tornet en plats där någon byggt fresker med onda symboler och otäcka bilder, bara så där utan etablering. Allt vi fått veta om det hittills hade talat för att det var något alverna byggde för sin vakttjänst. Återigen svagt manus, som lätt kunde avhjälpts med några få repliker i redan i avsnitt 1.
Det förklaras IOFS i X-Ray texten. Men det är så klart en cop-out, det borde etablerats på något sätt inom serien.

ÖHT är det som förbryllar mig mest med den här serien att de har all tid i världen på sig (eftersom Bezos ger dem alla pengar i världen) att berätta en i grunden ganska enkel historia, men ändå väljer de att hasta igenom vissa plot points så snabbt att man knappt hänger med.
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
5,666
ÖHT är det som förbryllar mig mest med den här serien att de har all tid i världen på sig (eftersom Bezos ger dem alla pengar i världen) att berätta en i grunden ganska enkel historia, men ändå väljer de att hasta igenom vissa plot points så snabbt att man knappt hänger med.
Absolut. Någonstans är väl den övergripande frågan vad skaparna egentligen vill med serien, men jag tror jag ska spara de funderingarna till säsongen är slut.
 

Minimoni

Homelander
Joined
6 Mar 2003
Messages
3,536
Location
Karlstad Sverige/Hiroshima Japan
Jag personligen har kommit till den punkten att jag bara vill se vem som är Sauron och se vackra vyer, resten är egentligen inte så intressant längre. Jag låter negativ här men det beror på att jag personligen inte är på topp heller. Så jag dömer kanske hårdare än jag borde.
 

vije

Warrior
Joined
21 Jan 2017
Messages
270
  • Adars tunnel är klar. Jaha, så vad då då?

Det här bävar jag för. Vi har sett orkerna bygga skyttegravar någonstans, rimligtvis mycket långt borta från tornet där alverna höll vakt. Och sedan har vi sett orkerna marschera mot tornet under natten utan skyttegravar, alldeles till foten av tornet (om jag inte såg fel). Förväntar mig någon alldeles outhärdligt enfaldig förklaring i nästa avsnitt...


Deras rustningar är obegripligt kassa, dock. Númenor kan bevisligen bättre, eftersom Galadriel får en rätt bra rustning. Lösa läderfjäll och inget skydd för halsen? Blä!
Fast oerhört snygga! Vitt fjällpansar-läder - jag köper det rakt av! :)
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
5,666
Tillägg om avsnitt 5
Glömde helt folket som dök upp vid meteorkratern och såg mystiskt onda ut (för säkerhets skull spelades jätteond musik). Det var inte lovande. Vad de än får för roll bävar jag för att se mer av dem.
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
5,666
Bästa avsnittet hittills tror jag. kanske i konkurrens med 1.
Måste revidera mig själv nu när jag haft någon dag att låta det hela sjunka in och begrunda dess brister. Det var nog inte det bästa avsnittet utan ett i en ganska medioker rad.
 

Bolongo

Herr Doktor
Joined
6 Apr 2013
Messages
4,273
Location
Göteborg
Alltså, jag tyckte 5 var det sämsta avsnittet för att det har sämst manus. Hälften av dialogerna är mest gallimatias, och scenövergången från Elrond-Gilgalad till Elron-Celebrimbor var nära att ge mig ett psykbryt.
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
5,666
Fast vi har en punkt där vi kan synkronisera klockorna - meteoren.
Sant, jag försöker bara hantera min egen mentala hälsa :ROFLMAO:
Usch, den där insikten var lite jobbig. Tidslinjen är faktiskt helt rubbad. Sydlandstråden ger ju absolut bilden av att utspela sig under några dagar eller en vecka, Numenor-tråden under några veckor, men hårfot-tråden och Elrond-tråden borde ta plats under månader, kanske längre. Ingenting går ihop!
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
5,666
Avsnitt 6
Allt som allt kanske ett litet fall framåt för serien? Jag tycker det finns en ganska naturlig dramatisk kurva som för en gångs skull inte störs (så mycket) av underliga hopp i handlingen. Det underlättar givetvis att all handling i princip finns i en tråd. Några övergripande punkter:
  • Jag kan bli lite trött på hur mycket animerade effekter det är i bilderna. Inte så att det genomgående är dåligt, bara att det blir lite mycket sammanlagt, det ger ett slags overklighetskänsla.
  • På nytt är actionscenerna ojämna, en del blir bara tramsigt, annat är coolt. Halbrands spjutfällning (hur hann han ens före?) genom att slå på hästens ben var dock bottennappet.
  • Återigen verkar orkerna kunna hantera solljus lite som det passar de enskilda scenerna.
  • Elendil är fortfarande bäst bland skådespelarna.

Storyn då?:
  • Galadriels tråd. Ja, den går ju snabbt ihop med sydlanden så det finns inte så mycket att säga om den - annat än att som upplägg för numenoranernas ankomst till byn är den rätt svag. De ska alltså segla upp för floden och rida (!) över skuggbergen och sen då? Det finns liksom en replik från Halbrand i avsnitt 5 som etablerar varför de alls är på väg dit. Precis samma problem som alverna i Helms klyfta i De två tornen. Skräp i det fallet och lika hafsigt här.
    • Varför har Galadriel rustning på sig om ombord, igen? Mycket konstigt.
  • Sydlandstråden. Jag är rätt kluven till den. På ett övergripande plan tycker jag den funkar någotsånär. Det finns inga överdrivna brister i dess kurva, var den slutar är ganska förståeligt - invånarna försöker slå tillbaka, det går först bra sen ganska dåligt, numenoranerna dyker upp för att rädda dem men till sist visar det sig att skurkens plan var en annan. Kedjan är liksom ok, men det är samtidigt så många steg på vägen som stör att jag ändå inte dras in i den.
    • Planen för att lura in orkerna i tornet är väl ok. Det var bra att det inte blev ett last stand där. Visst hela konstruktionen att det gick att välta tornet på det viset är tramsig men nåja, strunt samma.
    • Det är dock fortfarande konstigt att inte flykt är ett alternativ för byborna. Jag hade velat se lite mer situationell förklaring runt detta som gett deras motivation en bättre grund. Jag reagerade även på att det tydligen fanns en annan väg att ta för dem än den orkerna kom längs.
    • Att sydlänningarna när de lurat bort orkerna väljer att befästa byn verkar lite underligt, men låt gå. Men i den längre kedjan ger de sig alltså först av från byn för att orkerna kommer, kamperar i tornet och går sedan tillbaka till byn för att slåss. Det finns något inte helt konsekvent i händelsernas psykologi här. Sen att det görs taktiska poänger av saker och ting i striden som inte verkar ha betydelse, känns lite onödigt.
    • Att striden först går bra och sedan dåligt känns som ett ok grepp, liksom att de blir belägrade och att till slut numenoranera anländer för att styra upp det hela (vilket dock är den tröttaste vändning jag sett på länge - fullständigt ospännande. Det enda som gav lite osäkerhet var att jag ett tag funderade om om Bronwyn faktiskt skulle dö).
    • Det kändes taget ur luften att Theo visste var nyckeln fanns. Jag får bara anta att han spionerat på Arondir?
    • Avslutningsvis att Adar har improviserat fram en lösning känns också helt ok. Karaktären ges också tillfälle att få lite djup, även om jag har svårt att köpa Galadirels folkmordsrant som svar.
Däremot finns det några mer övergripande berättargrepp jag reflekterade över:
  • Avsnittet leker runt lite med orkernas antal på ett sätt som jag ogillar. Först är det massor av dem som i stort sett alla borde gått åt när tornet rasar. Men sen är det är ändå många som dyker upp i byn - men ännu fler fanns gömda i skogen runt om. Det finns en vaghet i detta som gör berättandet mindre trovärdigt, även om det går att hitta hypotetiska förklaringar off screen.
  • Hela Adars plan är byggd på minst sagt osammanhängande premisser.
    • Var kommer planen ifrån? Är detta Morgoths/Saurons omfallsplan från första början? Har Adar klurat ut det själv? Grejen med symbolen (som bekvämt ritas här och var för att leda de goda rätt) antyder ju att det var höjdarnas plan. Har de manipulerat Adar till att utföra den?
    • Vad är nyckelns roll i det hela? Behövs den ens? Hade det inte gått att lösa dammöppnandet ändå? Uppenbarligen är vissa människor märkta med en symbol och det gör att de kan kontrollera nyckeln. Visste Adar om det? Vad är ondingarnas syfte med att låsa in användandet på det viset?
    • Visste Adar ens om att nyckeln finns från början? Letade han efter den? (Jo, det gjorde han ju för när en ork ser Theo ha den reagerar ju denna på det, men varför lämnas obesvarat tills Waldreg använder den.) Varför hade Waldreg den gömd? Varför tog han den inte ifrån Theo? Vad skulle Adar gjort om inte Waldreg hjälpt honom? Kunde han använt den själv?
    • Idén att bygga en kanal för vattnet framstår ju som acceptabelt (inom ramarna för seriens i övrigt orimliga världsbygge) liksom att det behövts slavarbete för det, men den måste ju löpa från tornet ända till Domedagsberget - det blir jättekonstigt att det bara passerat under alvernas näsor utan att de märkt det. Och dammen borde ju vara byggd samtidigt som tornet - och är alltså gammal - men inte kanalen som behövs? Planens olika steg ser vid en yttre anblick inte ut att passa ihop (och serien ger heller inga andra förklaringar).
    • Varför ger Arondir nyckeln (även om den är utbytt till en yxa) till Theo? Vad är den djupare meningen med det? Att han måste välja sin egen väg, välja ljuset? Det förtas ju i så fall helt av att inte lämna det valet till honom.
  • Halbrand kungavärdighet känns verkligen helt ogrundad.
    • Det etableras aldrig att det funnits någon kung (eller om den kungen varit Halbrand) - bara att byfolket vagt väntat på en, oklart vem och varför. Betydelsen av symbolen som Halbrand bär runt på grundas inte i berättandet.
    • Vi får ingen backstory om vad som hänt Halbrand innan han hamnar på flotten. Serien etablerar ganska tydligt att orkernas överfall på grannbyn Hordern är en fullständig överraskning och att orker är närmast mytiska för människorna - men Halbrand vet om att det rör sig orker i sydlanden. Så platsen där han bott måste ju ha överfallits av andra orker (ledda av Adar?) tidigare, för han har ju drivit runt på en flotte i - ja ett tag i alla fall, antar jag. Var finns det stället? Varför åker inte numenoranerna dit istället?
    • Vad blir han egentligen kung över? Bronwyns by? Slutklämmen i avsnitt 6 och gestaltningen i övrigt i serien tycks ju vara att det inte finnas något kungadöme att tala om och att Halbrands ankomst är mer mytisk, lik Aragorns i Ringens herre (med ett flertal stora skillnader givetvis).
En avslutande observation, vilket snuddar vid mina funderingar om seriens konstnärliga linje i helhet och som jag ska försöka summera när säsongen är slut:
  • Serien verkar benägen att plocka koncept från Jacksons Ringens herre-filmer och återanvända dem - vilket för mig för det mesta faller platt. Halbrands roll är ett sådant exempel. Skälet till att det inte flyger tror jag inte är återbruket av koncepten i sig utan att man gör det utan kontext. När Jackson gör det och det blir bra (vilket inte är varje gång) sker det i underförstådd dialog med bokens text. Därför kan filmerna komma undan med mycket mer antytt berättande, men serien har inte alls den ansatsen (och skulle inte kunna ha det eftersom källorna den har rätt till är skissartade) - men gör det ändå, med tyvärr ofta negativa följder för den egna berättelsen.
 
Last edited:
Top