Jag känner ett par personer som är sociala genier och kan prata med vem som helst när som helst. Jag vet inte riktigt hur de gör, men de verkar iaf ganska avslappnade när de gör det. Och genuint intresserade av andra människor.
Äldre människor är ofta väldigt glada i att prata, en av mina supersociala kompisar gillar att chitchatta med gamlingar i Lund och träffade häromdagen en äldre dam som var gift med en nobelpristagare och hon var själv en framgångsrik forskare.
Främlingar som inte är skandinaver tycker jag ganska ofta är lite enklare att prata med. Inte alltid såklart, men i många länder är det mer normalt att snacka och skämta med främlingar, på typ puben eller så.
Det verkar jävligt bra att kunna mycket om världen, att man frågar typ ”excuse me, may I ask you where you are from?” och de svarar ”Bumbleshire, it’s outside Jottingham” och då kan man säga typ ”oh yes Bumbleshire, you have a candle stick factory!” Osv.
En hund är alltid bra, i somras träffade vi ett roligt Australiensiskt par i övre medelåldern när vår hund blev kär i en av dom och ville slicka på hennes fötter. Det hade kunnat bli awkward men det blev ett långt roligt samtal.