Nekromanti Blev det som ni trodde?

[Vitulv]

Jag hittade ett gaaaaaammalt inlägg i en lika gaaaaaammal tråd .

Det handlar om hur folk då såg på det nya rollspelet Drakar och Demoner 6. Men ler lite i mjugg när man läser det och jag passar på att citera Riddaren :

"Det finns faktiskt orsaker varför en bilmodell slutar att tillverkas. Lika dant gäller det rollspel, ett rollspel kan inte hålla i evigheter, och i detta lägge gick Target Games över gränsen, som borde ha slutat med Expert eller åtminstone DoD 91. Nu försöker något annat gäng driva rollspelet vidare långt efter DoD:s grav."

Men det är lätt att vara efterklok nu när det har gått så otroligt bra för Riotminds.

Min fråga till er; hur såg ni på det nya Drakar och Demoner då när det begav sig och hur ser ni på det idag?

Blev det en besvikelse eller ett kärleksbarn? Jag gillade idén direkt och tyckte väldigt mycket om spelet redan från början. Och det är fortfarande mitt favoritspel även om det ibland har sina brister. Så jag kan gott luta mig tillbaka och förnöjt kvittra "vad var det jag sa" till dåvarande olyckskorpar.

Som sagt, hur såg ni på det när ni först hörde talas om DoD6? Hur såg ni på det när det kom? Hur ser ni på det idag?

/Vulf

 

[Johan K]

Som sagt, hur såg ni på det när ni först hörde talas om DoD6? Hur såg ni på det när det kom? Hur ser ni på det idag?

Tjaa, har för mig att jag var välldans spänd på det nya DoD6 när det skulle komma ut.
& ja, alal mina förv'äntningar slog in. Speciellt världen som träffade mig som en slägga i huvudet & infriade alla mina förväntningar & mer därtill.
Så jag kommer att vänta med spänd förväntan på kommade produkter !!

 

[Foggmock]

Vi orkade inte riktigt köpa på oss alla Chronopiaböcker när vi sökte oss något nytt efter Neotech (det var såklart jag som rekommenderade Drakar och Demoner även om en till i spelgruppen hade erfarenhet av det tidigare), så när Magnus Malmberg avslöjade att de höll på med ett nytt Drakar (han satt begravd i Chronopiaböckerna i våran datasal och skulle agera teknisk support, men han fick väl mest betalt för att surfa, vara fascistisk mot elever och skriva Drakar) började vi snurra runt på Riotminds sida och dräggla över allt läckert.

När man sedan stod nere på Kalmar Lek och Hobby och bläddrade i grundboken anade man nog inte riktigt vad det var man startat. Jag minns att jag tyckte att det var ballt att de hade med halvtroll och halvalver (sammanfattades i min hjärna till halvblod och att man kunde korsa lite som man ville, jag läste inte så noga) och jag trodde på något sätt att valmöjligheterna var oändliga med alla de där yrkena, liksom. 300 spänn surt ihopsparade barnbidrag slängdes på den griniga gubben som driver stället och hem hem hem och läsa. Nej, förresten, jag köpte den på en lunchrast och min NO/Matte-lärare berättade om alla sina gamla äventyr när HAN lirade Drakar och Demoner som knodd. Tyvärr hade han inte kvar någon av prylarna men det fick gå ändå. Han tyckte att boken verkade schysst, och det var ett betyg så gott som vilket annat. Vår svenska/engelskalärare berömde boken för att den hade ett snöre. Hon gillade böcker med snören.

Tidigare hade vi lånat Dod2/Expert av kalcidis och spelat de småäventyren som gick under benämningen Äventyrspaket 1 (Svart Duell och Skönheten och Odjuren IIRC), och gav oss på Äventyrspaket 2 om jag minns rätt, det kan ha varit det andra äventyret av de två också. Jag ville såklart spela så jag tvingade Gustav att spelleda men tog sen över själv efter det, och slängde ihop en egen värld (sååååå standardfantasy, och jag hade med en jättestor stad inte aaaaaaalls inspirerad av Chronopia) och en mindre kampanj i den, som slutade med dräpandet av en drake.

Efter det tog vi en liten paus, men rollpersonerna överlevde. När jag fått igång lite mer Trudvangfeeling och RiotMinds (Seter) krämat ut Vinterskogens hemlighet började jag fatta vad allt handlade om. Vi försökte ta tag i Vinterskogen men spelade nog bara två möten innan uppmärksamheten riktades på annat.

Så kom Vildhjarta, och vi hade mognat som rollspelare allihopa. Till slut löste vi ut det, och sen körde vi ett par små och en del improviserade äventyr, men sen dog Drakarintresset. Perioden när jag inte har spellett regelbundet har dock varit min mest produktiva.

Men nej, jag hade ingen aning om vad det var jag satte igång när jag köpte boken med snöre med halvblod i.

 

[wilper]

Tja, när nya Drakar kom så tyckte jag att det hade fula bilder, det förstörde helt intrycket för min del.

DoDv6 däremot uppskattade jag rakt av när det kom, lite trötta bilder på sina ställen på insidan, men fint omslag och väldigt trevliga regler. Dock fick det ligga på hyllan i ett halvår medan jag väntade på en spelvärld, när någon sådan inte uppenbarade sig så skrev jag en egen och sen så vart det ju inte lönt att fixa några expansioner.

 

[Storuggla]

Jag vet att när DoD6 först dök upp så bläddrade jag lite och tänkte "Mossa, pseudonord och... levels? LEVELS? OMGWTFBBQ!".
Så jag lade tillbaka det i hyllan och botaniserade vidare. Jag menar, om de stoppar in levels i sitt spel kan de ju inte vara bra på något annat heller, eller hur?
Sen köpte en polare regelboken och det där monsterhärket som kommit ut, det hette väl Jörgens eller något. Och det där vinteräventyret.
"Öh, läs det här och led det nästa vecka," var instruktionerna. Jag läste. Och jag äter upp mitt första omdömme med varje modul Riotminds släpper


Storuggla, liknar bibliska personer

 

[Ackerfors]

"Som sagt, hur såg ni på det när ni först hörde talas om DoD6?"

När jag var nybliven rollspelare valde jag mellan att inhandla DoD6 och Eon. Jag valde definitivt fel...

"Hur ser ni på det idag?"

Jag har fortfarande inte köpt spelet, men jag är mer sugen än någonsin på att göra det. Speciellt efter äventyrsutmaningen där det var tre mycket, mycket stämningfulla DoD6-äventyr.

Jag ska bara bli miljonär så ska jag köpa DoD6 med alla möjliga tillbehör.

 

[Eksem]

Det hela var en ganska lång och märklig historia för mig. Jag hade i vilket fall inte spelat rollspel på närmare tre-fyra år, och alla mina gamla lådor och böcker låg och samlade damm i mitt vindsförråd; då en gammal bekant till mig ringde och frågade om jag hade lite gamla rollspelsprylar att sälja. Jag bad om c:a 400-500 spänn för rubbet, som tydligen var ett hiskeligt underpris, men är en enorm summa pengar för mig. Köpet blev dock aldrig av, men behovet av pengar fanns kvar. Jag fick höra att folk gav rätt mycket för gamla svenska rollspelsprylar på nätet (det var väl då begagnatmarknaden var som störst?) och hittade både rollspel.nu och Legend Hobbyspel. På Legend Hobbyspels auktionsforum hittade jag en köpare, och jag sålde faktiskt allt jag hade i en enda hög till samma kille. Även Trakorien, efter mycket velande. Jag har nämligen alltid ansett den vara bra som skönlitterärt verk.

Att sälja alltihop rörde upp en massa nostalgiska känslor hos mig, och jag blev ruskigt sugen på att spela igen. På samma auktionsforum där jag sålde alla mina gamla spel letade jag sakta men säkert ihop nästan hela Svavelvinterserien samt EDD och DoD2.1, samt lyckades få tre gamla kompisar att prova på att spela igen.

Samtidigt hade tydligen ett helt nytt Drakar och Demoner kommit ut. Jag tror att jag hörde talas om det ungefär samtidigt som nostalgikänslorna började dyka upp igen. Bokens omslag var så ohyggligt lockande, men priset hindrade mig från att köpa den. Jag hade helt enkelt vid tillfället inte råd att köpa något jag inte visste om jag skulle ha någon nytta av, men jag laddade till slut ner Vinterskogens Hemlighet och blev kär direkt.

Eftersom jag också börjat hänga på WRNU och läste en massa om DoD6 insåg jag att jag faktiskt inte hade någon lust att införskaffa grundboken, eftersom jag inte hade någon nytta av den. Men allt annat som kom till spelet var otroligt lockande. Vildhjarta köpte jag på studs första gången jag såg det i butiken, mycket för att det var en så otroligt snygg bok, med många fina bilder i.

Och där har det inte förändrat sig. Jag har nu läst grundboken, och nej, jag har ingen alls lust att köpa varken den eller en reviderad utgåva eller för den delen expertregler. Jorges och Osthem är jag också något tveksam till... men äventyren! Oj, de köper jag/laddar ned så fort det finns något nytt.

 

[walium]

Vi hade precis lagt gamla DoD bakom oss och dessutom bodde vi i en liten byhåla långt ifrån närmsta spelbutik. När jag första gången hörde talas om DoD 6.0 så var jag skeptisk. Varför skulle det vara bättre än de tidigare utgåvor som jag lagt bakom mig? När jag sedan hörde att de hade med levlar så sågade jag spelet och begravde alla planer på att testa det. Men sedan såg man de snygga modulerna inklämda mellan en massa andra som såg betydligt tråkigare och intetsägande ut. Det kunde väl inte skada att i alla fall köpa monsterboken? Reglerna gick ju trotsallt att ersätta. Sedan blev det Osthem och snart sitter jag säkert där med regelboken också. Nuförtiden har jag tagit fram spaden igen och återupplivat mina planer på att äventyra i underbara Trudvang.

 

[Ymir]

Jag hade ganska höga förväntningar. Liksom, fornnordisk fantasy, och Drakar och Demoner...oj, det kunde bli häftigt. Sedan började jag höra talas om regelsystemet, men inhandlade ändå grundboken, det här var jag ju tvungen att ta mig en titt på. Och det blev den första besvikelsen.

Jag väntade mig en utveckling...regelmässigt var det en tillbakagång. Det räckte för att intresset skulle minska nästan helt. Redan i grundboken fanns andra saker jag ogillade, men utöver lite snack om superrollpersoner och andra detaljer var det inget som var sådär jätteilla, även om jag retade mig på det 'mesiga' sättet att formulera allting. Men visst, det skulle vara ett barnvänligt rollspel, den ambitionen tänker jag inte ifrågasätta.

Så jag väntade på en kampanjvärld. Den kom aldrig. Istället släppte de ett bestiarium, som jag givetvis köpte. Att ge ut en bok om monster innan de gav ut ens en textrad om världen tyckte jag var ett ganska anakronistiskt tilltag, men där fanns ju beskrivningar av en hel del av folken som befolkade världen trots allt. På sätt och vis var det en bra monsterbok - den var helt okej skriven, vackert illustrerad och en del varelser var häftiga, intressanta eller inspirerande. Men de som inte var det var det sedvanliga standardfantasy-greko-kelto-germanska hopkoket och några ohyggligt klumpiga rippar av fornnordiska namn, som getts helt andra betydelser än sin mytologiska motsvarighet. DoD6 visade sig trots allt vara standardfantasy med en tunn fernissa av pseudofornnordisk stämning över sig, och regelsystemet, ja...därom finns inte mycket att säga. Någonstans där gav jag upp DoD6, och närde egentligen aldrig några planer på att spela det.

Sedan dess har DoD6 utvecklats, vad jag förstått, och kanske även förbättrats, tex har det ju faktiskt kommit en ordenlig världsmodul till sist. Men om det får jag återkomma när jag läst den.

- Ymir, blev besviken på DoD6

 

[Dark_Maven]

Jag var ytterst skeptisk till DoD 6 då jag hade hört att det fanns alver som red på strutsar och att det fanns Levels. Dock har jag ändrat uppfattning lite. Jag tycker fortfarrande inte om Levels men om man blandar DoD 6 med lite regler från DoD-91 så funkar det faktiskt riktigt bra.

Dock spelar jag hellre DoD-91 och kommer förmodligen att fortsätta med det tills det kommer en nyare modul som liknar den.

 

[Dimfrost]

Jag hoppas att du insåg att de strutsridande alverna hörde hemma i Chronopia och inte i Trudvang? I och för sig tycker jag att fåglar är sorgligt underskattade som riddjur, och skulle kunna tänka mig vilda stammar ridande på lynniga och uråldriga jättefåglar på något avlägset slättland i Trudvang, men alla delar väl inte min smak.


/Dimfrost, alver och papegojor!

 

[kefka]

Strutsar är helt klart menade att användas som transportmedel. Chochobos eller vad de nu heter jag ju nästan det bästa i Final Fantasy spelen. Dessutom har jag för mig att det ska finnas något strutsridande folk i något i Ereb Altors många länder. Fast med tanke på att det är Ereb vore det nog konstigare om det inte fanns.

 

[DODswe4]

Är det itne aramas som rider på strutsar

 

[DODswe4]

Man behöver ju itne alla böcker till Chronpia, föresten finns det massa böcker till Neotech oxå

 

[Storuggla]

"Är det itne aramas som rider på strutsar"

Cerias, enligt alverboken. Mer strutsar vore inte dåligt däremot


Storuggla, höna av en fjäder

 

[DODswe4]

Cerias, så pas, jo iof det kunde jag nsätan lista ut kom jag på, dom bär ju fina klädder på bilden så hehe

 

[Foggmock]

Jo, jag vet. Problemet låg väl mest i att det fick innebära internetbeställningar, och jag var inte helt gammal vid tidpunkten. Dessutom innebar det också en merkostnad, och vi var fattiga studenter. Det är vi i och för sig fortfarande...

Sen vet ju alla hur länge vi fick vänta på Offensiv... det fanns inte böcker till Neotech på den tiden.

 

[vandraren]

Jag tyckte inte om reglerna, vilket jag fortfarande inte gör. Världen är skön, vilket antagligen förklarar att spelet sålt så bra som det gjort. (har det sålt bra?)

 

[DODswe4]

aha, jag är fattig student men på lägre nivå