Nekromanti Blir så förbannat trött...

[fredde868]

Blir så trööt på att dom man lirara rollspel överlag med suger så fett på d.
Asså man vill ju ha med ngn som inte bara kör på hack n slash stilen.
För nuvarande har jag bara en person som kör med lite stil och rollspelande, han MÅSTE vara med om jag ens ska vara spelledare.

Plus d oxå dod6 och chronopia e feting hack n slash blir så trött på chronopia...
DoD1 den första upplagan är ju grunden till allt inom svenskt rollspel och är det enda rollspelet man kan spela i princip.

mvh/ En uttråkad spelledare.

 

[Rising]

Lägg dig då :^)

"Asså man vill ju ha med ngn som inte bara kör på hack n slash stilen."

Ja, det är inte kul, nej.

"Plus d oxå dod6 och chronopia e feting hack n slash blir så trött på chronopia... [snipp] DoD1 den första upplagan är ju grunden till allt inom svenskt rollspel och är det enda rollspelet man kan spela i princip"

Erm... DoD1 är ett rakt matinéactionrollspel och därför mer lämpat till just hack n slash än t.ex Kult, Vampire, CoC och Castle Falkenstein. Om du tittar efter i DoD6 och Chronopia hittar du faktiskt ingredienser som gör att även de spelen sträcker sig längre ut än till enformiga utmaningar som skall lösas med våld eller slött färdighetsutövande.

Tar du tex. bort de hängivna, blodskulten och tonar ned det svarta gardet från Chronopia (samt lägger undan expansionsböckerna) så har du ett rollspel som faktiskt premierar riktigt gott rollspel om man med det menar rollgestaltning (samhället är högt utvecklat socialt sett), intrigerande (främst mellan stadsalver då, förstås), kulturkrockar (stadsalver och ljusalver är både originella och mångbottnade karaktärer som man kan variera på många sätt utan att de förlorar sina särpräglade karaktärsegenskaper) och relationer (jag ägnar mig nästan enbart åt partyrollspel i Chronopia med min grupp).

DoD6 å sin sida har en helt ny vinkling på fantasytemat (blandningen mellan antikens mytologi och våra fornordiska sägner är iaf inspirerande för mig) samtidigt som det effektivt knyter ann till den typen av gamla, gedigna traditionen av raka matinéäventyrsspel som du verkar gilla (om du nu gillar DoD1). Dessutom bjuder Jorges upp en dimension av skräckrollspel med flera av sina varelser. Kungstrollen är t.ex inte hack n' slash-fiender, de är något mycket dunklare, farligare och mer ödesmättat än så. De är typiska skräckmonster.

Jag tycker alltså gott att du kan lägga undan gamla DoD1 och ta upp de modernare spelen och ge dem en chans. Du kommer hitta mycket mer av seriöst rollspel i dem än du tror.

/Rising

 

[walium]

"DoD1 den första upplagan är ju grunden till allt inom svenskt rollspel och är det enda rollspelet man kan spela i princip."

Det håller jag inte med om. Vilka andra rollspel har ni testat förutom Chronopia och DoD? Det finns hur många rollspel som helst därute. Särskilt om man kan tänka sig att spela något som är skrivet på engelska.

 

[Staffan]

Hmm... någons första inlägg, personen i fråga klagar på alla upplagor av DoD utom den första, och personen i fråga kan inte skriva ordentligt. Trollindikatorn ger 98%.

 

[Krille]

Whack-a-Troll

"Hmm... någons första inlägg, personen i fråga klagar på alla upplagor av DoD utom den första, och personen i fråga kan inte skriva ordentligt. Trollindikatorn ger 98%."

Dags för Gardener att skaffa en Whack-a-Troll^TM, med andra ord.

 

[Bard Mannadräpe]

Re: Lägg dig då :^)

Dessutom bjuder Jorges upp en dimension av skräckrollspel med flera av sina varelser. Kungstrollen är t.ex inte hack n' slash-fiender, de är något mycket dunklare, farligare och mer ödesmättat än så. De är typiska skräckmonster.

Kungstrollen är grymmast i hela Jorges!

 

[Bard Mannadräpe]

Jag gör så att dom som löser allt med våld får mindre ÄP och efter ett tag brukar dom skärpa sig.

 

[Sodivra]

Våld, medkänsla, godhet och ondska.

Ok, vi börjar med att konstatera vad en hjälte gör. En hjälte kämpar mot ondskan. Vad är ondska? Låt oss säga att dom som är onda har inget emot att låta andra utstå lidande för att vinna egna fördelar. Säg nu att det är moraliskt försvarbart att gripa till våld för att skydda andra -En förutsättning för de flesta rollspelsscenarion.. <img src="/images/icons/wink.gif" border=0 width=15 height=15>

Men var går gränsen för det som är moraliskt försvarbart? Visst, orcher som njuter av att skada och döda människor, och kommer ta varje chans som dyker upp för att göra detta, kan avlivas utan större samvetskval - Hey, om man låter dom leva så kommer dom ju att döda människor förr eller senare.

Fast nu är ju inte detta så realistiskt. Varför skulle vissa vara genomonda, och bara mörda för skojs skull? Nej, gör dina fiender bara en gnutta mänskligare -Orcherna kanske plundrar människobosättningar för att dom har drabbats av svält, och ingen vill ge dom mat, inte för att det är kul. Orcherna kanske brukar våld för att försvara sig själva, men får alltid skulden ändå.

När nu dom "onda" har blivit en gnutta mänskligare så är det inte "moraliskt försvarbart" att slakta dom. Och ser man på! Plötsligt är det spelarna som är onda! Ryktet sprider sig om det hänsynslösa och blodtörstiga som dödar minst en person i veckan.. Får onda människor ÄP?

Även om dom nu får det, så kanske den lokala makthavaren skickar ut en mindre armé för att stoppa dom, ett band med elitsoldater och ärkemagiker, eller vad som helst.. (Angående orcher: Nu kanske inte spelarna ses som onda i människoögon på grund av att dom dödar orcher, det är ju faktiskt orcher som är dom onda, i människoögon då.[/i])

 

[Bard Mannadräpe]

Re: Våld, medkänsla, godhet och ondska.

Det var så här jag menade:Rollpersonerna vill ha en amulet av en gammal kvinna, kvinnan ger rollpersonerna en gåta, om dom löser gåtan får dom amuleten, men i stället så slaktar rollpersonerna kvinnan rånar henne och tar amuleten.

 

[Sodivra]

Exakt.

Om rollpersonerna inte slaktar dom som traditionellt sett är "elaka" så är det ju ännu enklare att konstatera att det är DOM som är "onda".. Hahahaha.. Som SL kan du med gott samvete skicka en dödspatrull från den lokala makthavaren på dom.

 

[Sir Halidan]

Ännu en person som de första han gör är att skriva in och klaga på några av DoD-versionerna utan att ta en minsta titt på det otal diskussioner som redan finns i ämnet. Om han bara skulle tittat lite på dem skulle han nog förstått att han inte kommer någonstans i ämnet utan snarare kommer få en massa skit utav alla de som redan tröttnat på att svara på denna sortens frågor.

Jag blir såå förbannat trött..........

 

[Rickard]

"Jag blir såå förbannat trött..."
Tycker själv att det är god ton att läsa igenom inläggen innan man skriver egna.. Annars tycker jag det är ungefär som om man yttrar sig utan att orka bry sig om vad andra tycker..

[Tillbaka till orginalfrågan]
Hack n' slash är IMHO något som ingår i mognadsprocessen inom rollspel.. De kommer att gå över till mer rollspelande när de tröttnat på hackandet.. Kunde inte låta bli att skratta när jag läste "...men i stället så slaktar rollpersonerna kvinnan rånar henne och tar amuleten.". Jag tyckte själv att spelarna löste det på ett smart sätt.. Varför spendera tid på att tänka när det finns snabbare metoder? Du borde istället ha låtit kvinnan gömma undan amuletten.. Det är sådant man lär sig som SL (oftast den hårda vägen)..

Jag tycker [color:blue]Arvidos</font color=blue> har ett bra förslag.. Att ge moraliska vinklingar på det hela.. Det var som en historia som jag skrev på Gondica-forumet..
Flickan föll på knä vid den döde mannen och begravde sitt ansikte i den gamle mannens bröst. Hon tittade upp med tårfyllda ögon mot männen som dödade hennes farfar.
"N-n-ni mördade min farfar! Hur ska jag nu klara mig? Vad ska jag nu äta?"
"Din farfar."

Jag var 10-12 år när jag fällde kommentaren "Din farfar".. Då var en tidpunkt på min brors kompisar insåg att jag faktiskt hade humor.. Iaf.. SL hade här kommit med en moralisk vinkling.. När vi dödat den gamle gubben som tjatade om något uppdrag så slängde SL i ansiktet på oss hur fel det var att bara döda en oskyldig gubbe.. Att moralkakan inte hjälpte kan bero på att ingen ville spela ett redan spelat äventyr och var relativt sömniga (vi spelade i 10-20 minuter innan vi lade av)..


Men tillbaka till det här med mogenhet.. Ofta kan man hjälpa till med mognadsprocessen.. Om du lägger en omogen apelsin bland andra mogna apelsiner så blir den omogna fortare mogen.. Likadant med spelare.. Du hade en (i ditt tycke) rollspelande spelare.. Låt honom (eller henne, i fortsättningen endast han/honom) få mer utrymme i sin karaktärstolkning medan de andra får sitta och titta på.. Ge honom lite mer EP än de andra med motiveringar varför (jätteviktigt).. Nackdelen är väl att om du överdriver så kan de andra tycka att du favoriserar honom. Sedan är inte alla SL för just morötter (=belöningar i EP, magiska prylar, följeslagare, örter, byggnader, etc.)..

Du kan skriva äventyr där tänkarbiten gör att det blir en genare väg i äventyret jämfört med den våldsamma.. Du ska aldrig basera ett äventyr på att de måste klara en tänkaruppgift för att gå vidare.. Då kan de fastna..

Du ska inte slänga fram butiga motståndare för att då blir det bara en ond spiral. Butigare monster ——> butigare RP:er ——> butigare monster ——> butigare RP:er ——> butigare monster ——> RP:er som är halvgudar ——> butigare monster ——> RP:er som kan döda en SL som SLP ——> obalans.


<CENTER><TABLE><TR><TD>Den vite ankan stödde sig med armbågen mot bardisken och tittade upp mot värdshusvärden med ett slugt flin.
"Vad rekommenderar ni för vin till anka?"</TD></TR></TABLE>

 

[Kameli]

Re: Våld, medkänsla, godhet och ondska.

Personligen tycker jag det är en helt legitim lösning.... I VISSA fall. Om nu Rpna ska rädda världen från demonfursten Bludderflegm och den där gammla kärringen trilskas och vill att de ska knata ner i Unkas Unkna Håla för att hämta nåt obetydligt skit innan hon ger dem amuletten så kan man börja med lite bönande, sen hot och sedan en flygande mara!

Det dära med "Jooo, nå ska ni fåå ten makiska pinnen om ni kastar skattmasen från bron med en sten kring anklarna, men inte annars" inebär att man bara känner sig omkringslussad på allehanda onödiga idiotgrejjer. Inte nog med att man inte får välja om man vill aceptera äventyret eller ej, man måste dessutom utföra allehanda dumheter.
Det är nästan lika lumpet som "Haha! Nu har ni druckit mitt ap-arsel-gift! Nu ska ni ut och skörda åkern åt mig annars får ni kyssa motgiftet och eran njurbark hejsvejs!"
Hur många gånger har man inte velat slå in pannbenet på den flinande fan, efter lämpligt förhör medelst spade för att få motgiftet?

Flexibilitet och innovation hos SL i äventyret är något jag uppskattar högt!

MVH David Kamali