Överhuvudtaget intressanta tankar, och jag håller med de flesta.
Den enda gången som jag låtit "mensfaktorn" vara med i rollspel var när jag spelade Mage : the Awekening, och med tanke på mina medspelares reaktioner kommer det inte hända igen. ^_^ Jag skulle spela en livs-magiker, lika passionerad som livsglad och god. (Klyshigt?
). I början bestämde jag mig för att hon skulle ha ganska kraftiga humörsvängningar, dvs att hon skulle vara ganska flyktig just i några dagar i månaden och de andra mer vanligt mild och försiktig. Jag satte en datum när det brukade ske.
Där gick jag i nit, då vi började spela just på den datumen, spelade i tre dagars in-tid och hade sen en downtime på nästan exakt en månad. Detta ledde till att karaktären de första kanske sex spelmötena befann sig på dåligt humör, vilket förståeligt retade mina kompisar.
Det jag kom fram till (efter att mer eller mindre bara ta bort denna delen av karaktären för spelbalansens skull) var att de flesta ganska grabbiga spelgrupper vill inte ha med karaktärer med humörsvängningar, inte ens i en kampanj som är tydligt vardags-centrerad som våran var. (75% av ett spelmöte gick till att välja kläder i en klädaffär nere i stan. ) Jag antar att det kan ha att göra med att de flesta (pojk-centrerade) spelgrupper inte har så mycket erfarenhet at flickor i allmänhet, då jag fick reaktionen efter ett spelmöte Spelare: "Men måste du spela så störigt?" Jag: "Hurdå menar du!" Spelare: "Så tjejigt!". Men å andra sidan är är 75% av spelgruppen över 30 och har haft max en flickvän...
Jag håller med ovanstående skrivare om att själva blödningarna är lika intressanta som ett toalettbesök, dvs att det inte används för det mesta om det inte är av direkt betydelse, som för tex magi eller som en karaktärsnackdel. Men å andra sidan har i vissa spel har toalettbesök kommit med i spel, i en werewolfkampanj valde ragabashen i min grupp att stoppa lavemang i min mjöd... det hela beskrevs dock ganska vagt och med mycket humor, så det blev rätt kul. Jag har dock svårt att se hur "Hahaha! Titta så hon kladddar!" blir humoristiskt eller ens smålustigt i ett spelmöte.
Det enda sätt jag kan komma på att spela det är om man gör det bara lite, och utan för stor fokus. Att spelaren säger plötsligt under en lång promenad säger "Ehh.. jag måste gå på tunnan, kommer strax!" Springer ut ur rummet, kommer in tre sekunder senare, utan att faktiskt gå på dass rent off. Sånt kanske får spelare att undra vad man håller på med och starta lite underliga intriger i paranoida spelgrupper. "Vad pysslar hon med när hon springer bort så där på kvällarna nån gång i månaden? Hemliga möten? Skickar spionduvor?". Tänk speciellt i ett spel som EON, där menscyklen ju kommer sammanfalla med månen, tänk de olyckliga kvinnor som har mens varje gång det blir fullmåne.
Så summa summarum:
* Blod ska komma i kaskader ur öppna halspulsådrar, iallafall i dramatiska syften.
* Emotionella personligheter i rollspel bör nog vara det av dramatika skäl, och inte på grund av en äggklocka.