Jag tycker att det är tråkigt att religion i fantasyvärldar alltför ofta endast består av löst sammanhängande myter, och väldigt sällan av en sammanhängande teologi. Vi kanske kan skylla på Tolkien? Men det finns ju fler inflytelserika exempel; från litteraturen har vi Eddings, och från rollspelen har vi Ereb Altor (där visserligen det gjordes ett försök med en "djup" religion i Den lysande vägen, men den religionen kändes alldeles för platt för min smak). Själv tycker jag att det är väldigt tråkigt med gudar som påverkar världen på ett väldigt direkt sätt, och kanske själva till och med vandrar kring i världen i kroppslig gestalt (och nu menar jag på asagudarnas eller de romerska gudarnas vis, och inte som Jesus). Religioner som bygger på kristendom eller judendom är i mitt tycke mycket mer eleganta och intressanta. Bland de fåtaliga exemplen på detta hittar vi Gemini och Gondica (som betonar den filosofiska sidan av religioner/livsåskådningar på ett föredömligt sätt), och förhoppningsvis då även Trudvang.
Organiserade religioner erbjuder även så mycket mer äventyrsmöjligheter: korståg, religionskrig, intriger inom kyrkan, kätterier och inkvisitionen, teologiska debatter i avlägsna kloster, samvetskval och religionskriser etc. (Okej, jag är kanske intresserad av en något mer akademisk nivå på spelandet än de flesta, men men.)
Jag inser att jag inte egentligen svarade något på inlägget, men det beror på att det enda jag har till DoD6 är grundregelboken, så jag har inte så mycket att bidra med. Men jag tycker att frågan är riktigt intressant och ville bidra med mina tankar kring området.
/Dimfrost