Dags att blåsa liv i monstret ...
Jag tröttnade på den här tråden rätt snabbt så jag har totalt missat det här:
Feliath said:
Med det sagt är de som gnäller i det här fallet också totala skåp, i min mening.
Jag tänkte bara förtydliga vad
mitt gnäll gäller.
Bloggen: Inget att anmärka på. En rolig och väl genomförd idé. Välskrivna »recensioner« och fantasifulla spelkoncept som jag gärna skulle se i verkligheten.
Nyheten: Min invändning här är att det inte framgår att spelen inte finns annat än som koncept i recensionsform. En icke sanningsenlig varudeklaration helt enkelt. (Och, nej, »rollspel som kanske inte omnämns så ofta« är
inte liktydigt med »rollspel som inte finns«.)
Bortförklaringarna: Det här är det jag tyckte var fånigast av allt. I stället för att säga »okej, vi erkänner, spelen finns faktiskt inte« så kommer man med existensiellt dravel vars egentliga innebörd går att sammanfatta med »jo, spelen finns faktiskt, precis som tandfen och påskharen finns«.
(De av oss som är eller har varit småbarnsföräldrar känner förmodligen igen detta beteende som något som utövas av tre- till femårigar som tagits på bar gärning när de gjort något de vet att de inte får – och ändå blånekar. Det var därför jag blev så paff när i vanliga fall vettiga vuxna människor uppvisade samma beteende.)
Detta gäller även de bortförklaringar som dök upp gällande huruvida man »lurats« eller inte. Att lägga upp bloggen och nyheten (och vissa inlägg där folk hävdar att de äger vissa av de icke-existerande spelen) på det sätt man gjort gör det tämligen tydligt att man haft för avsikt att vilseleda folk, åtminstone till en början. Att det sedan är ganska enkelt att lista ut att spelen inte finns ändrar inte detta faktum.
Ville man inte vilseleda folk hade det inte funnits någon anledning att inte från början säga rakt ut att spelen inte finns.
Och, jag måste förstås säga det: »jag är inte upprörd«
