Eftersom jag bor i Stockholm så är jag skuldmiljonär, och nu börjar det bli dags att omförhandla mitt bolån. Och jag behöver alla råd och tips jag kan få. Vilka banker är det som gäller? Hur ska man tänka om att binda lånen? Hur ska man förhandla med ens bankman? Finns det några hemliga kodord/handskakningar man bör känna till? Hur har ni gjort?
Tack på förhand!
PS: Sälja och flytta till hyresrätt är inte ett alternativ just nu.
Generellt skulle jag aldrig binda lånen. Den merkostnad för att "känna sig trygg" är dyrköpt. Jag skulle dessutom skicka ut en förfrågan till alla de "vanliga" bankerna där du beskriver din situation och frågar vad de kan ge dig för villkor - bankerna skall jobba för att få ha dig som kund. Ett vanligt problem är att man gärna står med mössan i hand gällande "sin" bank. En vän till mig sade något vist - alla banker är säljare. De vill sälja dig saker. Och som alla säljare vill de tjäna så mycket de kan på just dig. Så det handlar mycket om ens egen attityd till dem.
Jag är tvärtom, jag brukar försöka titta var "steget" i kostnad är när man binder lånen. Ofta kan man binda 2-3 år utan att det kostar speciellt mycket, men går man på 5 eller 10 år så blir det ett rejält hopp.
Kom ihåg, räntorna lär inte sjunka mycket, men de kan öka mycket...
En annan nyttig poäng är at titta på vilka mer-kostnader du har på lånen, exempelvis om du har en lån på en bank som också propsar på att ta hand om dina övriga affärer kan detta vara dyrköpt, de flesta banker tar exempelvis en kostnad för att hantera ditt pensionssparande.
Glöm inte att ingenting plockas från en fast prislista. Det finns prutmån, och ju mer affärer du har i den banken desto större är den. Ännu mer så om du går till en annan bank och säger "Jag är beredd att flytta alla mina affärer till er. Vilken ränta får jag?".
Jag har själv lyckats pruta bort cirka 1,4% på räntan.
Om du binder lånen, dela upp det på flera lån med olika bindningstid. På så sätt så behöver du inte riskera att fastna i ett läge där det är dags att skriva om allt när räntan råkar vara hög, utan då kan du köra obundet på det lånet som ska skrivas om tills räntan sjunkit, medan du glider vidare på dina andra, billiga, bundna lån.
Bor du i Stockholm så har antagligen ditt boende ökat i värde. Jag har sett folk som räknat ut att man, som priserna går nu, kan leva på sitt boende. Låna för att köpa och lite till för att konsumera, betala bara räntan och amortera inte. När konsumtionspengarna är slut, gå till banken, hävda höjt fastighetsvärde och belåna boendet ytterligare. Osv. Riskabelt om fastighetsmarknaden kraschar, dock...
Min poäng med den utläggningen är dock inte att du ska göra så, utan bara att om du har råd att betala räntan så är det en god affär bara att sitta på ditt boende.
När jag sålde mitt gamla hus (och nu pratar vi Borlänge, sveriges rövhål) så räknade jag ut att jag, även efter att ränta var borträknat, hade tjänat ungefär 3800 kr i månaden på att äga det. Mitt nuvarande hus har ökat minst en miljon i värde på 4 år (fast då har jag lagt ner nästan en halv miljon i det också...).
Face it, fastighetsmarknaden är totalt effing sinnessjuk.
1,4% ?! Om du vill förhandla å mina vägnar när de är dags att lägga om lånet och får till det med min bank betalar jag gärna 0, 5% till dig under bindningstiden
Nu hade ju vi inte riktigt samma kostnadsbild som du gissar jag. Vi köpte vår villa för 900000. När vi satte oss in i hela lånekarussellen så fick jag några tips av en vän som är revisor.Dela upp lånet i minst tre delar. Då har du valmöjligheten att binda delar av lånet och ha vissa delar rörliga. Det känns bra då vi har en två delar bundna och två rörliga. Om vi i framtiden får en ändra ekonomisk situation kan vi förändra vilka ränteförhållanden vi har på lånet. Generellt så är ju rörligt billigare men nu är räntan så sjukt låg så det kan kanske vara värt att binda i alla fall en del på längre tid?Amortera alltid. Tänk på att amortera av framförallt toplånen så snabbt du kan. När du sen slipper topplånet amortera lika mycket på det ordinära lånet. Banken vill ju att man ska amortera så lite som möjligt så man är kund så länge som möjligt. Amortering är ju ett sparande i sitt boende vilket betalar sig vid försäljning. Tvinga banktjänstemannen att hjälpa dig att lägga upp en aggressiv amorterings på framför allt topplånet .Det bästa tipset jag fick av min polare var dock sparar alltid minst 10% av din inkomst hur hög eller låg den än är. För min och min familjs ekonomi har den enkla filosofin gjort underverk. Nu efter lite mer än ett år känns min privatekonomi trygg för första gången i mitt liv. Svinskönt.
yokowermland said:
oj nu struntade forumet i att ta med enter slagen. märkligt. ...
Själv kör jag spartaktiken att amortera hårt. Skulle jag behöva pengar då kan jag utnyttja det låneutrymme jag fått genom att amortera, fast det har inte hänt än.
En sak till att beakta med bolån är att de egentligen är ganska billiga. Vad ligger räntan på nu? 3%? 3,5%? Lägg till det att man får avdrag i deklarationen för lånekostnaden. Sedan har vi 2% inflation som äter upp lånet. Så, det kostar inte mycket i slutänden att låna till sitt boende, så länge man har råd att betala räntan.
Vi tar 10% av våra löner efter skatt och sätter över på sparkonto. Sen sparar vi utöver det i pensionsparande och en ren investeringssparande även om det varierar hur mycket. Tiondet är däremot heligt numera. Nu har vi tillräckligt för att klara diverse hemskheter ekonomiskt takomläggningar och trasiga rör. Vill vi sen köpa dyrare eller större hus (siktar på ekologiskt boende på landet) så har vi till handpenning eller renovering av ny bostad.
This site uses cookies to help personalise content, tailor your experience and to keep you logged in if you register.
By continuing to use this site, you are consenting to our use of cookies.