Bondeåret mitten av 1800-talet

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,605
Location
Göteborg
Jag fortsätter mitt efterforskande om gammal bondekultur för mitt allmogerollspel. Nu har jag kommit till aktiviteter på gården, som ju styrs mycket av årstiderna. Även här tänker jag mig ingen grundlig essä; jag vill bara att man ska kunna ha lite koll på vad folk sysslar med till vardags. Sätter man en scen på våren, vad gör folk? På sommaren? Och så vidare.

Det här har visat sig vara mer komplicerat än jag trodde. I min enfald trodde jag att man sådde på våren och skördade på hösten, och det var typ det. Under efterforskningar så har det kommit fram nyanser om saker som växelbruk, en- två- och treskifte, vall och träda, slåtter, harvning, plogning, vältning, och även höstsäd, som ju ställer hela konceptet på ända. Det är helt enkelt, föga förvånande, mycket mer komplicerat än jag trodde, och min första idé om att ha en liten cirkulär illustration som visar året och de olika aktiviteter som utförs vid olika tidpunker har visat sig vara lite svår att få till.

Så just nu tänker jag mig främst typ fyra olika korta texter, en för varje säsong, som listar lite olika aktiviteter som utförs under årstiden, plus en lite allmän text som pratar om saker som växelbruk och träda. Där det spelar roll är min utgångspunkt år 1840, och geografiskt något i stil med Götaland och södra Norrland.

Vår
Man behöver här vänta tills snön har smält och åkrarna torkat upp. Därefter:
  • Bryta ogräset med harven (oklart om man gjorde det på den här tiden eller om man plöjde direkt?)
  • Plöja fältet
  • Harva
  • Så vårsäd
  • Eventuellt välta (när man sår korn?)
  • Sätta potatis (sätts efter sådd av vårsäd)
  • Flotta timmer
  • Största högtid: Påsken

Sommar
  • Slåttra slåtterängar och vall
  • Torka och vända slåttret
  • Hiva in det i höloften
  • Sätt ut korna på bete, skicka dem till fäbodarna
  • Mjölka, kärna, ysta
  • Bygga lador
  • Största högtid: Midsommar

Höst
  • Skörda
  • Tröska säden
  • Så höstsäd (ploga, harva, så, ev. välta)
  • Hämta tillbaka korna från fäbodvallen
  • Samla ihop och betala skatt och tionde (fjärdingsman ansvarig)
  • Största högtid: Mickelmäss

Vinter
  • Mata boskapen med hö
  • Hugga timmer
  • Resa runt på skidor till folk
  • Laga och reparera
  • Största högtid: Jul

Saker som sker året om
  • Mjölkning
  • Se efter gården
  • Resa till stan för att sälja eller köpa
  • Jakt och fiske (eller är det bara vissa jaktsäsonger även på 1800-talet?), och då även torkning och saltning av köttet
  • Slakt
  • Skjutsverksamhet och gästgiveri
Oklart
  • Vad jag inte riktigt vet är när man kolar, men jag gissar att det görs typ sommar-höst, efter att timret har torkat?
  • Brännvinsbränning görs väl efter skörd, antar jag?
  • Mjölning gissar jag görs hela året, eftersom säden håller bättre än mjölet, kanske? Ingen aning här, och Wikipedia ger inte besked.

All hjälp, tips och korrektion mottages tacksamt.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,605
Location
Göteborg
När det gäller vallen och de växter som man har där, som klöver och timotej, så ska väl de också sås, snarare än att åkern ligger i träda. Men hur och när man sår vallväxter, det vet jag inte.

Åh, och annat som kan göras lite när man har tid och vädret tillåter är väl att rensa ogräs, plantera träd, dika ut åkern, hugga bort stubbar och bära bort sten, eventuellt bränna ned en mosse för att anlägga en ny åker.

Och klippa får, om man har sådana! Wikipedia säger att får klipps på vår och på höst, och att det ska ske vid nymåne, vilket garanterar en riklig ullväxt till nästa gång.

EDIT: Och ullen ska väl sedan kardas och spinnas, också.
 

JohanL

Champion
Joined
23 Jan 2021
Messages
7,758
  • Brännvinsbränning görs väl efter skörd, antar jag?
1. Notera att 1855 läggs brännvinstillverkningen under statligt monopol. Jag utgår från hembränning skedde ute i busken fortfarande, men ändå.
2. Gissningsvis hade man ofta relativt låg kapacitet i husbehovsbränningsmaskinerna, så tillverkningen spriddes nog över året. Både säd och potatis (vilket slagit igenom för det på 1800-talet) håller sig rätt bra.

Brännvinsdraken - redan refererad i Drakar och Demoner - är från 1842, för övrigt.1674820485305.png
 

Skarpskytten

Ödestyngd världsvandrare
Joined
18 May 2007
Messages
6,237
Location
Omfalos
Kul! Maxad på jobbet, så kan inte göra så mycket just nu. Ser rimligt ut, så långt mina kunskaper sträcker sig.

Jag tror att snöröjning ingick i byns plikter.

I Skåne skar man torv i maj-juni. Det gäller väl inte i Norrland, där har man ved. Och den huggs väl på vintern, så den kan torka fram till vintern?

Och du har glömt en del kvinnogöra! Kvinnor kardar, spinner, väver, stickar, etc, jämt. En vuxen kvinna sitter inte stilla hemma, om hon inte donar med mat och barn så producerar hon textilier. Man kan gå och sticka samtidigt! Och så är det tvätten också, ett fruktansvärt slit.
 

Skarpskytten

Ödestyngd världsvandrare
Joined
18 May 2007
Messages
6,237
Location
Omfalos
Möjligen också att du ska trycka in fardagen, den var viktigt för tjänstefolk och arrendatorer, där kunde de bli lite drama (pigan lämnar, missnöjd med lönen och husbonns tafsande, nu måste vi hitta en ny 😱).

 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,605
Location
Göteborg
1. Notera att 1855 läggs brännvinstillverkningen under statligt monopol. Jag utgår från hembränning skedde ute i busken fortfarande, men ändå.
2. Gissningsvis hade man ofta relativt låg kapacitet i husbehovsbränningsmaskinerna, så tillverkningen spriddes nog över året. Både säd och potatis (vilket slagit igenom för det på 1800-talet) håller sig rätt bra.
Brännvinsmonopolet verkar ju ha gått lite fram och tillbaka, men 1840 förstår jag det som att om man har ett tillräckligt stort hemman så har man rätt att ha en brännare, vars storlek beror av hemmans-storleken, och då ska man också betala avgift för det (oavsett om man faktiskt har en eller inte). Har man rätt att ha en brännare så har man också automatiskt utskänkningstillstånd och får därmed driva krogverksamhet.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,605
Location
Göteborg
Och du har glömt en del kvinnogöra! Kvinnor kardar, spinner, väver, stickar, etc, jämt. En vuxen kvinna sitter inte stilla hemma, om hon inte donar med mat och barn så producerar hon textilier. Man kan gå och sticka samtidigt! Och så är det tvätten också, ett fruktansvärt slit.
Ah, bra där! Ska lägga med det också.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,605
Location
Göteborg
Möjligen också att du ska trycka in fardagen, den var viktigt för tjänstefolk och arrendatorer, där kunde de bli lite drama (pigan lämnar, missnöjd med lönen och husbonns tafsande, nu måste vi hitta en ny 😱).

Jag läste om det där när det gällde statare, men jag ska ju eventuellt inte ta hänsyn till dem (har inte riktigt bestämt mig här ännu), men det är kanske mer allmänt än så? Alltså att allt tjänstefolk tenderade att byta arbetsgivare 1:a oktober? Är ju absolut bra drama, inte bara att folk lämnar, utan kanske framförallt att någon ny dyker upp, och det passar ju bra då att förlägga det i kalendern.
 

soda

Warrior
Joined
13 Feb 2014
Messages
349
... och spinnas, också.
Som jag förstår det så var spinneriet något som tog väldigt mycket tid (för kvinnorna), eller att de gick omkring och spann(?) även när de pysslade med annat. Även om spinnrocken var uppfunnen sedan länge så tror jag att man på många håll fortfarande använde slända på 1800-talet.
 

JohanL

Champion
Joined
23 Jan 2021
Messages
7,758
Som jag förstår det så var spinneriet något som tog väldigt mycket tid (för kvinnorna), eller att de gick omkring och spann(?) även när de pysslade med annat. Även om spinnrocken var uppfunnen sedan länge så tror jag att man på många håll fortfarande använde slända på 1800-talet.
På 1800-talet tar vävandet mycket längre tid än spinnandet. Spinnrocken, som kom under Medeltiden, var en absolut revolution.
 

Skarpskytten

Ödestyngd världsvandrare
Joined
18 May 2007
Messages
6,237
Location
Omfalos
Jag läste om det där när det gällde statare, men jag ska ju eventuellt inte ta hänsyn till dem (har inte riktigt bestämt mig här ännu), men det är kanske mer allmänt än så? Alltså att allt tjänstefolk tenderade att byta arbetsgivare 1:a oktober? Är ju absolut bra drama, inte bara att folk lämnar, utan kanske framförallt att någon ny dyker upp, och det passar ju bra då att förlägga det i kalendern.
Yes, tjänstefolk bytte arbetsgivare i oktober. Det kunde vara rena rama silly season som jag förstår det. Överheten och överklassen i Sverige gnällde jämt och ständigt på tjänstefolkets lathet och ombytlighet. Och det kunde ju då komma folk utifrån också, det är helt korrekt.
 

soda

Warrior
Joined
13 Feb 2014
Messages
349

Daniel

Swordsman
Joined
7 Apr 2009
Messages
600
Ah, ett ämne jag kan! Några förslag till tillägg:

Går skörden dåligt? Kanske blir dags att avverka lite skog för svedjebruk? Dvs, bränna av en del av markerna med - enkelt uttryckt - kontrollerad skogsbrand. Svedjemark gav mycket hög avkastning, enligt böndernas ordspråk ”ett korn i svedja ger tio korn vid skörd”, vilket kan jämföras med som mest kanske två korn i normal åker. Sådan bränd jord kom emellertid fort att förbrukas av den hårda metoden, vilket innebar att svedjemark blev en sorts försäkring som kunde garantera en god men mycket kortsiktig försörjning.

Viktigt vardagsinslag: Fikakulturen! Den etablerade sig starkt vid denna tid, och även de lägst stående inom bondesamhället hade tillgång och efterfrågan på kaffe. I överklassen drack man mer té, men på landsbygden drack man kaffe. Och till denna höga och vardagliga kaffekonsumtion kom fikakulturen med vardagligt bruk av porslin, serviser och hela möbelgrupper som kom sig av fikastunderna. Så glöm inte kaffepausen!

Och glöm inte knallen!

Nån gång per år, mellan september och december när jordbruket var som minst aktivt, bör knallen eller nasaren komma förbi med beställda varor och varuprov för nästa års beställningar. Gårdfarihandeln täckte 90% av landet och var inget kringstrykande på måfå utan ett välorganiserat återkommande besök. Knallen var alltid ett uppskattat besök, och det var ofta en stor händelse på hösten eller mot jul när han kom för att visa upp sitt sortiment. Knallen hade också mycket god kundkännedom. "Fru Asta gillar ju grönt, till hösten får vi in en riktigt fin grön sjal".
Knallen kom med sina varor i vagn eller släde, men han upprättade en sorts centrallager hos en pålitlig bonde i trakten och gjorde sedan kortare endagsexpeditioner i närområdet.

Det var inte enbart textilier i sortimentet, utan också accessoarer som klockor, kammar och sjalar vilket hörde till den nya tidens statusmarkörer. Att exempelvis bära fashionabel sidensjal, eller bara ett billigare sidenband, hade spridit sig till i stort sett alla samhällsklasser, och hade hög efterfrågan ner till lägsta torparhustru. Storsäljaren, dvs modetrenden, kring just 1840 var tryckta bomullstyger (s.k. kattuner).

Här finns dock utrymme för konflikt - knallarnas verksamhet var inte alls okontroversiell. De var ju själva bönder och det fanns många som menade att de negligerade sin urgamla Gudsgivna roll i jordbruket, en bonde skulle vara matproducent och inte ge sig ut på rena handelsresor med andras varor.
Det riktades även stark kritik mot kunderna, som till största del var bondekvinnorna, som alltmer avstod traditionell hemslöjd för att istället konsumera färdiga produkter.
 
Last edited:

Skarpskytten

Ödestyngd världsvandrare
Joined
18 May 2007
Messages
6,237
Location
Omfalos
Kan ju tillägga till @Daniel att gårdfarihandlarn garanterat sålde smuggelgods. Uppskattningar säger att för varje två meter förtullat tyg smugglades det i en meter oförtullat.

Tyvärr inga smugglare i Norrland. Smugglingen var värst från Kalmar till Strömstad.
 

Khan

Kondottiär
Joined
23 Apr 2014
Messages
4,608
Jag fortsätter mitt efterforskande om gammal bondekultur för mitt allmogerollspel. Nu har jag kommit till aktiviteter på gården, som ju styrs mycket av årstiderna. Även här tänker jag mig ingen grundlig essä; jag vill bara att man ska kunna ha lite koll på vad folk sysslar med till vardags. Sätter man en scen på våren, vad gör folk? På sommaren? Och så vidare.

Det här har visat sig vara mer komplicerat än jag trodde. I min enfald trodde jag att man sådde på våren och skördade på hösten, och det var typ det. Under efterforskningar så har det kommit fram nyanser om saker som växelbruk, en- två- och treskifte, vall och träda, slåtter, harvning, plogning, vältning, och även höstsäd, som ju ställer hela konceptet på ända. Det är helt enkelt, föga förvånande, mycket mer komplicerat än jag trodde, och min första idé om att ha en liten cirkulär illustration som visar året och de olika aktiviteter som utförs vid olika tidpunker har visat sig vara lite svår att få till.

Så just nu tänker jag mig främst typ fyra olika korta texter, en för varje säsong, som listar lite olika aktiviteter som utförs under årstiden, plus en lite allmän text som pratar om saker som växelbruk och träda. Där det spelar roll är min utgångspunkt år 1840, och geografiskt något i stil med Götaland och södra Norrland.

Vår
Man behöver här vänta tills snön har smält och åkrarna torkat upp. Därefter:
  • Bryta ogräset med harven (oklart om man gjorde det på den här tiden eller om man plöjde direkt?)
  • Plöja fältet
  • Harva
  • Så vårsäd
  • Eventuellt välta (när man sår korn?)
  • Sätta potatis (sätts efter sådd av vårsäd)
  • Flotta timmer
  • Största högtid: Påsken

Sommar
  • Slåttra slåtterängar och vall
  • Torka och vända slåttret
  • Hiva in det i höloften
  • Sätt ut korna på bete, skicka dem till fäbodarna
  • Mjölka, kärna, ysta
  • Bygga lador
  • Största högtid: Midsommar

Höst
  • Skörda
  • Tröska säden
  • Så höstsäd (ploga, harva, så, ev. välta)
  • Hämta tillbaka korna från fäbodvallen
  • Samla ihop och betala skatt och tionde (fjärdingsman ansvarig)
  • Största högtid: Mickelmäss

Vinter
  • Mata boskapen med hö
  • Hugga timmer
  • Resa runt på skidor till folk
  • Laga och reparera
  • Största högtid: Jul

Saker som sker året om
  • Mjölkning
  • Se efter gården
  • Resa till stan för att sälja eller köpa
  • Jakt och fiske (eller är det bara vissa jaktsäsonger även på 1800-talet?), och då även torkning och saltning av köttet
  • Slakt
  • Skjutsverksamhet och gästgiveri
Oklart
  • Vad jag inte riktigt vet är när man kolar, men jag gissar att det görs typ sommar-höst, efter att timret har torkat?
  • Brännvinsbränning görs väl efter skörd, antar jag?
  • Mjölning gissar jag görs hela året, eftersom säden håller bättre än mjölet, kanske? Ingen aning här, och Wikipedia ger inte besked.

All hjälp, tips och korrektion mottages tacksamt.
Du glömde gödsel, slakt, lamning/kalvning/etc.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,605
Location
Göteborg
Ja, jag tänkte på det där med gårdfarihandel, men jag läste följande i Wikipedia:

Allmogen i Sjuhäradsbygden började vid 1500-talets mitt gå runt i bygderna för att sälja hemslöjd, trots att sådan mellanhand mellan produktion och kund enligt lag var förbehållen städernas köpmän, innan näringsfrihet infördes 1864. Dock hade befolkningen i Sjuhäradsbygden fått en särlagstiftning införd från 1680-talet, vilken tillät dem att bedriva handel på landsbygden. Från 1776 fick en person från varje hemman i Sjuhäradsbygden rätt att bedriva resehandel.

Jag tolkade det som att före 1864 så var det bara i Sjuhäradsbygden som man hade gårdfarihandlare, och att de i resten av landet först dyker upp efter detta datum. Men det kanske inte stämmer?
 

JohanL

Champion
Joined
23 Jan 2021
Messages
7,758
Och glöm inte knallen!
Bland andra vandrare, på gott och ont ur den samtida befolkningens perspektiv, hittar vi luffarna.

En annan sak är att fram till 1860 krävs ett inrikespass för att få lämna sin socken. Är det avskaffandet av det det handlar om ovan?
 
Top