Sebastian Andersson
Hero
I mitt nuvarande arbete med alvboken så har jag rotat runt lite på min hårddisk och hittade lite saker till Drakar som aldrig kom med i boken. Tanken var att en gång så småningom lägga upp dem på neogames hemsida men då detta lär dröja så tänkte jag att jag lika gärna kan posta dem här så länge.
/Sebastian - för fullt jobbandes med Alver - sångarens ätt
<font size="3">Drakböcker</font size>
Draconis Nefandicum
Denna bok är skriven av den före detta jargiske inkvisitorn Ignitius Marsilius som efter sitt möte med en vildsint drake i Krolimbergen, där han miste hela sitt resesällskap och enligt vissa också förståndet, såg det som sin livsuppgift att utrota drakstyggelsen. Mycket av bokens text är knyten till Libera – daakkyrkans heliga skrift och handlar om drakarna och deras roll som avkomma till Malgoarh. Ignitius målar upp en skrämmande bild om Malgoarhs planer på att ta över Daaks rike och den nyckelroll som drakarna spelar i dessa planer. Han talar om att den yttersta dagen snart skall vara här och att världens alla sovande drakar då kommer att vakna för att spy sin eld över Mundana och i Malgoarhs namn döpa den i aska. Ignitius bok har fått mycket uppmärksamhet, speciellt i Jargien, då den överensstämmer mycket väl med Libera men även många andra av Daaks heliga skrifter och den är numera en av inkvisitionens standardverk. Skriften är dessutom en mycket skicklig ockult skildring av drakarna varvid den vunnit gehör även utanför Jargien där kopior av den kan återfinnas hos diverse ockulta sällskap.
Bestiarium Iargia
Detta är standardverket för ’monsterkunskap’ i Jargien sanktionerad av Daaks kyrka. Det uppdateras konstant med ny och godkänd kunskap om de monster som finns i Mundana. Naturligtvis har detta verk en hel del att säga om drakar, och till skillnad från många liknade verk bygger det också på studier av döda drakars kroppar. Boken lyckas exempelvis fastställa att det finns två högre drakraser, Draconis Lumensis och Draconis Obscura. Bibliotek i de flesta Daaktrogna länder brukar ha en kopia av denna bok men även välförsedda och välrenommerade bibliotek i icke-Daaktrogna länder kan också ha en, då det är ett verk som sprids gärna och mycket som en del av Daaks mission.
En avhandling om drakars anatomi av Nilednuz Retzirk
Nilednuz Retzirk var en av de mer namnstarka forskarna vid Ciremelos universitet i Melorion. Hans avhandling är förmodligen en av de mer vetenskapliga man kan få tag på om drakar då den bygger till stor del på iakttagelser vid dissekeringar av döda kroppar från de olika drakraserna. Texten är tämligen svårtolkad för den oinsatte, men om man orkar sig igenom den något torra framställningen så kan man lära sig en hel del – bland annat om drakarnas olika organ och deras förmodade funktioner. Boken vågar sig också på en katalogisering av de olika drakrasernas släktmässiga förhållande till varandra. Boken går att finna i de flesta cirefaliska universitet men även i andra nationers större universitet med liknande forskningsfält. Boken finns dessvärre inte ännu översatt från faliska och verket färdigställdes aldrig helt då Nilednuz försvann mystiskt efter att ha begett sig till Västmark för nya fältstudier.
De svarta banden
Dessa svarta länderinbundna och otitulerade böcker brukar kunna dyka upp lite varstans. De är skrivna på antingen thalaskiska eller gammal coloniska varvid de tros härstamma från Thalamur. I boken talas det om de så kallade ”drakväktarna” som i sitt oheliga band med drakarna ses som skyldiga för att ha åtdragit sig gudarnas vrede och på så vis orsakat det Coloniska imperiets undergång. Vissa forskare ser därför kopplingar med en viss sekt av drakdräpare varvid de tror boken härstammar från Colonan istället. Böckerna är i alla fall skrivna av en eller flera personer som uppenbarligen inte gillar drakarna, och vad de står för, då den bland annat innehåller ingående beskrivningar hur man bäst dräper en drake och även dess väktare. Metoderna som beskrivs är synnerligen effektiva och verkar vara i hög grad empiriskt förankrade. Det nämns också i detalj hur man tillverkar drakdödarföremål och hur man kan använda kroppsdelarna från döda drakar på bästa sätt mot dem. Böckerna är därför mycket eftertraktade i de regioner där man ibland plågas av härjande drakar och desperat söker metoder att bli av med dessa.
Naith Sabes stora bok om drakar
Denna bok är ett relativt gammalt, om ändock fantasieggande, verk skrivet av en före detta professor i Consaber. Professor Naith Sabes sades vara en man som bekände sin tro till den stora Draken, vilket kan märkas då en stor del av bokens material bygger på muntliga druidiska källor i den gamla tron. Detta hindrar dock inte boken från att vara intressant även ur ett vetenskapligare perspektiv då den också bygger på historisk granskning av den Coloniska draktron samt skickligt väver in magiteoretiskt forskning. Kort sagt kan man säga att boken erbjuder intressanta teorier om drakarna som väsen samt dokumentation på hur samspelet drake och människa förändrats genom åren. Boken finns på de flesta bibliotek i Consaber och även hos de flesta större magikersällskapens bibliotek.
Drakar – representanter av den stora lagen?
Denna bok är ett rent magiteoretiskt verk som bygger på spekulationer baserade på magiska iakttagelser kring drakarna. Boken är ett samarbetsprojekt mellan de två husen Avarine och Cuvri’an i Legio Colonan. Tesen som drivs är den om att drakarna skulle vara ett slags representation för Balansens lag. Flertalet duktiga magiteoretiker har deltagit i bokens skrivande och den sågs som smått revolutionerande då den publicerades då den lyckades med det paradoxala att förena alvernas teori om drakarna som magisk fördämning och Tokons tro om dem som källan till magin. Boken återfinns hos de flesta magikersällskap med magitraditioner liknandes dem hos Legio Colonan.
Skapelsens väktare
Titeln på denna bok är en översättning från alviska och en intressant detalj är att ordet väktare här har en viss negativ klang motsvarande den av en fångväktare. Detta är den vanligaste boken man kan finna om drakar i alvernas samhälle. Boken, som tycks vara skriven av flera olika medlemmar av sanaristammen, beskriver drakarna som ett slags mäktiga väsen som vägglett och manipulerat de dödliga folken sen tidernas begynnelse för sina egna syften. Bilden som boken målar upp angående drakarna är tveeggad. Å ena sidan tycks bokens författare beundra och avguda dem då boken bland annat talar om deras fantastiska kunskaper, inte minst inom magi, och deras djupa insikt i universums djupaste hemligheter. Å andra sidan tycks bokens författare frukta, och rentav misstro dem, i vad som anses vara deras manipulerande av Mundanas olika folk, och på grund av det faktum att de inte delar med sig av sina hemligheter till någon annan. Drakarna ses också som skyldiga för att ha manipulerat den magiska väven så att det inte längre går att kasta kraftfull magi i liknande skala som förbannelsen som dvärgarna kastade något som, underligt nog, inte uttrycks som något positivt i boken.
Drakrunor - det magiska språket
Boken är en skapelse av en i dagens läge mycket gammal och dessvärre inåtvänd drakolog av sanaristammen. Boken är en förteckning över en mängd dokumenterade drakrunor. Betydelsen av ett litet antal drakrunor fastställs, de flesta den exakta motsvarigheten till de magiska symboler som används hos de olika magikersällskapen världen över. Boken gör även en del djärva anspråk på tolkningar av andra runor. En tes som drivs i boken är att drakrunorna i själva verket är en genialiskt enkel avbildning av saker och tings sanna namn. Boken är mycket eftertraktad av diverse magiska samfund men sanarialverna har hittills inte låtit någon utanför alliansen ta del av detta verk.
Mästaren - av hans ödmjuka tjänare
Denna extremt gamla bok är skriven av en okänd författare. Person som skrev boken har tydligen levt som tjänare åt en drake och hela boken är mer eller mindre ett slags dokumentation av denne tjänares iakttagelser av sin mästare som denne tydligen prisar väldigt högt. Tjänaren och draken tycks ha ett mycket starkt band och tjänaren får följa med på de mest underliga platser med sin mästare. Boken beskriver exempelvis i detalj drakboningen och dess övernaturliga egenskaper. Författaren beskriver även sin mästares behov av att sova och drömma. Även mästarens regelbundna besök i skugglandet tas upp. Författarens kunskaper bygger på dels författarens egna iakttagelser, vilka oftast är tolkningar och rena gissningar kring sin mästare, medan annat är sporadisk information hämtat från samtal med mästaren. Denna information är ofta mycket kryptisk. Boken är unik på så sätt att det är den enda kända boken som innehåller direkta iakttagelser av en levande drake på så nära håll och även citat från densamme. Boken finns för tillfället endast i ett par exemplar på alviska i den sanariska alliansens förbjudna bibliotek men det kan hända att även enstaka andra exemplar finns.
Draksången
Draksången är en av de mest kända hjältesagorna från Tokon. Sången handlar om Ubheanaidh, den stora draken, som beskriver var och en av sina söner och döttrar för Siachan, en krigarpoet som anses vara anfader till Conner sìol Roth, den man som kastade ut thalaskerna och grundade Consaber för mer än 1500 år sedan. Totalt är 110 drakar namngivna och alla 84 kända drakar är inprickade med namn och utseende. Således finns det enligt sången 26 drakar som ännu inte har upptäckts eller som fallit i glömska.
<font size="3">Drakspecifika magiska effekter</font size>
Nedan följer några av de särskilda effekter som drakarna använder sig av. Vissa av dessa behärskar även dödliga magiker men de flesta har drakarna ännu lyckats hålla för sig själva. Effekter är något man kan använda som de är i improviserad magi eller som delar av en ritual eller besvärjelse. För mer information om hur de används se boken Mystik & Magi.
Astral fixering
Psykotropi: 1+, Räckvidd: Personlig, Varaktighet: Provisorisk*
Effekten förstärker en själs kontakt med sin kropp genom ett psykotropiskt band som sträcker sig mellan den fysiska kroppen och dess själ. Detta gör att kroppen fortsätter att fungera som normalt även i själens frånvaro, exempelvis då denna befinner sig någonstans på andeplanet. Regeltekniskt så fungerar det som om själen fortfarande befinner sig i kroppen. Kroppen sover dock under varaktigheten en djup sömn och är fullständigt omedveten om vad som sker runt omkring, den kan till och med skadas utan att reagera. Själens fysiska kropp kan under varaktigheten inte tas i besittning av ett annat väsen utan att själen först som vanligt besegras i andestrid och själen är också svårare att ’knuffa’ ur kroppen. Varje filament för effekten ökar svårigheten med en nivå (+Ob1T6) för motståndaren.
Dölja magi
Nomotropi: 1+, Räckvidd: Beröring, Varaktighet: Temporär*
Med denna effekt är det möjligt att dölja närvaron av magi. Varje filament som vävs in i effekten ökar svårigheten med en nivå (+Ob1T6) för dem som använder Magiförnimmelse för att varsebli magin. Effekten kan vara ett effektivt sätt att dölja för andra magiker att man är magikunnig.
Dölja själ
Psykotropi: 1+, Räckvidd: Beröring, Varaktighet: Temporär*
Med denna effekt är det möjligt att dölja den själsliga aurans utstrålning. Varje filament som vävs in i effekten ökar svårigheten med en nivå (+Ob1T6) för dem som använder Andeförnimmelse för att varsebli själen. Effekten kan vara ett effektivt sätt att gömma sig på andeplanet.
Mental kontroll
Psykotropi: 1+, Räckvidd: Beröring, Varaktighet: Temporär*
Med denna effekt är det möjligt att ta kontrollen över en persons psyke och styra dennes kropp som om den vore en marionett. Kontrollen kräver aktiv koncentration av magikern och om denne släpper koncentrationen så kommer den som kontrolleras att bara stå still, fryst i sin senaste rörelse tills varaktigheten går ut. Om handlingar utförs så använder sig den styrda kroppen av sina egna färdighetsvärden. Personen som kontrolleras är medveten om allt som sker men blir likt en hjälplös medresenär i sin egen kropp. För att undvika att bli kontrollerad så får den utsatta slå ett VIL-slag med lika många tärningar i svårighet som det antal filament som används för att väva effekten.
Sann förvandling
Biotropi: 1+, Räckvidd: Personlig, Varaktighet: Temporär*
Effekten kan användas för att förvandla sig till en valfri levande varelse. Till skillnad från effekten ’Förvandling’ som är mer en skenbar förvandling, är detta mer en sann transformation. De förändrade fysiska förmågorna, som vingar för en fågel och gälar för en fisk, kan användas. Å andra sidan så gäller också varelsens begränsningar. En drake i människoform kan alltså inte tillgodoräkna sig sitt kroppspansar och inte heller nyttja sin eldkvast. Magikerns attribut och färdigheter förblir dock oförändrade. För att kunna anta en varelse av en annan vikt än magikern själv så krävs ett filament per dubblering eller halvering av den gamla kroppens vikt som man måste göra.
Skada själ
Psykotropi: 1+, Räckvidd: Avstånd, Varaktighet: Momentan***
Med denna effekt är det möjligt att skada en ande eller besjälad varelses själ. Varje filament i effekten sänker varelsens Qadosh med minus ett (-1). Om offret på så vis får tillräckligt låg Qadosh för att drabbas av verklighetsabnormalaförändringar så räknas det som om dennes huvudaspekt var psykotropi.
Telepatisk illusion
Psykotropi: 1+, Räckvidd: Avstånd, Varaktighet: Temporär*
Effekten skapar en illusion som endast upplevs i en persons tankar. Illusionen kan alltså inte uppfattas av andra än dem som påverkas av effekten. Då illusionen lurar sinnena så kan den upplevas som mycket verklig. Den kan dock inte tillfoga någon skada men kan med fördel användas tillsammans med effekten Smärta. För att påverka mer än en person måste man använda sig av areaeffekt. För att genomskåda illusionen måste man slå ett svårighetsslag mot attributet PSY. Svårigheten för detta slag består av lika många tärningar som antalet filament som används till effekten.
<font size="3">Drakarnas magiförnimmelse</font size>
De högre drakarna är Mundanas främsta magiförnimmare. De är överlag mycket sensitiva för den magiska energins utstrålning och faktum är att de i regel har lättare att förnimma världens magiska energier än allt annat. Detta ger dem en unik insikt i magins natur. För dem är magin så naturlig att de ibland glömmer att de andra varelserna sällan kan varken förnimma eller ännu mindre förstå sig på den. Magiförnimmelsen (MAG) räknas som ett av deras primära sinnesattribut. Detta kompletterar de andra attributen på så vis att de, förutom att bara ha ett slags sjätte sinne för att känna magin, även kan förnimma den med alla sina fem sinnen. De kan lukta, smaka och höra den lika väl som de kan känna och se den. Enligt dem så har varje aspekt sin särskilda lukt och smak där intensiteten i smaken avgör dess styrka. Likaväl har varje aspekt sin särskilda klangfärg som kan höras, där resonansen i klangen avgör styrkan. Att känna magin kan de flesta magiker göra genom att känna den statiska spänning i luften där intensiteten i den statiska spänningen avgör magins styrka. Drakarna kan dock dessutom särskilja den ena aspekten från den andra då varje aspekts magiska utflöde känns på ett unikt sätt. Att se magin är också något som de flesta magikerna är bekanta med. Där deras förnimmelse består mest i att se färgen i den magiska auran, kan drakarna tydligt se inte bara hela den magiska väven som genomstrålar allt, utan också de olikfärgade trådarna i väven.
För den spelledare som vill ge ytterligare liv åt magiförnimmelsen så kan han avgöra att även vanliga magiker kan förnimma magin med alla sina sinnen. Svårighetsgraden för detta är som normalt men om man vill särskilja en aspekt från en annan så ökar svårigheten med en nivå (+Ob1T6).
<font size="3">De olika tidsåldrarna och deras dominerande magiska influenser </font size>
Drömmarnas era – Oneirotropi, Psykotropi och Kronotropi
Elementens era – Pyrotropi, Pneumotropi, Hydrotropi, Geotropi och Psykotropi
Drakarnas era – Ataxatropi och Nomotropi
Reptilernas era – Geotropi och Biotropi
Den stora isens era – Kryotropi och Astrotropi
Den brännande hettans era – Termotropi, Pyrotropi, Ataxatropi och Heliotropi
De stora havens era – Hydrotropi och Nomotropi
De majestätiska bergen och lufthavens era – Geotropi och Pneumotropi
De förtärande skuggornas era – Skototropi, Pyrotropi, Daimotropi, Ataxatropi och Ikonotropi
De stora ödemarkernas era – Nekrotropi, Pneumotropi och Nomotropi
Ljuset och undrens era – Heliotropi, Astrotropi, Fototropi och Semotropi
De stora skogarnas och djurfolkens era – Biotropi, Psykotropi och Selenotropi
Människornas era – Geotropi, Hydrotropi och Semotropi
Not: Kanske inte så underligt att det här avsnittet inte kom med då det är lite väl nördig fakta. Men, men man vet inte kanske kan det finnas någon där ute som är lika maginördig som jag...
<font size="3">Dräparkonst </font size>
Moment: Enhandsvapen*, Sköld*, Spjut*, Slunga
* Välj en specifik typ av vapen/sköld som tillhör denna grupp.
Tekniker: Avancerat anfall: Stick, Drakdödare, Hoppteknik, Utspel, Djärvhet, Precisionsanfall [Mästaranfall: Stick, Upptäcka fara]
Dräparkonst innefattar träning hur man på bästa sätt dräper en drakväktare och dennes drake.
Mot drakväktarna använder man sig ofta av nät som först kastas mot denne vilket följs upp av stick med spjut (som har fördelen att orsaka mycket blödning). Spjuten är ofta indränkta i gift för att förstärka effekten av skadorna ytterligare. Spjutbärarna håller sig i ytterflank (från väktare räknat) medan de skyddas av en inre flank av dräpare beväpnade med svärd och sköldar. Om tillfälle ges bombarderas väktaren även av slungstenar som ibland kan vara förtrollade med skadeförvärrande effekter.
Både mot väktaren och draken gäller principen att bedriva anfallet i grupp och att omringa motståndaren och anfalla från så många olika vinklar som möjligt så att åtminstone ett par kan anfall bakifrån eller angripa en sårbar punkt. Man siktar ofta mot vitalare delar som bröstkorgen, hals och huvud.
För en genomgång av tekniken man tillämpar mot drakar se stycket "Hur man dräper en drake" i Drakar (sidan: 52).
Dräparkonsten går hand i hand med resten av dräparträningen som innefattar hur man bär sig åt för att finna drakväktarna/drakarna på bästa sätt, hantering av eld samt indoktrinering av dräparnas ideal och en viss inblick i historian bakom det hela (färgad från dräparnas perspektiv givetvis).
Mycket av träningen handlar om att behärska sin egen rädsla och förmågan att blint lyda order så att man exempelvis inte drabbas av panik inför mötet med de skrämmande drakarna. Rädsla och odisciplin ses som en farsot hos dräparna varvid man helst ser att det elimineras snabbast möjligast.
Not: Detta är dräparnas stridskonst som jag tänker mig den då jag inte blev riktit nöjd med den som presenterade i Vapenmästaren
/Sebastian - för fullt jobbandes med Alver - sångarens ätt
<font size="3">Drakböcker</font size>
Draconis Nefandicum
Denna bok är skriven av den före detta jargiske inkvisitorn Ignitius Marsilius som efter sitt möte med en vildsint drake i Krolimbergen, där han miste hela sitt resesällskap och enligt vissa också förståndet, såg det som sin livsuppgift att utrota drakstyggelsen. Mycket av bokens text är knyten till Libera – daakkyrkans heliga skrift och handlar om drakarna och deras roll som avkomma till Malgoarh. Ignitius målar upp en skrämmande bild om Malgoarhs planer på att ta över Daaks rike och den nyckelroll som drakarna spelar i dessa planer. Han talar om att den yttersta dagen snart skall vara här och att världens alla sovande drakar då kommer att vakna för att spy sin eld över Mundana och i Malgoarhs namn döpa den i aska. Ignitius bok har fått mycket uppmärksamhet, speciellt i Jargien, då den överensstämmer mycket väl med Libera men även många andra av Daaks heliga skrifter och den är numera en av inkvisitionens standardverk. Skriften är dessutom en mycket skicklig ockult skildring av drakarna varvid den vunnit gehör även utanför Jargien där kopior av den kan återfinnas hos diverse ockulta sällskap.
Bestiarium Iargia
Detta är standardverket för ’monsterkunskap’ i Jargien sanktionerad av Daaks kyrka. Det uppdateras konstant med ny och godkänd kunskap om de monster som finns i Mundana. Naturligtvis har detta verk en hel del att säga om drakar, och till skillnad från många liknade verk bygger det också på studier av döda drakars kroppar. Boken lyckas exempelvis fastställa att det finns två högre drakraser, Draconis Lumensis och Draconis Obscura. Bibliotek i de flesta Daaktrogna länder brukar ha en kopia av denna bok men även välförsedda och välrenommerade bibliotek i icke-Daaktrogna länder kan också ha en, då det är ett verk som sprids gärna och mycket som en del av Daaks mission.
En avhandling om drakars anatomi av Nilednuz Retzirk
Nilednuz Retzirk var en av de mer namnstarka forskarna vid Ciremelos universitet i Melorion. Hans avhandling är förmodligen en av de mer vetenskapliga man kan få tag på om drakar då den bygger till stor del på iakttagelser vid dissekeringar av döda kroppar från de olika drakraserna. Texten är tämligen svårtolkad för den oinsatte, men om man orkar sig igenom den något torra framställningen så kan man lära sig en hel del – bland annat om drakarnas olika organ och deras förmodade funktioner. Boken vågar sig också på en katalogisering av de olika drakrasernas släktmässiga förhållande till varandra. Boken går att finna i de flesta cirefaliska universitet men även i andra nationers större universitet med liknande forskningsfält. Boken finns dessvärre inte ännu översatt från faliska och verket färdigställdes aldrig helt då Nilednuz försvann mystiskt efter att ha begett sig till Västmark för nya fältstudier.
De svarta banden
Dessa svarta länderinbundna och otitulerade böcker brukar kunna dyka upp lite varstans. De är skrivna på antingen thalaskiska eller gammal coloniska varvid de tros härstamma från Thalamur. I boken talas det om de så kallade ”drakväktarna” som i sitt oheliga band med drakarna ses som skyldiga för att ha åtdragit sig gudarnas vrede och på så vis orsakat det Coloniska imperiets undergång. Vissa forskare ser därför kopplingar med en viss sekt av drakdräpare varvid de tror boken härstammar från Colonan istället. Böckerna är i alla fall skrivna av en eller flera personer som uppenbarligen inte gillar drakarna, och vad de står för, då den bland annat innehåller ingående beskrivningar hur man bäst dräper en drake och även dess väktare. Metoderna som beskrivs är synnerligen effektiva och verkar vara i hög grad empiriskt förankrade. Det nämns också i detalj hur man tillverkar drakdödarföremål och hur man kan använda kroppsdelarna från döda drakar på bästa sätt mot dem. Böckerna är därför mycket eftertraktade i de regioner där man ibland plågas av härjande drakar och desperat söker metoder att bli av med dessa.
Naith Sabes stora bok om drakar
Denna bok är ett relativt gammalt, om ändock fantasieggande, verk skrivet av en före detta professor i Consaber. Professor Naith Sabes sades vara en man som bekände sin tro till den stora Draken, vilket kan märkas då en stor del av bokens material bygger på muntliga druidiska källor i den gamla tron. Detta hindrar dock inte boken från att vara intressant även ur ett vetenskapligare perspektiv då den också bygger på historisk granskning av den Coloniska draktron samt skickligt väver in magiteoretiskt forskning. Kort sagt kan man säga att boken erbjuder intressanta teorier om drakarna som väsen samt dokumentation på hur samspelet drake och människa förändrats genom åren. Boken finns på de flesta bibliotek i Consaber och även hos de flesta större magikersällskapens bibliotek.
Drakar – representanter av den stora lagen?
Denna bok är ett rent magiteoretiskt verk som bygger på spekulationer baserade på magiska iakttagelser kring drakarna. Boken är ett samarbetsprojekt mellan de två husen Avarine och Cuvri’an i Legio Colonan. Tesen som drivs är den om att drakarna skulle vara ett slags representation för Balansens lag. Flertalet duktiga magiteoretiker har deltagit i bokens skrivande och den sågs som smått revolutionerande då den publicerades då den lyckades med det paradoxala att förena alvernas teori om drakarna som magisk fördämning och Tokons tro om dem som källan till magin. Boken återfinns hos de flesta magikersällskap med magitraditioner liknandes dem hos Legio Colonan.
Skapelsens väktare
Titeln på denna bok är en översättning från alviska och en intressant detalj är att ordet väktare här har en viss negativ klang motsvarande den av en fångväktare. Detta är den vanligaste boken man kan finna om drakar i alvernas samhälle. Boken, som tycks vara skriven av flera olika medlemmar av sanaristammen, beskriver drakarna som ett slags mäktiga väsen som vägglett och manipulerat de dödliga folken sen tidernas begynnelse för sina egna syften. Bilden som boken målar upp angående drakarna är tveeggad. Å ena sidan tycks bokens författare beundra och avguda dem då boken bland annat talar om deras fantastiska kunskaper, inte minst inom magi, och deras djupa insikt i universums djupaste hemligheter. Å andra sidan tycks bokens författare frukta, och rentav misstro dem, i vad som anses vara deras manipulerande av Mundanas olika folk, och på grund av det faktum att de inte delar med sig av sina hemligheter till någon annan. Drakarna ses också som skyldiga för att ha manipulerat den magiska väven så att det inte längre går att kasta kraftfull magi i liknande skala som förbannelsen som dvärgarna kastade något som, underligt nog, inte uttrycks som något positivt i boken.
Drakrunor - det magiska språket
Boken är en skapelse av en i dagens läge mycket gammal och dessvärre inåtvänd drakolog av sanaristammen. Boken är en förteckning över en mängd dokumenterade drakrunor. Betydelsen av ett litet antal drakrunor fastställs, de flesta den exakta motsvarigheten till de magiska symboler som används hos de olika magikersällskapen världen över. Boken gör även en del djärva anspråk på tolkningar av andra runor. En tes som drivs i boken är att drakrunorna i själva verket är en genialiskt enkel avbildning av saker och tings sanna namn. Boken är mycket eftertraktad av diverse magiska samfund men sanarialverna har hittills inte låtit någon utanför alliansen ta del av detta verk.
Mästaren - av hans ödmjuka tjänare
Denna extremt gamla bok är skriven av en okänd författare. Person som skrev boken har tydligen levt som tjänare åt en drake och hela boken är mer eller mindre ett slags dokumentation av denne tjänares iakttagelser av sin mästare som denne tydligen prisar väldigt högt. Tjänaren och draken tycks ha ett mycket starkt band och tjänaren får följa med på de mest underliga platser med sin mästare. Boken beskriver exempelvis i detalj drakboningen och dess övernaturliga egenskaper. Författaren beskriver även sin mästares behov av att sova och drömma. Även mästarens regelbundna besök i skugglandet tas upp. Författarens kunskaper bygger på dels författarens egna iakttagelser, vilka oftast är tolkningar och rena gissningar kring sin mästare, medan annat är sporadisk information hämtat från samtal med mästaren. Denna information är ofta mycket kryptisk. Boken är unik på så sätt att det är den enda kända boken som innehåller direkta iakttagelser av en levande drake på så nära håll och även citat från densamme. Boken finns för tillfället endast i ett par exemplar på alviska i den sanariska alliansens förbjudna bibliotek men det kan hända att även enstaka andra exemplar finns.
Draksången
Draksången är en av de mest kända hjältesagorna från Tokon. Sången handlar om Ubheanaidh, den stora draken, som beskriver var och en av sina söner och döttrar för Siachan, en krigarpoet som anses vara anfader till Conner sìol Roth, den man som kastade ut thalaskerna och grundade Consaber för mer än 1500 år sedan. Totalt är 110 drakar namngivna och alla 84 kända drakar är inprickade med namn och utseende. Således finns det enligt sången 26 drakar som ännu inte har upptäckts eller som fallit i glömska.
<font size="3">Drakspecifika magiska effekter</font size>
Nedan följer några av de särskilda effekter som drakarna använder sig av. Vissa av dessa behärskar även dödliga magiker men de flesta har drakarna ännu lyckats hålla för sig själva. Effekter är något man kan använda som de är i improviserad magi eller som delar av en ritual eller besvärjelse. För mer information om hur de används se boken Mystik & Magi.
Astral fixering
Psykotropi: 1+, Räckvidd: Personlig, Varaktighet: Provisorisk*
Effekten förstärker en själs kontakt med sin kropp genom ett psykotropiskt band som sträcker sig mellan den fysiska kroppen och dess själ. Detta gör att kroppen fortsätter att fungera som normalt även i själens frånvaro, exempelvis då denna befinner sig någonstans på andeplanet. Regeltekniskt så fungerar det som om själen fortfarande befinner sig i kroppen. Kroppen sover dock under varaktigheten en djup sömn och är fullständigt omedveten om vad som sker runt omkring, den kan till och med skadas utan att reagera. Själens fysiska kropp kan under varaktigheten inte tas i besittning av ett annat väsen utan att själen först som vanligt besegras i andestrid och själen är också svårare att ’knuffa’ ur kroppen. Varje filament för effekten ökar svårigheten med en nivå (+Ob1T6) för motståndaren.
Dölja magi
Nomotropi: 1+, Räckvidd: Beröring, Varaktighet: Temporär*
Med denna effekt är det möjligt att dölja närvaron av magi. Varje filament som vävs in i effekten ökar svårigheten med en nivå (+Ob1T6) för dem som använder Magiförnimmelse för att varsebli magin. Effekten kan vara ett effektivt sätt att dölja för andra magiker att man är magikunnig.
Dölja själ
Psykotropi: 1+, Räckvidd: Beröring, Varaktighet: Temporär*
Med denna effekt är det möjligt att dölja den själsliga aurans utstrålning. Varje filament som vävs in i effekten ökar svårigheten med en nivå (+Ob1T6) för dem som använder Andeförnimmelse för att varsebli själen. Effekten kan vara ett effektivt sätt att gömma sig på andeplanet.
Mental kontroll
Psykotropi: 1+, Räckvidd: Beröring, Varaktighet: Temporär*
Med denna effekt är det möjligt att ta kontrollen över en persons psyke och styra dennes kropp som om den vore en marionett. Kontrollen kräver aktiv koncentration av magikern och om denne släpper koncentrationen så kommer den som kontrolleras att bara stå still, fryst i sin senaste rörelse tills varaktigheten går ut. Om handlingar utförs så använder sig den styrda kroppen av sina egna färdighetsvärden. Personen som kontrolleras är medveten om allt som sker men blir likt en hjälplös medresenär i sin egen kropp. För att undvika att bli kontrollerad så får den utsatta slå ett VIL-slag med lika många tärningar i svårighet som det antal filament som används för att väva effekten.
Sann förvandling
Biotropi: 1+, Räckvidd: Personlig, Varaktighet: Temporär*
Effekten kan användas för att förvandla sig till en valfri levande varelse. Till skillnad från effekten ’Förvandling’ som är mer en skenbar förvandling, är detta mer en sann transformation. De förändrade fysiska förmågorna, som vingar för en fågel och gälar för en fisk, kan användas. Å andra sidan så gäller också varelsens begränsningar. En drake i människoform kan alltså inte tillgodoräkna sig sitt kroppspansar och inte heller nyttja sin eldkvast. Magikerns attribut och färdigheter förblir dock oförändrade. För att kunna anta en varelse av en annan vikt än magikern själv så krävs ett filament per dubblering eller halvering av den gamla kroppens vikt som man måste göra.
Skada själ
Psykotropi: 1+, Räckvidd: Avstånd, Varaktighet: Momentan***
Med denna effekt är det möjligt att skada en ande eller besjälad varelses själ. Varje filament i effekten sänker varelsens Qadosh med minus ett (-1). Om offret på så vis får tillräckligt låg Qadosh för att drabbas av verklighetsabnormalaförändringar så räknas det som om dennes huvudaspekt var psykotropi.
Telepatisk illusion
Psykotropi: 1+, Räckvidd: Avstånd, Varaktighet: Temporär*
Effekten skapar en illusion som endast upplevs i en persons tankar. Illusionen kan alltså inte uppfattas av andra än dem som påverkas av effekten. Då illusionen lurar sinnena så kan den upplevas som mycket verklig. Den kan dock inte tillfoga någon skada men kan med fördel användas tillsammans med effekten Smärta. För att påverka mer än en person måste man använda sig av areaeffekt. För att genomskåda illusionen måste man slå ett svårighetsslag mot attributet PSY. Svårigheten för detta slag består av lika många tärningar som antalet filament som används till effekten.
<font size="3">Drakarnas magiförnimmelse</font size>
De högre drakarna är Mundanas främsta magiförnimmare. De är överlag mycket sensitiva för den magiska energins utstrålning och faktum är att de i regel har lättare att förnimma världens magiska energier än allt annat. Detta ger dem en unik insikt i magins natur. För dem är magin så naturlig att de ibland glömmer att de andra varelserna sällan kan varken förnimma eller ännu mindre förstå sig på den. Magiförnimmelsen (MAG) räknas som ett av deras primära sinnesattribut. Detta kompletterar de andra attributen på så vis att de, förutom att bara ha ett slags sjätte sinne för att känna magin, även kan förnimma den med alla sina fem sinnen. De kan lukta, smaka och höra den lika väl som de kan känna och se den. Enligt dem så har varje aspekt sin särskilda lukt och smak där intensiteten i smaken avgör dess styrka. Likaväl har varje aspekt sin särskilda klangfärg som kan höras, där resonansen i klangen avgör styrkan. Att känna magin kan de flesta magiker göra genom att känna den statiska spänning i luften där intensiteten i den statiska spänningen avgör magins styrka. Drakarna kan dock dessutom särskilja den ena aspekten från den andra då varje aspekts magiska utflöde känns på ett unikt sätt. Att se magin är också något som de flesta magikerna är bekanta med. Där deras förnimmelse består mest i att se färgen i den magiska auran, kan drakarna tydligt se inte bara hela den magiska väven som genomstrålar allt, utan också de olikfärgade trådarna i väven.
För den spelledare som vill ge ytterligare liv åt magiförnimmelsen så kan han avgöra att även vanliga magiker kan förnimma magin med alla sina sinnen. Svårighetsgraden för detta är som normalt men om man vill särskilja en aspekt från en annan så ökar svårigheten med en nivå (+Ob1T6).
<font size="3">De olika tidsåldrarna och deras dominerande magiska influenser </font size>
Drömmarnas era – Oneirotropi, Psykotropi och Kronotropi
Elementens era – Pyrotropi, Pneumotropi, Hydrotropi, Geotropi och Psykotropi
Drakarnas era – Ataxatropi och Nomotropi
Reptilernas era – Geotropi och Biotropi
Den stora isens era – Kryotropi och Astrotropi
Den brännande hettans era – Termotropi, Pyrotropi, Ataxatropi och Heliotropi
De stora havens era – Hydrotropi och Nomotropi
De majestätiska bergen och lufthavens era – Geotropi och Pneumotropi
De förtärande skuggornas era – Skototropi, Pyrotropi, Daimotropi, Ataxatropi och Ikonotropi
De stora ödemarkernas era – Nekrotropi, Pneumotropi och Nomotropi
Ljuset och undrens era – Heliotropi, Astrotropi, Fototropi och Semotropi
De stora skogarnas och djurfolkens era – Biotropi, Psykotropi och Selenotropi
Människornas era – Geotropi, Hydrotropi och Semotropi
Not: Kanske inte så underligt att det här avsnittet inte kom med då det är lite väl nördig fakta. Men, men man vet inte kanske kan det finnas någon där ute som är lika maginördig som jag...
<font size="3">Dräparkonst </font size>
Moment: Enhandsvapen*, Sköld*, Spjut*, Slunga
* Välj en specifik typ av vapen/sköld som tillhör denna grupp.
Tekniker: Avancerat anfall: Stick, Drakdödare, Hoppteknik, Utspel, Djärvhet, Precisionsanfall [Mästaranfall: Stick, Upptäcka fara]
Dräparkonst innefattar träning hur man på bästa sätt dräper en drakväktare och dennes drake.
Mot drakväktarna använder man sig ofta av nät som först kastas mot denne vilket följs upp av stick med spjut (som har fördelen att orsaka mycket blödning). Spjuten är ofta indränkta i gift för att förstärka effekten av skadorna ytterligare. Spjutbärarna håller sig i ytterflank (från väktare räknat) medan de skyddas av en inre flank av dräpare beväpnade med svärd och sköldar. Om tillfälle ges bombarderas väktaren även av slungstenar som ibland kan vara förtrollade med skadeförvärrande effekter.
Både mot väktaren och draken gäller principen att bedriva anfallet i grupp och att omringa motståndaren och anfalla från så många olika vinklar som möjligt så att åtminstone ett par kan anfall bakifrån eller angripa en sårbar punkt. Man siktar ofta mot vitalare delar som bröstkorgen, hals och huvud.
För en genomgång av tekniken man tillämpar mot drakar se stycket "Hur man dräper en drake" i Drakar (sidan: 52).
Dräparkonsten går hand i hand med resten av dräparträningen som innefattar hur man bär sig åt för att finna drakväktarna/drakarna på bästa sätt, hantering av eld samt indoktrinering av dräparnas ideal och en viss inblick i historian bakom det hela (färgad från dräparnas perspektiv givetvis).
Mycket av träningen handlar om att behärska sin egen rädsla och förmågan att blint lyda order så att man exempelvis inte drabbas av panik inför mötet med de skrämmande drakarna. Rädsla och odisciplin ses som en farsot hos dräparna varvid man helst ser att det elimineras snabbast möjligast.
Not: Detta är dräparnas stridskonst som jag tänker mig den då jag inte blev riktit nöjd med den som presenterade i Vapenmästaren
