Bra, bra, bra! Filmatiseringarna av Astrids verk är för det mesta väldigt tämligen dåliga och barnskådisarna är för det mesta ruskigt, ruskigt dåliga och det brukar vara en eller två vuxna skådisar som räddar allt från totalflopp. ... Fast tja, hela den gamla skolan har ju typ trillat av pin vid det här laget eller börjat dra sig tillbaka.
Kort sagt så behöver Lindgren-filmerna nytt blod, ny färg och en ordentlig uppryckning. Att man vill försöka på nytt idag är härligt och jag vill uppmuntra allt sådant alla gånger.
Samtidigt är det så att film är alltid film, och varje version är sin egen. Man kan inte utan att vara orättvis jämföra en film med boken och man kan sällan jämföra en gammal version med en ny utan att peka i båda riktningarna. Självklart kommer Allan Edwall alltid att ha en särskild plats när det gäller Lindgren-filmerna (det är ju typ han som är dem) och Emil är Emil och Katla Katla - fast det behöver inte betyda att det inte kan dyka upp en ny Katla, en annan Skorpan osv. Om de kunde filma om Pippi Långstrump och göra filmerna iaf uthärdliga vore det också trevligt. ... Fyfan för Pippi alltså.
/solvebring som helt enkelt är för att filmatisera gamla prylar på nytt. Det kan bli bättre och det kan bli sämre - oavsett är det roligt och trevligt att det sker.
P. S. Mantlar med rosa föder, stickade ringbrynjor och Tengil-soldater med götdialekt är trevligt, men å andra sidan vore det ballt om Sverige kunde producera riktig fantasy. ... "Ska inte du upp i bergen och se på månskenet?" D. S.