Botulf
Hero
- Joined
- 25 Dec 2008
- Messages
- 1,265
Rubriken syftar på att jag funderar på vilka spel som faktiskt kan anses vara breda spel. Först och främst, vad jag menar med "bredhet" menar jag spel som aktivt införlivat ett antal olika moment eller dimensioner av spelet, eller sättningen, som också mycket väl kan ta rejäla avsteg från det traditionella rollspelandet, eller helt enkelt blanda spelgenres friskt. Ett annat exempel; spelarnas handlingars konsekvenser förs av ända upp på metaplanet och inte bara genom direkt påverkan av rps direkta in game status.
Av de spel jag själv läst igenom eller provat så måste det vara Dungeons&Dragons BECMI-serie eller samlingsvolymen Dungeons&Dragons Rules Cyclopedia. Varför i herrans namn skulle jag välja ett D&D spel ?
Spelet följer en logik där man utgår från att spelets dimensioner ska expandera hela tiden, och detta i grundreglerna. Först är det vanlig Dungeon hack´n´slash i så klassisk D&D-anda det bara kan bli. Detta följs sedan upp av utvecklingen till vildmarksäventyrande och stadsintermezzon i standard rollspelsanda. Detta åtföljs sedan av expanderandet av spelet till ett strategiskt fantasy-krigsspel där rollspersonerna också utgör en skillnad på slagfältet genom sin lvl, formler, kanske monstruösa riddjur eller mäktiga magiska föremål. Allt sådant avspeglar sig i regelmotorn. Till en början gäller det fältslag, sedan borgar och belägring. I denna veva så breddas även spelet till att rp har valet och möjligheten att bli borgherre/länsherre/magiker-i-tornet/präst-tempelbyggare/tjuvgillesmästare/klanledare. Först här börjar det hela luta åt en blandning av mangement-spel i utvecklingen spelarens rike, borg, trollkarlskola osv men det är även här som spelet finner en axel av rollspel-strategi-management-diplomati sammanvävda utan att de spretar åt för många olika håll. Äventyret "Red Arrow, Black Shield" framlyfter denna dimension av spelet i sitt rätta element. I den sista fasen av grundreglerna så handlar det först om att nå status som Odödlig/gudom genom episka qeusts men expanderar och fortsätter till att när gudomlig status uppnåtts så fortsätter spelet. Nu gäller det att avancera i gudarnas hierarkier(och faktiskt så skulle man kunna säga att det faktiskt går över till ett helt nytt spel), delta i det politiska maktintrigerna i gudavärlden(Pandius, om man använder sig av den officiella kampanjsättningen), exempelvis dags att rädda universum från chtulhuoida varelser från bortom multiversum i sorts superhjälte Marvel anda, bygga sig sin egen dimension och i stil med Planescape mer obehindrat utforska universum och multiversum.
Även om jag inte hade tänkt gå in på annat än just core-material så kan jag inte låta bli att nämna att nästan varje Gazetteer expanderar grundreglerna på ett sätt som fortfarande är simpelt och översiktligt. Vad dessa moment gör att det tillför ett nytt moment, eller expanderar "spel-i-spelet" både i rollpersonens individuella nivå och i management. Vill man lyckas som darokinsk handelman så gäller det inte att basha kobolds och goblins utan att se till att varor är på rätt plats vid rätt tid, finna de snabbaste och säkraste karavanvägarna osv. En halvling som vill bli klanhövding kommer inte bli det för att denna hittat si-o-så mycket guld eller lvl utan för dennes sociala interaktion med klanan där rollspelande spelar roll och belönas med speciella "fraktionspoäng" i kombination med typiskt questande o.dyl.
Det finns en rad spel som täcker samma saker som jag redan tagit upp som D&D BECMI, men sällan så strömlinjeformat eller spel-smidigt av något jag hittills haft personlig erfarenhet av. Därför anser jag det vara ett spel med stor bredd fast på en mycket kompakt och snabbspelad nivå, samt att allt just är en redan inbyggd del av själva grundspelet.
Har folk några fler exempel att framlägga? Skulle gärna höra om Burning Empires, GURPS osv.....
(BECMI står för Basic, Expert, Companion, Master och Immortal; de olika lvl-indelade grundregelboxarna som sedan fördes samman i D&D Rules Cyclopedia)
Av de spel jag själv läst igenom eller provat så måste det vara Dungeons&Dragons BECMI-serie eller samlingsvolymen Dungeons&Dragons Rules Cyclopedia. Varför i herrans namn skulle jag välja ett D&D spel ?
Spelet följer en logik där man utgår från att spelets dimensioner ska expandera hela tiden, och detta i grundreglerna. Först är det vanlig Dungeon hack´n´slash i så klassisk D&D-anda det bara kan bli. Detta följs sedan upp av utvecklingen till vildmarksäventyrande och stadsintermezzon i standard rollspelsanda. Detta åtföljs sedan av expanderandet av spelet till ett strategiskt fantasy-krigsspel där rollspersonerna också utgör en skillnad på slagfältet genom sin lvl, formler, kanske monstruösa riddjur eller mäktiga magiska föremål. Allt sådant avspeglar sig i regelmotorn. Till en början gäller det fältslag, sedan borgar och belägring. I denna veva så breddas även spelet till att rp har valet och möjligheten att bli borgherre/länsherre/magiker-i-tornet/präst-tempelbyggare/tjuvgillesmästare/klanledare. Först här börjar det hela luta åt en blandning av mangement-spel i utvecklingen spelarens rike, borg, trollkarlskola osv men det är även här som spelet finner en axel av rollspel-strategi-management-diplomati sammanvävda utan att de spretar åt för många olika håll. Äventyret "Red Arrow, Black Shield" framlyfter denna dimension av spelet i sitt rätta element. I den sista fasen av grundreglerna så handlar det först om att nå status som Odödlig/gudom genom episka qeusts men expanderar och fortsätter till att när gudomlig status uppnåtts så fortsätter spelet. Nu gäller det att avancera i gudarnas hierarkier(och faktiskt så skulle man kunna säga att det faktiskt går över till ett helt nytt spel), delta i det politiska maktintrigerna i gudavärlden(Pandius, om man använder sig av den officiella kampanjsättningen), exempelvis dags att rädda universum från chtulhuoida varelser från bortom multiversum i sorts superhjälte Marvel anda, bygga sig sin egen dimension och i stil med Planescape mer obehindrat utforska universum och multiversum.
Även om jag inte hade tänkt gå in på annat än just core-material så kan jag inte låta bli att nämna att nästan varje Gazetteer expanderar grundreglerna på ett sätt som fortfarande är simpelt och översiktligt. Vad dessa moment gör att det tillför ett nytt moment, eller expanderar "spel-i-spelet" både i rollpersonens individuella nivå och i management. Vill man lyckas som darokinsk handelman så gäller det inte att basha kobolds och goblins utan att se till att varor är på rätt plats vid rätt tid, finna de snabbaste och säkraste karavanvägarna osv. En halvling som vill bli klanhövding kommer inte bli det för att denna hittat si-o-så mycket guld eller lvl utan för dennes sociala interaktion med klanan där rollspelande spelar roll och belönas med speciella "fraktionspoäng" i kombination med typiskt questande o.dyl.
Det finns en rad spel som täcker samma saker som jag redan tagit upp som D&D BECMI, men sällan så strömlinjeformat eller spel-smidigt av något jag hittills haft personlig erfarenhet av. Därför anser jag det vara ett spel med stor bredd fast på en mycket kompakt och snabbspelad nivå, samt att allt just är en redan inbyggd del av själva grundspelet.
Har folk några fler exempel att framlägga? Skulle gärna höra om Burning Empires, GURPS osv.....
(BECMI står för Basic, Expert, Companion, Master och Immortal; de olika lvl-indelade grundregelboxarna som sedan fördes samman i D&D Rules Cyclopedia)
