Nekromanti Bruno K Öijer - barden

[Nid]

Fick just ett infall att göra en ny karaktär, den svåre mörkmagikern/barden Bruno. Går klädd i svarta slitna käder och slokhatt, yvigt hår och stickande blick. I bakfickan sticker en oansenlig benflöjt upp. Omkring sig strör han förbannelser "i kväll, är du svårt blond, och alla krogar öppna" med släpig, väsande röst. Han uppträder på gator, torg och krogar med sina hypnotiska monologer, fruktad av överheten men uppskattad av allmogen. Han kan alla krogar i staden som sin egen ficka, har en stenhård integritet och en mörk karisma. Inte mycket under himlen och jorden är okänt för honom. Ibland reser han runt bland städer med en liten märklig ensemble.

Bruno, agitatorn spänner ögonen i pöbeln:
"varje morgon
hör jag er strömma ut ur husen
och samlas till muskler
i en grov arm, som lyfter Piskan"

Bruno, mörkermästaren:
"landsvägarna
höstregnen
och halvdager
ett sorts grått silat ljus
när du lämnar värdshussängen
och sitter mitt bland
flugorna och berättar utantill
om Dödgrävarens Bord
där avlidna drottningar långsamt
reser sej"

För att hitta mörka dubbelbottnade djupsinniga fraser är det bara att låna någon Öijer på bibblan. Bruno kommer kanske bäst till sin rätt som SLP i mörk fantasy. Vem vet vem han är?
"om mig finns nedtecknat
att jag som barn
stack in mina armar i ekträdets skugga
och drogs till vinden
när den rasslade som pilskaften i ett koger
man säjer att jag vägrade lyssna
att jag aldrig tog människor i hand
att jag flög om nätterna
och att allt det här
bringade olycka över socknen"

Den grymme fete storgodsägaren och djurplågaren spatserar över torget med tjänare och livvakt i släp. Bruno spänner ögonen i honom och viskar
"en natt
ska trofeérna
lämna din vägg
och smyga sig fram
till dom
bästa delarna
av din kropp"
På något underligt sätt hörs hans röst tvärs över torget. Den fete bleknar, ser sig nervöst omkring och snubblar över något på marken. Solen försvinner bakom molnen och det mörknar till. Livvakterna svär och tjänarna pilar nervöst omkring. På andra sidan torget har Bruno försvunnit.

Kanske är han en odödlig vampyr i förklädnad? Är han Casca, romaren som stötte spjutet i Jesus på korset, dömd att vandra i evighet? Kanske är han liemannen själv ?

(Vet inte hur det är med copyright, jag ändrade citaten lite)

 

[Blasphemy]

Jag tror att Bruno K skulle få det svårt att klara sig i en fantasymiljö. Hans släpande och helt makabra sätt att läsa dikter samt hans skrämmande uppsyn skulle få folk att tro att han var besatt och slutligen bränna honom på bål.

Vilket kanske inte vore så illa.

 

[Nid]

Ja men han kanske inte läser dikter, kanske är det besvärjelser han mässar? Kanske kan han smälta samman med skuggorna, eller förvända människors blick. Kanske står han i förbund med demoniska krafter, kanske var han den första människan som sålde sin själ till Djävulen. Kanske var han råttfångaren i Hameln. Kanske är han allt annat än försvarslös, folk är skrämda och fascinerade av honom.

Det är ju rollspel vi pratar här, det är ju också möjligt att han bara är en klen, bitter agitator, dock en nagel i ögat på makten.

Man kan ju tänkta sig en massa olika användningar för en sån färgstark person, att en härskare lejer rollpersonerna för att röja Bruno och hans följe ur vägen då han blivit för obekväm. De får spåra honom runt i landet och väntar sig en enkel match men upptäcker att Bruno är mer än en match då han mässar sina mörka harmonier och vänder Pöbeln mot rollpersonerna eller kallar ner förbannelser över dem.

Ett annat alternativ kanske skulle vara att Bruno söker upp dem och berättar att härskaren lurat dem, eller att Bruno själv lejt dem när han förvillade deras syn och förställde sig som härskaren för att skicka dem på jakt efter honom själv av någon dunkel anledning.

Han kanske är en bard eller nekromantiker som av någon anledning slagit följe med rollpersonerna och har en irriterande hobby att läsa upp suggestiva dikter som retar och skrämmer folk och gör att de ständigt måste fly.

Eller så kan man ju bara spela en rollperson som är frikostigt inspirerad av Brunos manér, vilket ställer till det för övriga rollpersoner. Möljigheterna är oändliga.