Jag har löst Jargien-Colonan-problemet genom att likna det coloniska imperiet vid Grekland/Makedonien/Hellenismen, och Jargien mer som Byzans, fast folk pratar latin. (Eller ja, det är lite förvirrat fortfarande givet att många jargiska namn i Geografica är grekiska, tex Dukas som var en stor kejsarätt i Byzans...)
Men, anyhow, jargiska är latin och äldre coloniska är grekiska. Thus;
Högre jargiska - latin. Fast galicisk-portugisiska, litteratur- och lyrikspråket i Iberien under högmedeltiden, vore en koolare mall. (Inte för att jag har en aning om hur det uttalas).
Lägre jargiska: italienska och latin lyckas jag knappt höra skillnad på as själva språkmelodin goes, så kanske nåt mer exotiskt latinskt språk borde användas som mall här...typ...
ladino?
Fast jag hade hellre sett att den lägre jargiskan har ett brett spektrum av dialekter som klingar helt olika beroende på var i riket man befinner sig. Då hade man tex kunnat utgå från iberiska språk i västra Jargien, och italienska etc i östra.
Damarierna måste ju självfallet bryta på rumänska, vilket inte är helt orimligt givet att rumänska trots allt är romanskt. Släng in lite ungerska också, 'cuz Hungary is 3v1l.
Drunokierna torde prata
luxemburgiska, givet att
Arlon är huvudstad i Drunok. Luxemburgiska är dessutom lite halvbonnigt (existerar knappt i litteratur) samtidigt som det är en ohelig korsning av tyska, flamländska och franska - it's perfect. Jag brukar använda luxemburgiska och belgiska ortnamn som bas när jag döper platser i Drunok.
Asharien och Soldarn är knepiga, jag har alltid tänkt mig att de pratar typ svenska där. Kanske norsk, dansk, norrländsk eller skånsk brytning, lite beroende på? Kanske mer åt det tyska hållet i kuststäderna; de är ju Hansan typ.
Västmark...oboy. vad det än är, så måste det låta otroligt inavlat.
Cirefaliska är Mundanas häftigaste språk, i det att det verkligen inte liknar något i vår värld som jag kan komma på. Å andra sidan har Marco också varit pinsamt dålig på att ge oss minsta hum om hur faliskan egentligen är tänkt att uttalas; det misstaget tänker jag inte göra med mûhadinskan, lovar jag. Själva känslan i den cirefaliska kulturen förknippar jag ofrånkomligen med Venedig och Genua dock, så en lätt italiensk brytning hade väl kunnat funka. Alternativt något åt det semitiska hållet, typ hebreiska. Eller ett totalt miffospråk som baskiskan kanske. Eller katalanska. Nej, jag ger upp.
Thalamur är också knepigt. Lite semitiska här med kanske? Jag börjar bara tänka på utdöda, obskyra fornspråk från Tvåflodslandet...
eller så gör vi det enkelt och logiskt för oss och låter thalaskiska låta lite som grekiska; det hade gått väl ihop med arvet från Colonan. Men Danarth går ju fetbort om de inte snackade typ akkadiska där.
Sabrier bör bryta på engelska och franska (och occitanska!) lite beroende på var de kommer ifrån, och med mer irländsk eller skotsk klang norröver. Tokon snackar skotsk gaeliska och léaram iriska, kymriska, eller nåt.
Ebhroniterna har valfri superexotisk brytning, men det måste låta civiliserat. Jag är lite lost här, dock, för de indoeuropeiska språken i Asien har mycket bättre motsvarigheter i Västlanden...
Mûhadinska tänker jag mig -inte- med arabisk klang, snarare persisk eller turkmongolisk. Momolanskan är lite mer arabisk, isåfall. Mûhadinskan, särskilt zhizhia-dialekten, har också en del uttalsmässiga likheter med mandarin. Det gamla språket i Sung har likheter med tibetanska.
Språken i Menon-Aun och på Tarhai är en salig blandning av hindi, sanskrit och div. sydostasiatiska språk.
Darkenerna från Forion kan bryta på swahili, arabiska eller jamaicanska, lite som lusten faller på.
Raunerna bryter på turkmongoliska, tungusiska, etc. Inte för att jag är helt säker på hur det borde låta, men nu vet ni iaf.
Veddo snackar grönländska, såklart.
Dvärgspråk är traditionellt något åt det semitiska hållet, courtesy of Tolkien. I Eon-dvärgarnas fall känns det väl inte helt träffande, men liksom...något grovt och hårt, men inte utan en karg skönhet och med påfallande mjukhet här och var...hmm...
ryska
Jag har vidare en teori om att 'onda' fantasyspråk märkvärdigt ofta för tankarna till turkmongoliska språk; mycket hårda konsonantljud ska det vara, och mycket 'u'; Karak-Gul, Zhurg-Uzul. Praktexemplet här är det svarta språket hos Tolkien. Jag är osäker på i vilken mån sakhran passar in på det här, men lite gör det nog, iaf.
Felyan kan väl, som jag tidigare föreslog, närmast liknas vid japanska och kymriska.
Kamorfernas språk lemingo modellerade jag lite löst efter
tochariska och
proto-indoeuropeiska, med en massa random circumflexer inslängda for good measure. (Jag skäms lite över det). Jag hade faktiskt en tanke bakom användadet av PIE som grund...en rätt jävla mäktig sådan. (Ni kanske får veta nån dag om jag nånsin orkar skriva min artikel om kamorfernas språk). Uttalsmässigt borde det låta som sanskrit efter att man nyss piercat tungan och gurglat sig i kaustiksoda en halvtimme, typ. De allra flesta kamorfer läspar -inte-.
Till sist saknar jag ett språk inspirerat av litauiskan i Mundana. Litauiska äger.
Men de största problemen är alltså faliska och thalaskiska; modulförfattarna har inte gett oss några ledtrådar om hur de låter.
- Ymir, borde plugga
