Jonas Ferry
Swordsman
Dags för den tredje och sista spelrapporten från BSK (Borås Spelkonvent) från min sida, den här gången InSpectres. Jag spelledde två pass, torsdag 19-00 och fredag 19-00, och Arvid spelledde också två pass, fredag 14-19 och 19-00. InSpectres var det av de tre spelen som jag trodde skulle vara enklast att få folk intresserade av, eftersom det är mer lättsamt än Dogs in the Vineyard och My Life with Master.
Spelet: InSpectres
InSpectres handlar om en nystartad spökjägarfirma som åker ut på uppdrag av ockult karaktär. Monster, spöken, aliens, eller bara ett klassiskt missförstånd, det avgörs av spelledaren och spelarna tillsammans när de spelar uppdragen.
Rollpersonerna i InSpectres är ganska enkla. De har fyra grundegenskaper: Academics (mentala aktiviteter), Athletics (fysiska aktiviteter), Technology (tekniska aktiviteter) och Contact (sociala aktiviteter). Dessutom har alla en Talent, något de är extra bra på och som ger en bonustärning, som kan vara "Bilmekaniker", "Star Trek-nörd" eller "Gröna fingrar", eller något liknande. Varje egenskap har ett antal T6 knutet till sig, mellan 1 och 4 stycken när spelet börjar.
Man skapar dessutom tillsammans själva firman, som också har ett par värden: Library Card (ger bonus på Academics), Gym Card (bonus på Athletics), Credit Card (bonus på Technology) och Bank (bonus på allt). Här har man också ett antal T6 att sätta ut, men till skillnad från grundegenskaperna så försvinner de när de används. Beroende på hur stor firman är har man olika många tärningar. När man skapar firman ska man dessutom bestämma om den har en speciell nisch (vampyrer, kanske), var huvudkontoret ligger (i någons garage, kanske) och så vidare.
I spelet får rollpersonerna sedan uppdrag som är värda ett antal jobbtärningar (Franchise Dice). Uppdragen är inledningsvis mycket vaga (någon har sett ett mystiskt ljussken, firman får undersöka), men blir mer och mer konkreta allteftersom. När spelarna slår grundegenskapsslag för att utföra handlingar kollar man vad den högsta tärningen visar. 4-6 så får spelaren beskriva vad som händer, 1-3 får spelledaren bestämma. Dessutom ger en 5:a 1 jobbtärning och en 6:a 2 jobbtärningar, och gör att man kommer närmare målet för uppdraget.
Man kan dessutom råka ut för stresslag, som rollpersonen får när den blir skadad fysiskt eller psykiskt, eller om den helt enkelt blir pressad på något sätt. Allt från skottskador till mobiler som ringer vid fel tillfälle kan ge stress. Stress kan sänka grundegenskaperna temporärt, tills efter uppdragen. Mellan uppdragen kan man nämligen använda jobbtärningarna man precis tjänat in för att skicka folk på semester eller till sjukhus, men då kan man inte använda dem för att höja firmans värde. Det blir en avvägning vilket man vill göra.
InSpectres: Torsdag 19-00
Jag kan ha blandat ihop lagen, och isåfall ber jag om ursäkt, men jag tror att det här laget hette Trauma. Det var 5 grabbar, vilket egentligen var en mer än vad vi bett om. Eftersom spelarna har så stort inflytande kan det lätt bli förvirring med för många viljor, plus att det är lätt att någon sitter tyst och inte märks. Men med rätt grupp funkar det, som det gjorde här.
Grabbarna valde att spela i Sverige istället för Kalifornien som man egentligen gör. Från början skulle de vara norrländska vampyrjägare, men de flyttade handlingen till Stockholm istället. Däremot var en av rollpersonerna en norrländsk jägare som satt sig i Volvon med sin älgstudsare och åkt till huvudstaden för att jaga monster. Firman sponsrades av den bortskämde rike 17-åringens mamma, och kontoret låg i hennes garage. De hade en rysk "pimp" som VD, en tekniker med ghostbustersryggsäck och VR-glasögon, samt en före detta bibliotekarie med en imponerande samling lesbiska vampyrporrfilmer. I studiesyfte, såklart, eftersom deras firma ägnade sig åt att jaga vampyrer.
Det första uppdraget var från en klubb vid namn Elysium, där det börjat försvinna flickor, som var värt 5 jobbtärningar. De åkte dit, men 17-åringen stoppades av vakten. Han smög sig förbi, och de andra tog sig också in. De hittade en slemmig farbror som gick runt och kladdade på flickor, och genom en makaber identifieringsteknik tog de reda på att han var vampyr. Makaber hur?
Jo, i InSpectres har man en speciell stol som utgör "bikten". Tänk er Big Brother eller Robinson, en person ensam med en kamera. Här kan rollpersonerna hoppa ut och berätta saker som har hänt eller kommer att hända, plus att de kan ge varandras rollpersoner karaktärsdrag. Om spelaren använder karaktärsdraget så får gruppen en extra jobbtärning i slutet av uppdraget.
Så, en spelare hoppade ut i bikten och förklarade att bibliotekarien hade för vana att slicka män på halsen ute på klubbar. Okej... så han går fram och slickar den misstänkte vampyren på halsen, slår ett Academics-slag och listar ut att killen är kall som en fisk. De förintar honom snabbt, och uppdraget är nästan över. När de ska rapportera till klubbägaren är han nämligen också vampyr, och de dödar honom nästan innan någon kommer på att de isåfall inte kommer att få betalt. De låter honom o-leva, och tackar för sig.
Nästa uppdrag blev en ännu mer vansinnig historia som började med ett ljussken på en rik kvinnas bakgård och slutade med rymdhundar, dobbermans med sådana där grå alienhuvuden med stora ögon, som attackerade brandmännen som försökte släcka herrgården som rollpersonerna råkat lobba en granat i. Well, spelarna var tokiga, vad ska jag säga? Jag tyckte att det var skoj, och det är definitivt ett av sätten man kan spela på.
Det tredje uppdraget handlade om blod som försvann från en blodbank på ett sjukhus. Nu var spelarna verkligen inspirerade, och skaffade en apache-helikopter med silverpläterade scudmissiler. Under uppdragets gång surfade vampyrbossen på en missil, samtidigt som han jagades av en annan. Uppdraget slutade på baren Bengans Dynghål, där vår ryske pimp upptäckte att hans mamma var boss inom ryska maffian och var den som låg bakom stölderna för att sälja blod till vampyrerna i staden. Dessutom kände bibliotekarien igen henne från en av sina filmer! Chocken blev för stor, och VD:n avslöjade att han hade tagit ut alla företagets pengar (alla Bank-tärningar) och köpt sprängämnen för, som han fäst på sig själv. Han tryckte på knappen och begravde dem alla under husmassorna. De övriga rollpersonerna lyckades dock till slut krypa fram och fundera över om de skulle fortsätta driva företaget nu när de saknade VD.
Så kan det gå. Eftersom InSpectres lämnar en massa i händerna på spelarna kan det bli så vansinnigt gruppen känner för. Det var framför allt killen som spelade 17-åringen som var vild, det var hans idé med apachen, och surfandet, och en massa andra saker. Jag vet inte om övriga gruppen var riktigt lika inne på sånt, men det gjorde i alla fall att det hände mycket hela tiden.
InSpectres: Fredag 19-00
Det här laget kan ha hetat "Stiff nipple crew", kanske. De visade sig vara inne på att hela tiden bygga vidare på vad som hänt tidigare i uppdraget och att försöka leda fram emot ett logiskt slut. Vi kommer att se att deras andra uppdrag blev rätt knasigt ändå.
Den här firman var baserad i Kalifornien, men också den inneboende hos en gammal kvinna. De hade sitt kontor på övervåningen och hade dessutom hand om hennes garage. VD:n var en före detta programmerare som visade sig var väldigt långsam på att ta beslut; det var skoj. Med sig hade han en före detta kvinnlig bibliotekarie i femtioårsåldern som kokade kaffe och skötte hela företaget. De hade en bonnig bilmekaniker och en jock som varit i Irak (på guidad semester, men han pratade om det som om han varit där och krigat).
Spelarna hade jätteskoj med att skaffa utrustning till firman, och la en del tid i början av scenariot på det. Det kan man göra, men man kan också köpa saker i spelet. Några höjdpunkter var dels deras bil, där spelaren slog en 6:a på sitt Technology-slag och beskrev en vansinnigt high tech bil. Irak-killen ville ha ett hagelgevär, men slog sämre. Han slog en 3:a, vilket innebär att SL bestämmer, men spelaren får lägga till någon positiv detalj. Jag beskrev att hans hagelgevär var enkelpipigt, men med pumpfunktion. Ganska menlöst. När det kom till den positiva detaljen ropade bibliotekariespelaren "Lasersikte!", men istället valde Irak-spelaren att hagelgeväret skulle vara oförstörbart. Det var gjort av metall från Titanic (!) och mycket skratt blev det när gruppen såg framför sig hur geväret var "osänkbart", och hur de skulle klamra sig fast vid det om de någon gång hamnade i vatten.
Hursom, det första uppdraget var värt 5 poäng och utspelade sig på en italiensk restaurang i staden. Spelarna var som sagt mycket noggranna med att inte motsäga sådant de redan sagt, så det blev en riktigt bra liten spökhistoria. Gäster hade klagat över att de hört en röst som rörde sig från köket till ytterdörren, och det visade sig vara den före detta kocken, ägarens pappa, som huggigt av sig ett finger för länge sedan. Fingret hade hamnat i en burk med grönsaker inlagda i olja som stod i fönstret, och den döde pappan saknade sitt finger. De lyckades hitta det, och föra det till kyrkogården.
En höjdpunkt var att bilmekanikern hoppade ut i bikten och berättade att Irak-killen råkat ut för något i Irak som gjort honom mer eller mindre döv. "Det blev ju lite pinsamt", sa han i bikten, "när han började skrika sådär". Okej, då visste spelaren, och vi andra, att han skulle skrika till någon gång. Förutom att han inte gjorde det direkt, utan väntade; han väntade tills vi glömt bort det hela. Gruppen pratade med den nuvarande ägaren i köket och berättade om vad de kommit fram till, men de behövde en jobbtärning till. Irakspelaren, som ännu inte skrikit, förklarade hur han gick ut till entrén och slog ett Academics-slag. Ägaren berättade precis med italiensk brytning "Men ni pratar om pappa" när Irak-spelaren ger ifrån sig ett gallskrik! Han har hittat fingret i inläggningen, och vi andra hoppade högt av förvåning. Det var mycket snyggt tajmat.
Det andra uppdraget var ett 15-poängsuppdrag som utspelade sig på ett kontor nattetid. Något poltergeistaktigt kastade omkring papper och prylar under nätterna, och firman hyrdes för att undersöka. Vad kom de fram till? Häng med nu... en liten faxmaskin hade skaffat ett metallskelett där den själv satt i magen på kroppen. Utanpå skelettet hade den dragit på ett vampyrskal, och det var den som hemsökte kontoret. Det visade sig att den kunde kommunicera med och kontrollera alla kontorets maskiner, utom kaffeautomaten.
Den tålde inte kaffe! Detta var för att hela incidenten grundade sig i maskinernas uppror eftersom kaffeautomaten fick all uppmärksamhet på kontoret. De dränkte metallvampyren i kaffe, men faxen lyckades sända sitt medvetande till en stor kopiator och ge sig av nedför trapporna. Tänk er "klonk, klonk", stor kopiator som klampar iväg. Bilmekanikern gav sig in i klimaktisk slutstrid med kopiatorn. Han slet loss huven, men kopatorn kontrade med att kopiera hans bakdel när de brottades. Mekanikern slet loss pappersfacket, och det sprutade bläck som blod över golvet. Till slut stannade kopiatorn och slutade kämpa, med texten "Var god kontakta en servicetekniker" på displayen.
Grymt jäkla skoj spelmöte var det, mycket beroende på att grabbarna hela tiden såg till att inte säga emot sådant de tidigare sagt, och för att rollpersonerna hade jäkligt skön gruppdynamik. De kompletterade varandra bra, och jag tror att de hade lika skoj som jag hade. Jag tror faktiskt aldrig att jag har skrattat så mycket när jag spelat tidigare, vi helt enkelt ofantligt roligt.
Spelet: InSpectres
InSpectres handlar om en nystartad spökjägarfirma som åker ut på uppdrag av ockult karaktär. Monster, spöken, aliens, eller bara ett klassiskt missförstånd, det avgörs av spelledaren och spelarna tillsammans när de spelar uppdragen.
Rollpersonerna i InSpectres är ganska enkla. De har fyra grundegenskaper: Academics (mentala aktiviteter), Athletics (fysiska aktiviteter), Technology (tekniska aktiviteter) och Contact (sociala aktiviteter). Dessutom har alla en Talent, något de är extra bra på och som ger en bonustärning, som kan vara "Bilmekaniker", "Star Trek-nörd" eller "Gröna fingrar", eller något liknande. Varje egenskap har ett antal T6 knutet till sig, mellan 1 och 4 stycken när spelet börjar.
Man skapar dessutom tillsammans själva firman, som också har ett par värden: Library Card (ger bonus på Academics), Gym Card (bonus på Athletics), Credit Card (bonus på Technology) och Bank (bonus på allt). Här har man också ett antal T6 att sätta ut, men till skillnad från grundegenskaperna så försvinner de när de används. Beroende på hur stor firman är har man olika många tärningar. När man skapar firman ska man dessutom bestämma om den har en speciell nisch (vampyrer, kanske), var huvudkontoret ligger (i någons garage, kanske) och så vidare.
I spelet får rollpersonerna sedan uppdrag som är värda ett antal jobbtärningar (Franchise Dice). Uppdragen är inledningsvis mycket vaga (någon har sett ett mystiskt ljussken, firman får undersöka), men blir mer och mer konkreta allteftersom. När spelarna slår grundegenskapsslag för att utföra handlingar kollar man vad den högsta tärningen visar. 4-6 så får spelaren beskriva vad som händer, 1-3 får spelledaren bestämma. Dessutom ger en 5:a 1 jobbtärning och en 6:a 2 jobbtärningar, och gör att man kommer närmare målet för uppdraget.
Man kan dessutom råka ut för stresslag, som rollpersonen får när den blir skadad fysiskt eller psykiskt, eller om den helt enkelt blir pressad på något sätt. Allt från skottskador till mobiler som ringer vid fel tillfälle kan ge stress. Stress kan sänka grundegenskaperna temporärt, tills efter uppdragen. Mellan uppdragen kan man nämligen använda jobbtärningarna man precis tjänat in för att skicka folk på semester eller till sjukhus, men då kan man inte använda dem för att höja firmans värde. Det blir en avvägning vilket man vill göra.
InSpectres: Torsdag 19-00
Jag kan ha blandat ihop lagen, och isåfall ber jag om ursäkt, men jag tror att det här laget hette Trauma. Det var 5 grabbar, vilket egentligen var en mer än vad vi bett om. Eftersom spelarna har så stort inflytande kan det lätt bli förvirring med för många viljor, plus att det är lätt att någon sitter tyst och inte märks. Men med rätt grupp funkar det, som det gjorde här.
Grabbarna valde att spela i Sverige istället för Kalifornien som man egentligen gör. Från början skulle de vara norrländska vampyrjägare, men de flyttade handlingen till Stockholm istället. Däremot var en av rollpersonerna en norrländsk jägare som satt sig i Volvon med sin älgstudsare och åkt till huvudstaden för att jaga monster. Firman sponsrades av den bortskämde rike 17-åringens mamma, och kontoret låg i hennes garage. De hade en rysk "pimp" som VD, en tekniker med ghostbustersryggsäck och VR-glasögon, samt en före detta bibliotekarie med en imponerande samling lesbiska vampyrporrfilmer. I studiesyfte, såklart, eftersom deras firma ägnade sig åt att jaga vampyrer.
Det första uppdraget var från en klubb vid namn Elysium, där det börjat försvinna flickor, som var värt 5 jobbtärningar. De åkte dit, men 17-åringen stoppades av vakten. Han smög sig förbi, och de andra tog sig också in. De hittade en slemmig farbror som gick runt och kladdade på flickor, och genom en makaber identifieringsteknik tog de reda på att han var vampyr. Makaber hur?
Jo, i InSpectres har man en speciell stol som utgör "bikten". Tänk er Big Brother eller Robinson, en person ensam med en kamera. Här kan rollpersonerna hoppa ut och berätta saker som har hänt eller kommer att hända, plus att de kan ge varandras rollpersoner karaktärsdrag. Om spelaren använder karaktärsdraget så får gruppen en extra jobbtärning i slutet av uppdraget.
Så, en spelare hoppade ut i bikten och förklarade att bibliotekarien hade för vana att slicka män på halsen ute på klubbar. Okej... så han går fram och slickar den misstänkte vampyren på halsen, slår ett Academics-slag och listar ut att killen är kall som en fisk. De förintar honom snabbt, och uppdraget är nästan över. När de ska rapportera till klubbägaren är han nämligen också vampyr, och de dödar honom nästan innan någon kommer på att de isåfall inte kommer att få betalt. De låter honom o-leva, och tackar för sig.
Nästa uppdrag blev en ännu mer vansinnig historia som började med ett ljussken på en rik kvinnas bakgård och slutade med rymdhundar, dobbermans med sådana där grå alienhuvuden med stora ögon, som attackerade brandmännen som försökte släcka herrgården som rollpersonerna råkat lobba en granat i. Well, spelarna var tokiga, vad ska jag säga? Jag tyckte att det var skoj, och det är definitivt ett av sätten man kan spela på.
Det tredje uppdraget handlade om blod som försvann från en blodbank på ett sjukhus. Nu var spelarna verkligen inspirerade, och skaffade en apache-helikopter med silverpläterade scudmissiler. Under uppdragets gång surfade vampyrbossen på en missil, samtidigt som han jagades av en annan. Uppdraget slutade på baren Bengans Dynghål, där vår ryske pimp upptäckte att hans mamma var boss inom ryska maffian och var den som låg bakom stölderna för att sälja blod till vampyrerna i staden. Dessutom kände bibliotekarien igen henne från en av sina filmer! Chocken blev för stor, och VD:n avslöjade att han hade tagit ut alla företagets pengar (alla Bank-tärningar) och köpt sprängämnen för, som han fäst på sig själv. Han tryckte på knappen och begravde dem alla under husmassorna. De övriga rollpersonerna lyckades dock till slut krypa fram och fundera över om de skulle fortsätta driva företaget nu när de saknade VD.
Så kan det gå. Eftersom InSpectres lämnar en massa i händerna på spelarna kan det bli så vansinnigt gruppen känner för. Det var framför allt killen som spelade 17-åringen som var vild, det var hans idé med apachen, och surfandet, och en massa andra saker. Jag vet inte om övriga gruppen var riktigt lika inne på sånt, men det gjorde i alla fall att det hände mycket hela tiden.
InSpectres: Fredag 19-00
Det här laget kan ha hetat "Stiff nipple crew", kanske. De visade sig vara inne på att hela tiden bygga vidare på vad som hänt tidigare i uppdraget och att försöka leda fram emot ett logiskt slut. Vi kommer att se att deras andra uppdrag blev rätt knasigt ändå.
Den här firman var baserad i Kalifornien, men också den inneboende hos en gammal kvinna. De hade sitt kontor på övervåningen och hade dessutom hand om hennes garage. VD:n var en före detta programmerare som visade sig var väldigt långsam på att ta beslut; det var skoj. Med sig hade han en före detta kvinnlig bibliotekarie i femtioårsåldern som kokade kaffe och skötte hela företaget. De hade en bonnig bilmekaniker och en jock som varit i Irak (på guidad semester, men han pratade om det som om han varit där och krigat).
Spelarna hade jätteskoj med att skaffa utrustning till firman, och la en del tid i början av scenariot på det. Det kan man göra, men man kan också köpa saker i spelet. Några höjdpunkter var dels deras bil, där spelaren slog en 6:a på sitt Technology-slag och beskrev en vansinnigt high tech bil. Irak-killen ville ha ett hagelgevär, men slog sämre. Han slog en 3:a, vilket innebär att SL bestämmer, men spelaren får lägga till någon positiv detalj. Jag beskrev att hans hagelgevär var enkelpipigt, men med pumpfunktion. Ganska menlöst. När det kom till den positiva detaljen ropade bibliotekariespelaren "Lasersikte!", men istället valde Irak-spelaren att hagelgeväret skulle vara oförstörbart. Det var gjort av metall från Titanic (!) och mycket skratt blev det när gruppen såg framför sig hur geväret var "osänkbart", och hur de skulle klamra sig fast vid det om de någon gång hamnade i vatten.
Hursom, det första uppdraget var värt 5 poäng och utspelade sig på en italiensk restaurang i staden. Spelarna var som sagt mycket noggranna med att inte motsäga sådant de redan sagt, så det blev en riktigt bra liten spökhistoria. Gäster hade klagat över att de hört en röst som rörde sig från köket till ytterdörren, och det visade sig vara den före detta kocken, ägarens pappa, som huggigt av sig ett finger för länge sedan. Fingret hade hamnat i en burk med grönsaker inlagda i olja som stod i fönstret, och den döde pappan saknade sitt finger. De lyckades hitta det, och föra det till kyrkogården.
En höjdpunkt var att bilmekanikern hoppade ut i bikten och berättade att Irak-killen råkat ut för något i Irak som gjort honom mer eller mindre döv. "Det blev ju lite pinsamt", sa han i bikten, "när han började skrika sådär". Okej, då visste spelaren, och vi andra, att han skulle skrika till någon gång. Förutom att han inte gjorde det direkt, utan väntade; han väntade tills vi glömt bort det hela. Gruppen pratade med den nuvarande ägaren i köket och berättade om vad de kommit fram till, men de behövde en jobbtärning till. Irakspelaren, som ännu inte skrikit, förklarade hur han gick ut till entrén och slog ett Academics-slag. Ägaren berättade precis med italiensk brytning "Men ni pratar om pappa" när Irak-spelaren ger ifrån sig ett gallskrik! Han har hittat fingret i inläggningen, och vi andra hoppade högt av förvåning. Det var mycket snyggt tajmat.
Det andra uppdraget var ett 15-poängsuppdrag som utspelade sig på ett kontor nattetid. Något poltergeistaktigt kastade omkring papper och prylar under nätterna, och firman hyrdes för att undersöka. Vad kom de fram till? Häng med nu... en liten faxmaskin hade skaffat ett metallskelett där den själv satt i magen på kroppen. Utanpå skelettet hade den dragit på ett vampyrskal, och det var den som hemsökte kontoret. Det visade sig att den kunde kommunicera med och kontrollera alla kontorets maskiner, utom kaffeautomaten.
Den tålde inte kaffe! Detta var för att hela incidenten grundade sig i maskinernas uppror eftersom kaffeautomaten fick all uppmärksamhet på kontoret. De dränkte metallvampyren i kaffe, men faxen lyckades sända sitt medvetande till en stor kopiator och ge sig av nedför trapporna. Tänk er "klonk, klonk", stor kopiator som klampar iväg. Bilmekanikern gav sig in i klimaktisk slutstrid med kopiatorn. Han slet loss huven, men kopatorn kontrade med att kopiera hans bakdel när de brottades. Mekanikern slet loss pappersfacket, och det sprutade bläck som blod över golvet. Till slut stannade kopiatorn och slutade kämpa, med texten "Var god kontakta en servicetekniker" på displayen.
Grymt jäkla skoj spelmöte var det, mycket beroende på att grabbarna hela tiden såg till att inte säga emot sådant de tidigare sagt, och för att rollpersonerna hade jäkligt skön gruppdynamik. De kompletterade varandra bra, och jag tror att de hade lika skoj som jag hade. Jag tror faktiskt aldrig att jag har skrattat så mycket när jag spelat tidigare, vi helt enkelt ofantligt roligt.